Med anledning av SFF:s (2014) prognos att vartannat jobb kommer automatiseras inom de kommande 20 åren ämnar denna C-uppsats undersöka den teknologiska utvecklingens påverkan på sysselsättningen i Sverige, och mer specifikt, vilka typer av arbeten som gynnas respektive missgynnas av denna utveckling. Detta studerar vi både genom att undersöka vilka som faller ur sysselsättningen, och i en separat regression, vilka som går ner i arbetstid. I båda tidsintervallen vi undersöker, 1990-1999 och 1999-2005, finner vi att sannolikheten att bli icke-sysselsatt är större för individer med rutinjobb än för individer med servicejobb, medan sannolikheten att bli icke-sysselsatt är lägre för individer med abstrakta jobb jämfört med individer i servicebranschen. Detta resultat stöds av Autor, Levy & Murnanes (2003) teori om teknologins förmåga att substituera bort rutinjobb, men komplettera abstrakta jobb. Angående arbetstidsförkortning är det enligt vår studie servicejobb som drabbas hårdast medan abstrakta jobb är minst hotade.

Diss. Göteborg : University, 2003. / Recension i RIG, 2003:4, s. 218-222.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress påverkar välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Detta gjordes genom en kvantitativ metod, en webbaserad enkätundersökning där delar av skalan QPS-Nordic (rollförväntningar, kontroll i arbetet, social interaktion, organisationskultur och samband mellan arbete och privatliv) användes. Välmående mättes med hjälp av välmåendeskalan, som mäter välmåendet under den senaste veckan. Det deltog 122 personer. Hypoteserna som testades var om det fanns ett signifikant samband mellan psykosociala faktorer i arbetet, ålder, utbildningsnivå, anställningstyp och kön, och välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Datan analyserades med hjälp av multipel regressionsanalys och resultaten visade att psykosociala faktorer på arbetet, högre utbildning jämfört med gymnasial utbildning samt kön var signifikanta prediktorer för en högre nivå av välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Från den här studien kunde vi dra slutsatsen att psykosociala faktorer i arbetet och en högre utbildning är viktiga för att främja välmående hos personer som arbetar inom serviceyrken. / The purpose of this study was to investigate how the work environment and work-related stress can affect well-being in people employed in service occupations. This was done using a quantitative method, a web-based survey using parts of the QPS-Nordic scale (Role expectations, job control, social interaction, organizational culture, and work-life balance). Well-being was measured using the Well-Being Scale, which assesses well-being over the past week. There were 122 participants. The hypotheses tested were whether there was a significant association between psychosocial factors at work, age, educational level, employment type, and/or gender and well-being in service occupations. The data was analyzed using multiple regression analysis and the results showed that psychosocial factors at work, higher level of education compared to a high school education and gender were significant predictors of better well-being in service occupations. Based on this study we can conclude that psychosocial factors at work and a higher level of education are important for promoting well-being among people working in service occupations.