Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007. Empirin ger möjligt stöd för att både jobbskapande och jobbförstörelse har ökat vid hastigare teknologisk utveckling, men ingen effekt på arbetslösheten kan påvisas. Även om inga statistiska tester kopplat samman begreppen förefaller det rimligt att den teknologiska utvecklingen uppvisat kompetens-bias under perioden. Därmed skulle den ha bidragit till en höjning av kompetenskraven på arbetskraften; något som försvårar matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Med anledning av SFF:s (2014) prognos att vartannat jobb kommer automatiseras inom de kommande 20 åren ämnar denna C-uppsats undersöka den teknologiska utvecklingens påverkan på sysselsättningen i Sverige, och mer specifikt, vilka typer av arbeten som gynnas respektive missgynnas av denna utveckling. Detta studerar vi både genom att undersöka vilka som faller ur sysselsättningen, och i en separat regression, vilka som går ner i arbetstid. I båda tidsintervallen vi undersöker, 1990-1999 och 1999-2005, finner vi att sannolikheten att bli icke-sysselsatt är större för individer med rutinjobb än för individer med servicejobb, medan sannolikheten att bli icke-sysselsatt är lägre för individer med abstrakta jobb jämfört med individer i servicebranschen. Detta resultat stöds av Autor, Levy & Murnanes (2003) teori om teknologins förmåga att substituera bort rutinjobb, men komplettera abstrakta jobb. Angående arbetstidsförkortning är det enligt vår studie servicejobb som drabbas hårdast medan abstrakta jobb är minst hotade.

Detta kandidatarbete undersöker hur man med animering och ljuddesign i en designprocess kan illustrera en jämställd och ansvarsfull teknologisk framtid utifrån posthumanistiska teorier och filosofier. Under arbetets gång har vi undersökt animationsmetoder, deltagande design, ljuddesign och teknik samt den teknologiska utvecklingen. I detta kandidatarbetet presenterar vi processen och de metoder vi använt oss av för att skapa vår gestaltning som är en animerad kortfilm. / This Bachelor Thesis examines how animation and sound design in a design process can illustrate an equal and responsible technological future, based on post-humanist theories and philosophies. During the work we have examined animation methods, participatory design, sound design and technology as well as technological developments. In this thesis, we present the processes and methods we used to create our conformation, which is an animated short film.

<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

Bakgrund: Taximarknaden har varit, och är, under förändring. Till följd av den teknologiska utvecklingen har nya aktörer och substitut etablerat sig på marknaden. Uber, Bzzt och Lime är endast tre av de företag som vuxit fram under de senare åren. De nya företagen bidrar inte endast med nya, innovativa substitut till traditionell taxi, utan även ökad konkurrens vad gäller tillgänglighet via digitala plattformar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera den teknologiska utvecklingens betydelse för taximarknadens struktur och funktion, med fokus på Stockholm. Metod: Uppsatsens referensram är Structure-Conduct-Performance modellen. För djupare analys och förståelse har intervjuer med: Bzzt, Svenska Taxiförbundet och Taxi Stockholm, genomförts. Uppsatsen innefattar även två egna undersökningar om taxiföretagens prisnivå och tillgänglighet. De taxiföretagen som inkluderas i uppsatsen är: Sverigetaxi, TaxiKurir, Taxi Stockholm, TOPCAB samt Uber. Slutsats: Den teknologiska utvecklingen har en stor betydelse för taximarknadens struktur och funktion, i det avseende att den bidrar till en mer kundcentrerad och effektivare marknad. Marknadsstrukturen i Stockholm liknar en hybridmarknad mellan oligopol och fullständig konkurrens, beroende på de storleksmässiga skillnader som finns mellan aktörerna. Marknaden har en jämn prisnivå och bra tillgänglighet, varav det sistnämnda har förbättrats till följd av utvecklandet av taxiföretagens egna applikationer. / Background: The taxi market has been, and is, undergoing a transformation. As a result of the technological development, new companies and substitutes have been established on the market. Uber, Bzzt and Lime are only three of all the new companies that have emerged in the recent years, and not only contribute with new, innovative substitutes for traditional taxi, but also increased competition in terms of accessibility through digital platforms. Purpose: The purpose of the essay is to analyze the influence of the technological development on the taxi market’s structure and function, with focus on Stockholm. Completion: The main framework of the essay is the Structure-Conduct-Performance model. For a more profound analysis three interviews were conducted with: Bzzt, Svenska Taxiförbundet and Taxi Stockholm. The essay also includes a study of the price level and a study of the accessibility to a taxi. The included companies are: Sverigetaxi, TaxiKurir, Taxi Stockholm, TOPCAB and Uber. Conclusions: The technological development have a large impact on the structure and function of the taxi market, since it contributes to a more customer-centered and efficient market. The market structure in Stockholm is similar to a hybrid market of an oligopoly and perfect competition, depending on the difference in size of the existing companies. The market has a uniform price level and a good accessibility, of which the latest has improved as a result of the development of the taxi companies own applications.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster och produkter. Tidigare studier påvisar att människans beteende har förändrats i takt med samhällets utveckling och måste idag vänja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna. Dessutom menar forskare på att banker inte kan stanna upp med sitt förändringsarbete idag utan bör ständigt analysera hur den teknologiska utvecklingen kan tillfredsställa dess organisation samt kunder. Det vi har undersökt i denna C-uppsats är hur bankernas förändringsarbete ser ut med tanke på den teknologiska utvecklingen. Banker har tidigare inte varit snabba med att genomföra förändringar utan de har snarare varit trögrörliga. Därmed uppkom intresset att studera hur banker agerar vid den teknologiska utvecklingen. Vilka förändringar som bankerna genomför, vilka tjänster och produkter som lanseras samt vilka tjänster och produkter som tas bort. Det som är intressant är hur förändringsarbetet ser ut och om det finns skillnader och likheter mellan de olika bankerna. Syftet med vår studie är att belysa hur den teknologiska utvecklingen påverkar förändringsarbetet i olika banker och vilka skillnader och likheter som finns. Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsfilosofi och en kvalitativ metod. Detta valdes eftersom vi ville få en djup förståelse för hur förändringsarbetet ser ut i dagens samhälle. Beslut om förändring tas av personer som innehar en högt uppsatt position inom banker. Men för att skapa en djup förståelse för deras förändringsarbete har vi intervjuat personer som sitter med i ledningen och medarbetare. / Technological development has in recent decades become increasingly important in the community. As a natural consequence, banks' activities changed, partly through increased range of technical services and products. Previous studies indicate that human behaviour has changed as society and must now get used to more and more will be managed via the technological distribution channels. In addition, scientists believe that the banks can’t stay up with the change management today but should constantly analyse how technological developments can satisfy its organization and customers. There we have investigated in this thesis is how the banks change looks like, given the technological developments. Banks have previously not been quick to implement changes but have been rather sluggish. Thus arose the interest in studying how banks operate at the technological development. What changes that banks perform, the services and products being launched and what services and products are removed. What is interesting is how the change process looks like, and if there are differences and similarities between the different banks. The purpose of our study is to illustrate how technological developments affect the change process in different banks and what differences and similarities there are. We have used a hermeneutic research philosophy and a qualitative method. This was chosen because we wanted to get a deep understanding of how the change process looks like in today's society. The study has been limited to three banks in Southern Sweden, since a larger study would not have been possible in this short time. Decision to change taken by persons who hold a senior position within the banks. But to create a deep understanding of their changes, we have interviewed people who sit in the management and employees.

Abstrakt Titel: Leksaker i den digitala tidsåldern – Leksaksbranschens bemötande av nya preferenser Författare: Sandra Nilsson och Victor Tydesjö Handledare: Leif Rytting Kurs: Företagsekonomi III – examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014 Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur leksaksbranschen har förändrat och kommer att förändra sin verksamhet i den teknologiska tidsåldern. För att genomföra detta har vi fastställt några aspekter att undersöka: Butikernas nuvarande tillstånd gällande sortiment och arbetssätt Förändringar som har skett gällande sortiment som en konsekvens av barns förändrade teknologianvändning Leksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingen Forskningsfrågan lyder: Hur påverkas leksaksbranschen av barns tidiga användande av olika former av digital teknologi? Metod Vi har för denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden. Detta för att på ett djupt sätt kunna få specifik data om branschens företeelser. Undersökningen har genomförts med en abduktiv ansats, där vald teori har format empirin men där empiri även har inverkat på den teori som presenteras. Det teoretiska materialet har präglats av akademisk litteratur och elektroniska källor. Empiriinsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med fyra leksaksbutiker och en representant från branschorganisationen Leksaksbranschen. Slutsatser Gällande branschens nuläge framkom att inköp på speciella inköpsmässor för leksakshandlare och deras leverantörer bär stor betydelse för leksaksbutiker och inverkar även på utformning av deras sortiment. Samordning mellan mindre aktörer i en enda katalog föreslås vara ett sätt för de mindre starka butikerna att hävda sig bättre mot de stora kedjorna. Vi fann att lekåldern har minskat, vilket medför att barn är kunder under en kortare tid. Vissa sortimentsanpassningar har skett på grund av detta, men inte i särskilt stor skala. Gällande branschens framtid tydliggörs att aktörerna kan behöva göra vissa förändringar i sin verksamhet, där exakt vad detta skulle vara inte är självklart. / Abstract Our purpose with this study is to investigate how the toy industry has changed and will change its operations in the technological era. In order to do this, we determined a few aspects to investigate: The toy stores’ current state regarding assortment and ways of working Changes that have occurred regarding assortment as a consequence of children’s’ changed technological usage The future of the toy industry as a result of the continued technological development The research question goes as follows: How is the toy industry impacted by children’s early usage of different kinds of digital technology? In this study we decided to use the qualitative research method in order to gather profound and specific data about the happenings of the toy industry. The study has been carried out with an abductive methodology, allowing theoretical data to impact empirical data and also allowing empirical data to impact theoretical data. The theoretical data is characterized by usage of academic literature and electronic sources. The empirical data gathering was carried out by qualitative interviews with four toy stores as well as a representative from the Swedish toy industry association. Regarding the current state of the industry, it showed that purchasing at special toy dealer’s purchasing fairs is of significant importance for toy stores and also impacts the shaping of their assortments. Coordination between smaller actors in one single toy catalog is proposed as a way for the less powerful stores to assert themselves against large toy chains. We found that children stop playing with toys at an earlier age, which means that children are customers during a shorter time span. Certain assortment adaptations have happened due to this, but not in a very significant manner. Regarding the future of the industry it is conveyed that the actors may have to perform certain changes in their operations, but precisely what this would entail is not obvious.

In order to ensure the Earth’s future prosperity and welfare gender inequalities need to be tackled and our marine environment needs to be safeguarded. In this thesis we therefore evaluate the possible effects of a blue economy on gender equality in the Republic of Seychelles. Using a qualitative methodology, we have conducted 21 semi-structured interviews with a total of 35 respondents. These including people working at grassroots level, in non-governmental organisations and within the governmental bodies in Seychelles. In order to assist the collection and analysis of the data, we developed a theoretical model portraying in what ways the blue economy can affect gender equality in the country via three main components; maritime sustainability, technological innovation and new market and job opportunities. The empirical results demonstrate that the blue economy framework through these three components can affect gender equality, both in the short and long-term. If proven to be inclusive and implemented in the correct way, our findings portray that the blue economy will offer many opportunities. This affecting gender equality in diverse ways, with our main results showing that the concept will (i) help single mothers through factors such as increasing food security, water quality and new job opportunities; (ii) encouraging women to enter into more technological and/or male dominated fields; (iii) motivating boys to remain in school or help dropouts to venture into more practical fields. / För att säkerställa jordens framtida välstånd och välfärd måste ojämlikheter mellan könen åtgärdas och vår marina miljö skyddas. I denna uppsats så utvärderar vi därför de möjliga effekterna av en blå ekonomi på jämlikheten mellan könen i Republiken Seychellerna. Via ett kvalitativt tillvägagångssätt genomförde vi 21 semistrukturerade intervjuer med 35 respondenter. Dessa inkluderade individer som arbetar på gräsrotsnivå, i icke-statliga organisationer och inom de statliga organen i Seychellerna. För att förenkla insamlingen och analysen av data utvecklade vi en teoretisk modell som visar på vilka sätt en blå ekonomi kan påverka jämlikheten mellan män och kvinnor i landet via tre huvudkomponenter; marin hållbarhet, teknologisk utveckling och nya marknads- och arbetsmöjligheter. De empiriska resultaten visar på att en blå ekonomi kan, genom dessa tre komponenter, påverka jämlikheten mellan män och kvinnor på både kort och lång sikt. Om konceptet implementeras på rätt sätt samt inkluderar hela befolkningen, tyder våra resultat på att en blå ekonomi kommer erbjuda många möjligheter och påverka jämlikheten mellan könen på olika sätt. Våra huvudsakliga resultat visar att konceptet kan (i) hjälpa ensamstående mödrar genom att öka livsmedelsförsörjningen, kvaliteten på vatten och erbjuda nya arbetsmöjligheter; (ii) uppmuntra kvinnor att gå in i mer tekniska och/eller mansdominerade yrken; (iii) motivera pojkar att stanna kvar i skolan eller hjälpa de utsatta att hitta arbete i mer praktiska områden.

In order to combat global warming and climate change issues and facilitate economic prosperity in the same time, it is important to understand the possible tradeoffs between economic growth and environmental degradation. In this thesis, we evaluate the hypothesis of an N-shaped environmental Kuznets curve (EKC). Using panel data analysis, we investigate the relationship between CO2 emissions, GDP per capita, renewable energy consumption, technological development, trade, and institutional quality for 74 countries over the period of 1994 to 2012. We find (i) evidence for the Nshaped EKC when using pooled OLS regressions for all income groups but upper-middleincome countries; (ii) heterogeneous results regarding the N-shaped EKC across income groups and quantiles when using quantile regressions; and (iii) a clear and consistent negative relationship between renewable energy and CO2 emissions, indicating the importance of promoting greener energy to combat climate change. / För att bekämpa klimatförändringar och samtidigt möjliggöra ekonomiskt välstånd är det viktigt att förstå de möjliga avvägningarna mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I denna uppsats utvärderar vi hypotesen om en N-formad miljökuznetskurva (EKC). Med hjälp av paneldataanalys undersöker vi förhållandet mellan koldioxidutsläpp, BNP per capita, förnybar energi, teknologisk utveckling, internationell handel och institutionell kvalitet för 74 länder under perioden 1994 till 2012. Vi finner (i) bevis för en N-formad EKC för alla inkomstgrupper förutom övre medelinkomstländer när poolad OLS används som skattningsmetod; (ii) heterogena resultat gällande en N-formad EKC, både mellan och inom de olika inkomstgrupperna, när vi använder oss av kvantilregressioner; och (iii) ett tydligt och konsekvent negativt förhållande mellan förnybar energi och koldioxidutsläpp, vilket pekar på vikten av att främja grönare energi för att kunna bekämpa klimatförändringar.