<p>Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor. Det dåliga intresset för teknik, som många flickor har, skulle kanske kunna vändas till ett ökat intresse om det var mer teknisk undervisning i textilslöjden. Tekniken blir då en naturlig del vid hantering av de textila redskapen. Symaskinen är det redskap som valdes som utgångspunkt då det är ett av de redskap som används mycket i textilslöjden samt att det finns en symaskin i många hem.</p><p>Metod för att få svar på mina frågeställningar är enkät med öppna frågor. Enkäten skickades via e-post till textillärare, som ville besvara den efter en förfrågan på två e-postlistor för textillärare. 24 textillärare fick enkäten, men bara 16 svarade på den. Bortfallet kan bero på enkätens utformning med öppna frågor, som kan upplevas att den tar för mycket tid i anspråk.</p><p>I min litteraturstudie fann jag information om symaskinens historik och utveckling samt information om teknisk introduktion/presentation. Med hjälp av litteraturen får man en teknisk kunskap om hur man trär trådarna i symaskinen, samt justering av trådspänningen.</p><p>En sammanställning gjordes av de 16 svar som informanterna skickade mig via e-post. Sammanställningen bekräftar att många elever inte får tillräckligt med teknisk undervisning i textilundervisningen för att få ett tekniskt självförtroende för de textila redskapen. Hur mycket teknisk kunskap elever får skiljer mellan att få väldigt mycket teknisk kunskap om symaskinen, medans vissa elever får lite teknisk kunskap om alla redskap och andra får väldigt lite om symaskinen eller de redskap de använder.</p><p>Textilslöjden väljs, enligt informanterna, av pojkar bl.a. på grund av att det är tystare och lugnare än trä- och metallslöjden och informanterna uppfattar det som att det är vanligast att det är ”pojkflickor” som väljer trä- och metallslöjd.</p><p>Jag tror att det är viktigt att ge eleverna en teknisk undervisning så de får ett teknisk självförtroende, då inte alla enligt min undersökning får det. För sin egen självkänsla är det viktigt att ha teknisk kunskap om allt omkring oss i vår vardag. Om vi själva inte har teknisk kunskap utan låter några få ha den, så överlämnar vi makt åt dem och vi blir beroende av dem som har kunskaperna. Som lärare ska man, enligt kursplanen för slöjd, utveckla elevens kunskaper som ska ge handlingsberedskap för att klara av uppgifter i det dagliga livet samt att stärka elevens tilltro till den egna förmågan.</p>

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor. Det dåliga intresset för teknik, som många flickor har, skulle kanske kunna vändas till ett ökat intresse om det var mer teknisk undervisning i textilslöjden. Tekniken blir då en naturlig del vid hantering av de textila redskapen. Symaskinen är det redskap som valdes som utgångspunkt då det är ett av de redskap som används mycket i textilslöjden samt att det finns en symaskin i många hem. Metod för att få svar på mina frågeställningar är enkät med öppna frågor. Enkäten skickades via e-post till textillärare, som ville besvara den efter en förfrågan på två e-postlistor för textillärare. 24 textillärare fick enkäten, men bara 16 svarade på den. Bortfallet kan bero på enkätens utformning med öppna frågor, som kan upplevas att den tar för mycket tid i anspråk. I min litteraturstudie fann jag information om symaskinens historik och utveckling samt information om teknisk introduktion/presentation. Med hjälp av litteraturen får man en teknisk kunskap om hur man trär trådarna i symaskinen, samt justering av trådspänningen. En sammanställning gjordes av de 16 svar som informanterna skickade mig via e-post. Sammanställningen bekräftar att många elever inte får tillräckligt med teknisk undervisning i textilundervisningen för att få ett tekniskt självförtroende för de textila redskapen. Hur mycket teknisk kunskap elever får skiljer mellan att få väldigt mycket teknisk kunskap om symaskinen, medans vissa elever får lite teknisk kunskap om alla redskap och andra får väldigt lite om symaskinen eller de redskap de använder. Textilslöjden väljs, enligt informanterna, av pojkar bl.a. på grund av att det är tystare och lugnare än trä- och metallslöjden och informanterna uppfattar det som att det är vanligast att det är ”pojkflickor” som väljer trä- och metallslöjd. Jag tror att det är viktigt att ge eleverna en teknisk undervisning så de får ett teknisk självförtroende, då inte alla enligt min undersökning får det. För sin egen självkänsla är det viktigt att ha teknisk kunskap om allt omkring oss i vår vardag. Om vi själva inte har teknisk kunskap utan låter några få ha den, så överlämnar vi makt åt dem och vi blir beroende av dem som har kunskaperna. Som lärare ska man, enligt kursplanen för slöjd, utveckla elevens kunskaper som ska ge handlingsberedskap för att klara av uppgifter i det dagliga livet samt att stärka elevens tilltro till den egna förmågan.

The purpose of this report is to explore how modern technology can work againstolder craft techniques. The focus of the research will depend on what conditions areoptimal for cutting marquetry with laser technology. In my work I account for thehistorical background of the various techniques and then through own practical testsexamine whether the laser technology can complement the traditional techniques. / Syftet med denna rapport är att undersöka hur man med modern teknik kan arbeta motäldre hantverkstekniker. Tyngdpunkten i forskningen kommer att vila på vilkaförutsättningar som är optimala för att skära ut intarsia med laserteknik. I mitt arbeteredovisar jag historisk bakgrund inom de olika teknikerna för att sedan genom egnapraktiska tester undersöka om lasertekniken kan komplettera de traditionellateknikerna.

<p>This licentiate’s thesis is concerned with how genetics is depicted and used in fictional stories. From a perspective that combines science and technology studies with cultural studies, it analyses narratives that deal with, or contain images of, genetics and gene technology. The empirical material consists of four narratives, two movies and two novels: Andrew Niccol’s film Gattaca (1997), Ang Lee’s film Hulk (2003), Margaret Atwood’s novel Oryx and Crake (2003), and P.C. Jersild’s Swedish novel Geniernas återkomst ("Return of the Geniuses", 1987). The thesis has two main parts, where the first part introduces theories and perspectives on biology and narrative, whereas the second part presents the four analyses of fictional narratives.</p><p>The first part is divided into two sections. Section one is concerned with biology (primarily molecular biology), ideals of objectivity, and the relation¬ship between science and technology. I argue for a perspective where science and technology are intimately interwoven, especially in the case of the “new biology”. This section defines the concepts of genetics and gene technology, a definition that relies more on how the concept of gene is used in the analysed narratives than the scientific discipline of genetics. Then follows in the second section a discussion of narration and fiction, two cen¬tral concepts in this thesis. With the aid of structuralist literary studies, the process of narrative production and meaning making is described, and an argument is made for viewing fiction as a quality of narratives rather than a genre of its own.</p><p>Part two is also made up of two main sections. In the first of these, the four narratives are analysed separately. The narratives are viewed as examples of different perspectives on fictitious genetics: Gattaca is analysed as an exam¬ple of a genetically governed society, Hulk as a genetically manipulated individual, Oryx and Crake exemplifies the genetic apocalypse, and Genier¬nas återkomst depicts a future society where genetics has been out¬dated, banned and expelled. The second part analyses genetics and gene technology as narrative devices. Here, the four narratives are no longer separated. In¬stead, they are compared and used to exemplify a number of sometimes contradictory narrative uses of genetics and gene technology. The narratives make use of both public understandings of science and technology and the complexity of modern biology and biotechnology to balance credibility and the fantastic. Six main functions of genetics are identified in the narratives, some of wich are functions of negotiation – like the negotiations between the credible and the incredible, between threat and opportunity, between control and the loss of control, between micro and macro, and between nature and technology. Other functions are based upon genetics and gene technology being described – and understood – as both new and having potentially pro¬found consequences for society and human¬kind. In the end, genetics in fic¬tion turns out to have very little to do with genetics and gene technology as scientific discourses. Instead these sciences seem to be used because of their complexity and aura of both “cutting-edge” sciences and “code of life”, in order to negotiate a number of narrative problems and oppositions.</p>

This licentiate’s thesis is concerned with how genetics is depicted and used in fictional stories. From a perspective that combines science and technology studies with cultural studies, it analyses narratives that deal with, or contain images of, genetics and gene technology. The empirical material consists of four narratives, two movies and two novels: Andrew Niccol’s film Gattaca (1997), Ang Lee’s film Hulk (2003), Margaret Atwood’s novel Oryx and Crake (2003), and P.C. Jersild’s Swedish novel Geniernas återkomst ("Return of the Geniuses", 1987). The thesis has two main parts, where the first part introduces theories and perspectives on biology and narrative, whereas the second part presents the four analyses of fictional narratives. The first part is divided into two sections. Section one is concerned with biology (primarily molecular biology), ideals of objectivity, and the relation¬ship between science and technology. I argue for a perspective where science and technology are intimately interwoven, especially in the case of the “new biology”. This section defines the concepts of genetics and gene technology, a definition that relies more on how the concept of gene is used in the analysed narratives than the scientific discipline of genetics. Then follows in the second section a discussion of narration and fiction, two cen¬tral concepts in this thesis. With the aid of structuralist literary studies, the process of narrative production and meaning making is described, and an argument is made for viewing fiction as a quality of narratives rather than a genre of its own. Part two is also made up of two main sections. In the first of these, the four narratives are analysed separately. The narratives are viewed as examples of different perspectives on fictitious genetics: Gattaca is analysed as an exam¬ple of a genetically governed society, Hulk as a genetically manipulated individual, Oryx and Crake exemplifies the genetic apocalypse, and Genier¬nas återkomst depicts a future society where genetics has been out¬dated, banned and expelled. The second part analyses genetics and gene technology as narrative devices. Here, the four narratives are no longer separated. In¬stead, they are compared and used to exemplify a number of sometimes contradictory narrative uses of genetics and gene technology. The narratives make use of both public understandings of science and technology and the complexity of modern biology and biotechnology to balance credibility and the fantastic. Six main functions of genetics are identified in the narratives, some of wich are functions of negotiation – like the negotiations between the credible and the incredible, between threat and opportunity, between control and the loss of control, between micro and macro, and between nature and technology. Other functions are based upon genetics and gene technology being described – and understood – as both new and having potentially pro¬found consequences for society and human¬kind. In the end, genetics in fic¬tion turns out to have very little to do with genetics and gene technology as scientific discourses. Instead these sciences seem to be used because of their complexity and aura of both “cutting-edge” sciences and “code of life”, in order to negotiate a number of narrative problems and oppositions.

<p>Den här rapporten beskriver mitt kandidatarbete; en stoppad möbels tillkomst och utveckling under samarbete med JARM. Den beskriver företaget, min designprocess och vårt samarbete, hur kommunikationen har fungerat och bakgrunden till samarbetet.</p><p>Insamling av inspirationsmaterial, utforskande och analys av olika företags soffor och tekniska lösningar. Utformning av brief, projektplanering, mina skissetapper på papper, från enkla ideskisser till slutgiltigt förslag på modell. Skissmodeller i Solidworks arbetet med renderingar som bollats mellan mig och mina samarbetspartners. Modellens utveckling och diskussionen kring denna. Experiment med fullskalemodell och prototyptillverkning i Tallinn.</p><p>Ett metodiskt arbete med etapper och etappavslut har visat sig vara effektivt för att driva projektet vidare och nå resultat, vara öppen för diskussion och lyssna men samtidigt hålla kvar och argumentera för sina egna idéer.</p> / <p>This report describes my bachelor project, an upholstered furniture’s upcoming and development during the collaboration with JARM. It describes the company, my design process, our collaboration, how the communication has worked and the background to the collaboration.</p><p>Collecting of inspiration material, exploring and analysis of different company’s sofas and technical solutions. Developing of brief, project planning and different fasces of sketching from simple ideas in to final models. Sketch models in Solid works with renderings which has discussed with my partners. Developing the model and the discussion around it. Experiment with full-scale model and prototype making in Tallinn. A methodical work in different fasces has shown to be an effective way of running the project to reach results, being open for discussion and listen, but at the same time hold on to and argument for my own ideas.</p>

<p>Denna rapport presenterar det examensarbete på 10 poäng jag gjorde på möbeldesignprogrammet vid Carl Malmsten CTD våren 2006. Syftet med denna rapport är att beskriva och klargöra processen av detta examensarbete samt formgivningen av produkterna som styrts av mitt koncept. Rapporten grundar sig på dokumentation från processens gång och jag har valt att redovisa mitt arbete i denna rapport i fyra kapitel. Den första inledande delen beskriver bakgrunden till projektet, den andra redovisar insamlingsetappen i form av bild, skissmaterial och konceptbeskrivning, den tredje handlar om skissetappen och själva designprocessen och den sista visar dokumentationen av gestaltningsarbetet av prototyperna. Avslutningsvis kommer en resultatanalys och kommentarer till arbetet och produkterna. Bakgrunden till valet av mitt examensarbete var att jag var nyfiken på hur möbler för utemiljö kan se ut och vilka funktioner de eventuellt kan ha.Jag ville tillföra något som utstrålade något nytt, men som inte förlorat sina kvalitativa egenskaper i fråga om hållbarhet och problemfritt underhåll. Med dessa ideér kontaktade jag Berga Form AB eftersom min uppfattning var att de, liksom jag, värderar kvalité och omsorg för detaljer högt, dessutom har de sin huvudsakliga produktion på Java, Indonesien. Och det var just i denna miljö jag vistades i när jag kontaktade Berga Form första gången. Jag gjorde tre månaders praktik i Singapore/Java höstterminen 2005 när jag fick idén för mitt examensarbete. Resultatet är ett bord och en sittbänk för utemiljö i gjuten aluminium och massiv ask. Produkternas funktion underlättar transport, lagerhållning och vinterförvaring hos kund. Estetiken är exlusiv och stilfull för att passa i Berga Forms nuvarande sortiment. Formspråket som sammanfattar stämmningen för mitt kandidatarbete är; “svart & vitt, prunkande ornamentik, inspirerat av jugend & vectorestetik, samt massivt trä i strama former.”</p> / <p>This report presents the graduation project worth 10 points that I completed in the Furniture Design Program at Carl Malmsten CTD, spring 2006. The purpose of this report is to describe and explain the process of this graduation project and the design of the products that has</p><p>shaped the form of my concept.</p><p>The report is based on the documentation from the process. I have choosen to present my</p><p>work for this report in four chapters. The first and opening chapter describes the background of the project, the second one shows the research, using pictures, and the concept for the</p><p>project. The third, is about the design and sketching process, while the last one presents the prototyping. The final part is an analysis of the result and some comments on the work and the</p><p>products.</p><p>The reason I chose this as my graduation project was beacuse I was curious about outdoor furniture and the possible functions they can have. These types of furniture will not go out of date, as long as the weather permits, as we will always spend time outdoors and will always have a need for products in this environment. I was looking to provide something new in this area, without losing the inherent properties to outdoor furniture.</p><p>I presented these ideas for Berga Form AB, because my understanding was that they, just like me, value quality and care for details. Furthermore, they produce the majority of their</p><p>products in Java, Indonesia. I was in this area when I contacted Berga Form the first time. I did a 3 months internship in Singapore/Java the autum semester of 2006, when I thought up the idea for my graduation project.</p><p>The result if this project is a table and a bench for outdoor environments. The material is cast aluminum and solid Ash tree. This product has a function that will ease transport for Berga Form and winter storage for the customer. The furniture posesses an aesthetic that is exclusive and stylish to match Berga Form´s present collection.</p><p>The design concept for this graduation project is;</p><p>“black & white, dazzling patterning, inspired by Jugend and Vector aesthetically and solid wood reserved shapes”.</p>

<p>Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system. Genom enskilda intervjuer har jag studerat hur elever i år 8 och år 2 på gymnasiet uppfattar tekniska system, såsom mobiltelefonsystemet, tvättmaskinen och aluminiumburkens system. Vid intervjuerna användes tankestöttor, d v s föremål och bilder som anknyter till de tekniska systemen, vilket inspirerats av studier om begreppsuppfattning inom naturvetenskapen. Som ett komplement till samtalet uppmanades informanterna att skissa sin förståelse av systemen på papper. Resultaten visar att eleverna på högstadiet och gymnasiet har god kunskap om de tekniska systemen i denna studie. Informanterna har förmågan att se systemens struktur med delsystem. De visar kunskap om sambanden mellan människa och teknik och människans olika roller. Studien har givit mig värdefulla kunskaper om elevernas vardagsuppfattningar om tekniska system vilket ger mig möjlighet att lägga upp min framtida undervisning med utgångspunkt i deras konkreta erfarenheter av teknik i vardagen.</p>

<p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if !mso]> <object classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id=ieooui></object><mce:style><! st1\:*{behavior:url(#ieooui) } --><!--[endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]><mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} --><!--[endif]--></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this essay is to get a<strong> </strong>comprehensive understanding for the thoughts behind Visby’s sustainable tourism planning. Focus will lie on how far Visby has come in their planning and implementing towards a sustainable tourism development.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Methods: </strong>This study is preceded from a hermeneutical and<strong> </strong>constructive perspective. The methods used are induction and qualitative research in the form of deep interviews with four key figures working within Gotland’s municipality and tourism industry. The data collection has also been through secondary data and document studies. <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results:</strong> The results of this study shows that sustainability as a thought is present in the Gotland’s municipality’s planned development for Visby. Visby is in an early stage of its planning towards a sustainable tourism development.</p>

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang.