Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kommunikationsstrategier som används i reklamfilmer för spelbolag samt vilka gemensamma drag och olikheter som finns i de olika spelbolagens marknadsföring då tv-reklam utgör mediet. Jag har i min uppsats besvarat följande frågeställningar: • Hur byggs reklamfilmerna upp för att locka specifika målgrupper att spela på just deras sajter? • Hur gestaltas manligt och kvinnligt i reklamfilmerna? Jag har analyserat fem reklamfilmer från fem olika spelföretag; Karamba, Maria, Jackptjoy, Vera & John samt Mr Green. Jag har analyserat reklamfilmerna utifrån begreppen: humor, metafor, ljud, bild, kvinnlighet och manlighet. Dessa begrepp är formade utifrån Jens Elmelund Kjeldsen, Maria Nikolajeva samt Ulf Dahlqvist och Magnus Lindes teorier om retorik, genusschema och reklamutformning. Min slutsats är att reklamfilmerna använder sig av en ensam huvudkaraktär och humor samtidigt som kvinnor får ta en stor plats i reklamen.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger.

Syftet med denna studie har varit att undersöka konstruktionen av genus i UR:s utbildningsprogram Livet i mattelandet. Utifrån en sociosemiotisk teori med ett genusperspektiv har sammanlagt fyra avsnitt av serien analyserats och frågorna som väglett arbetet varit: Hur konstrueras genus i Livet i Mattelandet? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet följer det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Analysmodellen i studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys och är baserad på studiens teoretiska utgångspunkt. Med syfte att undersöka konstruktionen av genus är analysmodellen baserad på Nikolajevas motsatsschema över manliga och kvinnliga egenskaper (2004, s. 129). Vid analys avser modellen att synliggöra hur de olika karaktärerna i Livet i Mattelandet konstruerar genus. Vidare avses analysmodellen ligga till grund för analys av hur många karaktärer som följer eller bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet, det vill säga hur många som beter sig efter bestämda könsnormer och hur många som inte gör det. Det resultat som framkommit visar att karaktärerna konstruerar kön på många olika sätt. Analysen visar att fler manliga stereotypa egenskaper, enligt analysmodellen, kunde observeras än kvinnliga i de analyserade avsnitten. Vidare kunde analysresultaten delas upp i fyra kategorier; samstämmigt genus, motstridigt genus, komplexa genus och svåridentifierade. Studiens diskussion och konklusion påvisar att majoriteten av de analyserade karaktärerna i avsnitten på ett eller annat sätt strider mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön. Det var även möjligt att observera en underliggande manlig norm i det analyserade materialet.

The purpose of this study is to analyze picture books from a gender perspective. The books are found in a book box that the libraries send out to preschools. This study is based on the following questions: How are boys and girls portrayed in picture books? Do the picture books encourage or discourage the principles of equality found in the Curriculum for the Pre-School and the equality work conducted in the preschools? I performed a qualitative text and picture analysis of 12 picture books. I used Maria Nikolajeva and Kajsa Wahlströms schedule of typical masculine and feminine qualities and activities when analysing the picture books. I reached the conclusion that in the vast majority of the books boys and girls are portrayed with qualities that are both typical masculine and feminine. Only a few books in the book box portray the boys and girls characters in a stereotype manner. Hence, as a conclusion, the analyzed picture books discourage the traditional stereotype gender patterns and therefore encourage the principles of equality as described in the Curriculum for the Pres-School.

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete. Dokumentet ses mer som spelregler snarare än något som konkret kan användas praktiskt. Den mest framträdande föreställningen kring HBT-frågor bland cheferna på de arbetsplatser som undersökts var att det inte fanns någon problematik med diskriminering inom deras verksamhetsområde. Därför fanns en föreställning bland några av cheferna att något förebyggande arbete med dessa frågorinte behövdes. Det går att utläsa vissa skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser i hur man arbetar med HBT-frågor samt de föreställningar som finns kring hur dessa frågor talas om på arbetsplatserna. Cheferna på de kvinnodominerade arbetsplatserna var mer benägna att bedriva ett proaktivt likabehandlingsarbete än cheferna påde mansdominerade arbetsplatserna. Ingen bedriver dock ett specifikt arbete med HBT-frågori dagsläget.

Syftet med denna studie har varit att undersöka UR:s utbildningsprogram ”Livet i mattelandet” utifrån ett genusperspektiv. Studien har även syftat till att undersöka hur manligt och kvinnligt gestaltas i utbildningsprogrammets olika avsnitt, samt hur stor plats män respektive kvinnor tar utifrån en mätning av taltidsfördelningen i fyra olika avsnitt. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och media används i dagens samhälle mer än någonsin. Läroplanens centrala innehåll eftersträvar att alla pedagoger skall använda digitala lärarresurser i alla ämnen (Skolverket, 2015). Läroplanen understryker vikten att medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, för en likvärdig skola har läraren som ansvar att motverka traditionella könsmönster och utveckla elevernas förmåga att visa sina intressen oberoende på dess könstillhörighet (Skolverket, 2011, s. 8).  Forskningsöversikten visar att det är lärarens roll att synliggöra varje elevs olikheter för varandra och skapa en delaktighet i klassrummet då alla ska bli sedda. Forsbergs (2002) och Steyers (2014) studier påvisar en hierarkisk könsstruktur på manlig dominans, kvinnor framträder som underrepresenterade både i klassrummet och i barnprogram. Forskning visar även att media förtrycker detta genom att en bubbla skapas med massa olika budskap som visar hur en ”flicka” respektive en ”pojke” ska vara. Studiens resultat visar på en maskulin dominans i taltidsfördelningen mellan män och kvinnor, men att könen har en jämnare rollfördelning i de analyserade avsnitten. Framställningen av manliga och kvinnliga attribut och praktiker visar på hur UR:s program ”Livet i mattelandet” visat på en könsneutral utgångspunkt. Resultatet bekräftar att de maskulina normerna fortfarande ses som de som styr. Studiens diskussion och konklusion påvisar att trots att serien medvetet är upplagd utifrån ett genusperspektiv så visas utifrån analysen och forskningsöversikten att maskulina idealet fortfarande styr i media och i den fiktiva världen. Därmed medför denna studie hur stor vikt pedagogen har att lyfta upp och diskutera genusfrågan konstant i klassrummet för att motverka de traditionella könsmönstren.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur lärare planerar och genomför sin teknikundervisning ur ett genusmedvetet perspektiv. Undersökningen utgår från studiens frågeställning Hur beskriver och resonerar lärare att de tar hänsyn till talutrymme, utrymme för interaktion samt hur deltagandet fördelas i klassrummet när de planerar och utför sin undervisning i teknik för att skapa en genusmedveten undervisning? Kvalitativ metod i form av intervjuer med sex lärare som undervisar i teknikämnet i årskurserna 4–6 ligger som grund för studiens resultat. Resultatet visar att de sex intervjuade lärarna uttrycker att dialog mellan elever och lärare ligger som grund för att uppnå en lyckad planering och undervisning i teknikämnet ur ett genusperspektiv. Dialogerna är även ett viktigt verktyg i arbetet som syftar till att motverka traditionella könsroller. Resultatet visar även att undervisningsmaterialet påverkar hur eleverna uppfattar manligt och kvinnligt.

<p>Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller. Med detta i åtanke kommer även genusperspektivet i skola och yrkesliv att belysas. Läsaren får också en inblick i hur teknikundervisningen i grundskolan är uppbyggd och hur den genomförs i både teorin och praktiken.</p><p>Genom att intervjuat 6 kvinnliga elever, som går på typiskt manliga gymnasieutbildningar, visar den här studien att teknikundervisningen i grundskolans senare del inte påverkat dessa elevers val av gymnasieutbildning.</p>

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller. Med detta i åtanke kommer även genusperspektivet i skola och yrkesliv att belysas. Läsaren får också en inblick i hur teknikundervisningen i grundskolan är uppbyggd och hur den genomförs i både teorin och praktiken. Genom att intervjuat 6 kvinnliga elever, som går på typiskt manliga gymnasieutbildningar, visar den här studien att teknikundervisningen i grundskolans senare del inte påverkat dessa elevers val av gymnasieutbildning.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström &amp; Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman. Uppsatsen tar även stöd av Roland Barthes semiotiska begrepp konnotation, symbol och myt presenterade i John Fiskes bok Kommunikationsteorier. En introduktion. Den teoretiska ramen består av genusvetaren Marj Kibbys definition av representation och teorier om manlig representation i media. Samt Sherry B. Ortners teori om genuskonstruktioner. Den genomförda analysen visar på hur de kvinnliga och manliga karaktärerna framträder i jämförelse med varandra på ett stereotypiskt eller kontroversiellt sätt. Där det hos de kvinnliga karaktärerna sker en utveckling där tidigare fokus på sex och frigjordhet har flyttats till kärlek och familjeliv. De tre manliga karaktärerna framställs på ett traditionellt vis utom Steve som är den enda karaktären serien igenom som inte lever upp till de stereotypiska värderingarna om manligt och kvinnligt. Genomgående teman i serien handlar om kärlek och relationer där jakten på ”den rätte” är i huvudfokus. Detta visar sig redan i första avsnittet där kvinnans sökande efter en man diskuteras. På så vis är seriens påstådda framställning av de moderna könsrollerna endast en fasad framför de otroligt traditionella värderingarna och könsstereotyperna.