”Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte” (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82). För mig var det inte så konstigt att läraren innehar mycket av talutrymmet men däremot ville jag undersöka om och varför det är så stor skillnad mellan de manliga eleverna och de kvinnliga eleverna. Utgångspunkten i min undersökning är att under en lektion observera den språkliga aktiviteten, hur eleverna får eller tar ordet och också se både lärare och elevers reflektioner från samma lektion. Klassen som har observerats är en Komvuxklass där eleverna är mellan 21-47 år. Förutom att se generella drag i hela klassen har fyra elever studerats mer ingående, en talför man, en talför kvinna, en tystlåten man och en tystlåten kvinna för att se de individuella skillnaderna mellan eleverna. För att få fram hur elever och lärare upplever klimatet i klassrummet under den lektionen som observerades har en enkät genomförts på eleverna och en intervju genomförts med läraren. Egentligen är skillnaderna inte så stora mellan grupperna män och kvinnor men däremot visade sig skillnaderna vara större mellan de fyra utvalda eleverna. Den talföre mannen var den som hade klart mest av talutrymmet och den tystlåtna kvinnan var den som hade klart minst av talutrymmet. Det som påverkar elevernas del av talutrymme är inte lika starkt förankrat till könet som det är till elevernas personlighet. Det är mer avgörande om en elev är framåt eller lite blyg än om det är en han eller hon. I intervjun med läraren framkom det att hon inte tänkte på sina elever som män och kvinnor utan som individer. Hon försökte se till hur de är istället för till vad de är. Ofta är det generella synsätt som gör att skillnaderna blir så stora mellan de två grupperna män och kvinnor. Genom att ta ner studien på individnivå visade sig resultatet bli ett annat. I min studie visade sig gruppresultatet bli att skillnaderna mellan män och kvinnor i klassrummet inte är så stora men på individnivå visade sig skillnaderna vara ansenliga. Om det nu är skillnader mellan könen eller bara individerna kan vara svårt att visa. Som blivande lärare har jag i alla fall fått en hel del saker att tänka på för att underlätta för min klass så att alla kan få komma till tals. Som lärare kan man inte kräva av eleverna att de ska vara muntligt aktiva utan några förberedelser. Läraren måste skapa en miljö där eleverna vågar tala och också ge eleverna de verktyg de kan tänkas behöva för att öva upp sin muntliga aktivitet. Lärarens roll är otroligt viktig när det kommer till elevernas delaktighet i klassrummet. Det finns en balans som läraren ska hålla, ställa krav på eleverna samtidigt som man inte kräver för mycket och ge eleverna utrymme att tala fritt samtidigt som man ger ordet så att alla får komma till tals.

<p>”Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte” (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82). För mig var det inte så konstigt att läraren innehar mycket av talutrymmet men däremot ville jag undersöka om och varför det är så stor skillnad mellan de manliga eleverna och de kvinnliga eleverna.</p><p>Utgångspunkten i min undersökning är att under en lektion observera den språkliga aktiviteten, hur eleverna får eller tar ordet och också se både lärare och elevers reflektioner från samma lektion. Klassen som har observerats är en Komvuxklass där eleverna är mellan 21-47 år. Förutom att se generella drag i hela klassen har fyra elever studerats mer ingående, en talför man, en talför kvinna, en tystlåten man och en tystlåten kvinna för att se de individuella skillnaderna mellan eleverna. För att få fram hur elever och lärare upplever klimatet i klassrummet under den lektionen som observerades har en enkät genomförts på eleverna och en intervju genomförts med läraren.</p><p>Egentligen är skillnaderna inte så stora mellan grupperna män och kvinnor men däremot visade sig skillnaderna vara större mellan de fyra utvalda eleverna. Den talföre mannen var den som hade klart mest av talutrymmet och den tystlåtna kvinnan var den som hade klart minst av talutrymmet. Det som påverkar elevernas del av talutrymme är inte lika starkt förankrat till könet som det är till elevernas personlighet. Det är mer avgörande om en elev är framåt eller lite blyg än om det är en han eller hon. I intervjun med läraren framkom det att hon inte tänkte på sina elever som män och kvinnor utan som individer. Hon försökte se till hur de är istället för till vad de är.</p><p>Ofta är det generella synsätt som gör att skillnaderna blir så stora mellan de två grupperna män och kvinnor. Genom att ta ner studien på individnivå visade sig resultatet bli ett annat. I min studie visade sig gruppresultatet bli att skillnaderna mellan män och kvinnor i klassrummet inte är så stora men på individnivå visade sig skillnaderna vara ansenliga. Om det nu är skillnader mellan könen eller bara individerna kan vara svårt att visa.</p><p>Som blivande lärare har jag i alla fall fått en hel del saker att tänka på för att underlätta för min klass så att alla kan få komma till tals. Som lärare kan man inte kräva av eleverna att de ska vara muntligt aktiva utan några förberedelser. Läraren måste skapa en miljö där eleverna vågar tala och också ge eleverna de verktyg de kan tänkas behöva för att öva upp sin muntliga aktivitet. Lärarens roll är otroligt viktig när det kommer till elevernas delaktighet i klassrummet. Det finns en balans som läraren ska hålla, ställa krav på eleverna samtidigt som man inte kräver för mycket och ge eleverna utrymme att tala fritt samtidigt som man ger ordet så att alla får komma till tals.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet. Slutsatserna visar att mäns och kvinnors sätt att agera språkligt förändrats över tid och att det inte bara är könstillhörighet som styr talet eftersom klasskillnader et cetera också har en stor inverkan.

Syftet med studien var att ta reda på hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen utifrån representationsteorin och genusperspektiv. Detta har gjorts genom att analysera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och Sportexpressen under vecka sju i februari, sedan har materialet analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och en semiotisk analys. Texterna har satts in i olika teman, propositioner och perspektiv som kallas för genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller, för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar att manliga och kvinnliga idrottare representeras olika utifrån genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller. De kvinnliga idrottarna framställs ofta som svaga och fokuset ligger på annat än på deras prestation, men de manliga idrottarna representeras som starka och heroiska.

Denna studie syftar till att titta på bilismen, som bidrar till en stor miljöpåverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar även till att jämföra med tidigare studier för att titta på hur detta stämmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda på detta har en kvantitativ studie i form av enkäter utförts med ett urval på 100 respondenter för att på så sätt representera Norrköping. Denna metod hjälpte till att svara på de ställda frågeställningarna. För att titta på sambanden mellan könen och mellan olika frågor i enkäten har ett chitvå-test utförts. Resultatet av studien visade på att förväntningar kring mäns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvändandet istället speglar en annan bild. Män och kvinnor förhåller sig till bilåkandet snarlikt och tänker på miljön, i relation till bilen, i lika stor utsträckning oberoende könstillhörighet. Resultaten pekar på att både kvinnor och män hög utsträckning anser att män är mer bilintresserade och att män är mer benägna att åka bil än vad kvinnor är. En del anser även att kvinnor bryr sig mer om miljön än vad män gör. Detta bekräftar existerande samhällsnormer som tidigare forskning stödjer. Resultaten visar dock att både män och kvinnor i Norrköping åker ungefärligt lika mycket respektive lite bil och tänker på miljön lika mycket respektive lite när de väljer att åka bil. Förväntningar kring män och kvinnor finns där, men detta visar sig då nödvändigtvis inte i själva agerandet. / This study aims is to look at car traffic, which contributes to a significant environmental impact, from a gender perspective. The purpose of the study is also to compare with previous studies and to analyze how this is corresponds with frame and situation of people living in Norrköping. In order to approach this suitably, a quantitative study in the form of surveys have been conducted - with a sample of 100 respondents to represent Norrkoping. This method assisted in the raised questions. To best get a perspective of correlation between the sexes and between different questions in the questionnaire, a chi-square test was applied. The results of the study showed that different expectations about men’s and women’s behavior and relationship to the usage of vehicles in society exists, in Norrköping, yet also that the habits around the usage reflects additional differences. Men and women have similar approaches to the usage of vehicles, with an environmental consciousness, with regards to the given car or such, in a comparable degree independent of their gender. This study has found that both men and women, to a notable degree, regard men to be more interested in cars and that they are more prone to drive one. It also shows that several of the respondents, regard women to be over-all more environmentally aware than men. This would align with the contemporary norms of society based on previous research. However, in contrast, the results also highlight that both genders, in Norrköping, spend the comparable amount of time driving a car and have similar awareness of environmental factors. The differences in the expectations around the given behavior of men and women are there but their reported behavior does not necessarily follow those predictions.

I den här studien har vi studerat ledarskap med koppling till genus, genom att studera tidigare forskning och sedan jämföra med det empiriska materialet genom intervjuer hos ledare. Intresset för det valda ämnesområdet uppmärksammades när vi genom statistik jämförde antalet manliga ledare med kvinnliga. Detta påvisade att det råder ojämställdhet mellan könen i antalet ledarskapsbefattningar. Därför valde vi att undersöka ämnesområdet ur flera aspekter för att skapa oss en uppfattning till den bakomliggande anledningen där manliga ledare besitter fler ledarskapspositioner än kvinnliga. Det finns mängder med forskning kring skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap, det som skiljer denna studie från resterande är att vi utgår ifrån ledarskap hos män och kvinnor för att undersöka om ledarskap har ett bakomliggande genus. Detta genom att studera ledarskap med hänsyn till genusperspektivet där vi framhäver jämställdhet, ledarskap, egenskaper, föreställningar, maktpositioner samt kvinnliga och manliga ledarroller. I denna studie använder vi oss av en kvalitativ metod, nämligen djupintervjuer. För att denna metod anser vi vara relevant för rapporten då vi strävar efter djup och innehållsrik data. Vidare presenterar vi under vår teoretiska referensram tidigare forskning och teorier i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Teman som framhävs under den teoretiska referensramen är ledarskap, ledarskapsstilar, manligt och kvinnligt ledarskap, genusperspektivet på ledarskap samt stereotyper. Därefter presenterar vi i det empiriska avsnittet vår insamlade data i form av utförda intervjuer på sex olika ledare, varav tre manliga och tre kvinnliga. Där delar respondenterna med sig av sina tidigare erfarenheter samt uppfattningar kring ämnet. Efter att studerat tidigare forskning och intervjuat ledare inom olika ledarskapsbefattningar diskuterar vi under analys och tolkning, teori och empiri där vi jämför, tolkar och framhäver egna åsikter kring det valda ämnesområdet. Detta för att redogöra för en slutsats och besvara forskningsfrågan. Efter genomförd undersökning där vi tagit del av ledares erfarenheter och föreställningar och jämfört med tidigare forskning drar vi slutsatsen om att ledarskap inte direkt har ett bakomliggande genus. Det visar sig att ledarskap är personlighetsbaserat där det skiljer i egenskaper, värderingar och attityder. Detta för att vi är olika som individer och värderar olika. Samtidigt använder sig både manliga och kvinnliga ledare av egenskaper som klassas maskulint respektive feminint. Vi kan dock inte förneka att män av biologiska skäl har ett kroppsspråk och egenskaper som ger en bild av manlig dominans inom ledarskap till skillnad från kvinnor. / In this study, we have chosen to study leadership in reference to the gender perspective, by studying earlier made researches on this subject and comparing it to the empirical part through interviews with leaders. The underlying interest in the chosen subject was highlighted when we compared the number of male leaders with women, through statistics. This showed that there is gender imbalance in the number of leadership positions. Therefore, we chose to investigate in this subject area from several aspects in order to create a vision of the underlying reason why male leaders possess more leadership positions than women. There are numbers of research on differences between male and female leadership, what distinguishes this report from the rest is that our main focus is on leadership in men and women to examine whether leadership has an underlying gender or not. This by studying leadership with regard to the gender perspective, where we emphasize gender equality, leadership, characteristics, power positions but also female and male leadership roles. In this study, we are using a qualitative method through interviews. This is due to the fact that we consider this method as relevant for the report as we strive for deep and comprehensive data. Furthermore, we present previous research and theories in the form of scientific articles and dissertations under our theoretical frame of references. Themes that are highlighted in the theoretical part are leadership, leadership styles, male and female leadership, gender perspective on leadership and stereotypes. In addition to that we also present in the empirical part our collected data from the interviews that are conducted on six different managers, whereas three are men and three are women. There the respondents share their previous experiences and perceptions about the subject. After studying previous research and the responses from the interviewed leaders, we discuss in the analysis and interpretation part the theory and the empirical data. Through this, we compare, interpret and emphasise our own opinions about the chosen subject area. This will lead us to a result that can answer our research question. After examining leaders' experiences and perceptions in relation to previous research, we conclude that leadership does not directly have an underlying gender. It turns out that leadership is based on personalities rather than gender, because it differs in characteristics, values and attitudes. This because we are different as individuals and we value differently. Furthermore, to strengthen this conclusion it has been presented that both male and female leaders use qualities that are classified as either masculine or feminine, with that said they use each other'squalities. However, we cannot deny that men for biological reasons have a body language and characteristics that creates the picture of male dominance in leadership, unlike females.

No description available.

No description available.