Syftet med denna studie var att beskriva amningstidens längd (enbart och totalt) samt undersöka om det fanns ett samband mellan amningstidens längd och olika bakgrundsvariabler såsom ålder, civilstånd, utbildning, paritet och stöd. Ur ett redan insamlat material från 2000-2001 valdes frågor som berörde ovan nämnda bakgrundsvariabler ut. Antalet kvinnor som ingick i studien var 250. Studien gjordes som en retrospektiv, korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Vid sammanräkning av resultatet av tiden för enbart amning, fann vi att barnen ammats i medeltal 16 veckor. När det gäller den totala amningstidens längd var medeltalet som barnets ammats 29 veckor. Anmärkningsvärt var att de kvinnor som uppgivit att de inte erhållit något stöd från BVC, faktiskt ammade längre än de kvinnor som uppgivit att de erhållit stöd. Anmärkningsvärt var också att endast 43 kvinnor hade fått stöd vid alla instanser samt att 11 kvinnor inte fått stöd vid någon av instanserna. Majoriteten av kvinnorna uppgav att det viktigaste stödet var det stöd de fick från make/sambo.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad det innebär att män och kvinnor i hög utsträckning arbetar i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Denna uppsats behandlar män som gjort gränsöverskridande yrkesval och arbetar i yrken dominerade av kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dessa män har gemensamma bakgrundsfaktorer vilka skiljer dem från män som arbetar i balanserade eller mansdominerade yrken. Kvantitativ metod har varit tillvägagångssättet och våra mätningar har gjorts med data från LNU 2010. Totalt har 10 variabler använts i våra analyser. För att förstå kvinnligt och manligt samt den segregerade arbetsmarknaden utgår vi från socialkonstruktivistiska teorier. Socialisationsteori och den tidigare forskningen har varit vägvisare i val av variabler och metod. Genom logistisk regression har vi fått ett resultat som tyder på att vissa faktorer ökar sannolikheten för att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Bland annat har uppväxtvillkor som faderns närvaro och socioekonomiska status tyckts påverka liksom om man är född utanför Sverige. Studiens resultat kan kopplas till tidigare internationell forskning samt förklaras av socialkonstruktivistiska teorier.  Då både internationella och svenska studier tenderar att lägga mycket fokus på kvinnor i mansdominerande yrken, kan denna uppsats bidra med mer undersökning om män som tagit sig över könsbarriären samt vara en ingång till vidare diskussion om den segregerade arbetsmarknaden. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att män väljer kvinnodominerande yrken och andra vinklar och faktorer bör undersökas.

Denna rapport ger en bakgrundsbeskrivning av datainsamlingsföretaget Norstat och hur de genomför en tracking-undersökning med panel via internet. Vidare analyseras samband mellan variabler som beskriver personer som ingår i undersökningen och hur dessa personer besvarar undersökningen. I rapporten tas också reda på hur länge en undersökning behöver vara igång och om inkomna svar skiljer sig åt beroende på när en person har svarat. En ingående beskrivning av bearbetning och de variabler som ingår i det använda datamaterialet kommer också att ges. Tidigare forskning med anknytning till paneler och webbundersökningar tas upp för att ge läsaren en nyanserad bild av för- och nackdelar med webbundersökningar. Logistiska regressionsmetoder har använts för att utreda vilka variabler som påverkar om en person besvarar undersökningen eller ej, samt vilka variabler som gör att en person besvarar undersökningen tidigt eller sent. Andra metoder som har använts är deskriptiv statistik och χ2-test. Resultaten visar att faktorer som påverkar hur mycket fritid en person har får störst betydelse för om och hur tidigt undersökningen besvaras. Vidare konstateras att det ofta räcker med en fältperiod t.o.m. 6 dagar efter att inbjudan till undersökningen skickats ut för att alla kategorier av personer ska vara relativt lika representerade. Den optimala fältperioden skiljer sig åt beroende på om en undersökning syftar till att ge en bild av hela rikets befolkning eller enbart specifika kategorier av denna. För en speciell kategori av personer kan det ibland räcka att fältperioden sträcker sig t.o.m. dagen efter inbjudan till enkäten skickats ut för att tillräckligt många svar ska ha inkommit. / This report gives a background description of the data collection company Norstat and how they implement a tracking survey with a panel via the internet. Furthermore connections between variables describing persons in the survey and the way these persons answer the survey will be investigated. The report also intends to find out how long a survey needs to be running and if there are differences between received answers depending on when a person has answered. A detailed description of the processing and variables included in the data material being used will also be given. Earlier research concerning panels and web surveys are covered to give the reader a nuanced picture of the pros and cons with opinion surveys. Logistic regression methods have been used to examine which variables influence whether a person will answer the survey or not, and the variables that make a person answer the survey early or late. Other methods used are descriptive statistics and a χ2-test. The results show that factors influencing how much spare time a person has give the greatest impact on whether and how early the survey gets completed. It can be noted that it is often enough with a field period up to 6 days after the invitation to the survey has been sent out until all categories of persons are relatively equally represented. The optimal field period differs depending on whether a study is aimed at providing a picture of the entire country's population or only specific categories of this. For a special category of the persons, it can sometimes be enough to let the field period run until the day after the invitation to the survey had been sent out for enough answers to be submitted.