<p>Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system. Genom enskilda intervjuer har jag studerat hur elever i år 8 och år 2 på gymnasiet uppfattar tekniska system, såsom mobiltelefonsystemet, tvättmaskinen och aluminiumburkens system. Vid intervjuerna användes tankestöttor, d v s föremål och bilder som anknyter till de tekniska systemen, vilket inspirerats av studier om begreppsuppfattning inom naturvetenskapen. Som ett komplement till samtalet uppmanades informanterna att skissa sin förståelse av systemen på papper. Resultaten visar att eleverna på högstadiet och gymnasiet har god kunskap om de tekniska systemen i denna studie. Informanterna har förmågan att se systemens struktur med delsystem. De visar kunskap om sambanden mellan människa och teknik och människans olika roller. Studien har givit mig värdefulla kunskaper om elevernas vardagsuppfattningar om tekniska system vilket ger mig möjlighet att lägga upp min framtida undervisning med utgångspunkt i deras konkreta erfarenheter av teknik i vardagen.</p>

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system. Genom enskilda intervjuer har jag studerat hur elever i år 8 och år 2 på gymnasiet uppfattar tekniska system, såsom mobiltelefonsystemet, tvättmaskinen och aluminiumburkens system. Vid intervjuerna användes tankestöttor, d v s föremål och bilder som anknyter till de tekniska systemen, vilket inspirerats av studier om begreppsuppfattning inom naturvetenskapen. Som ett komplement till samtalet uppmanades informanterna att skissa sin förståelse av systemen på papper. Resultaten visar att eleverna på högstadiet och gymnasiet har god kunskap om de tekniska systemen i denna studie. Informanterna har förmågan att se systemens struktur med delsystem. De visar kunskap om sambanden mellan människa och teknik och människans olika roller. Studien har givit mig värdefulla kunskaper om elevernas vardagsuppfattningar om tekniska system vilket ger mig möjlighet att lägga upp min framtida undervisning med utgångspunkt i deras konkreta erfarenheter av teknik i vardagen.

Den här interventionsstudiens syfte är att undersöka hur upplevelsebaserad undervisning med rullbrädor kan förändra elevers uppfattningar för Newtons tredje lag (N3). Tidigare studier har visat att N3 utgör en stor utmaning för elever. Vidare visar studier att elevers uppfattningar kan variera i olika kontexter. Ett förtest med frågor som fokuserade N3-kontexterna putt och drag samt jämn- och ojämn vikt konstruerades. Två interventioner utformades för två olika elevgrupper (N=32): I den första behandlades kontexten drag genom ett upplevelsebaserat experiment med rullbrädor, och putt genom ett helklassamtal. I den andra interventionen behandlades kontexten putt genom ett upplevelsebaserat experiment med rullbrädor, och drag genom helklassamtal. N3-kontexterna jämn och ojämn vikt ingick båda interventioner. Data samlades in, jämfördes och analyserades med för- och eftertest. I materialanalysen framträder att upplevelsebaserad undervisning åstadkommit störst effekt i N3-kontexten ojämn vikt. Vidare framgår att bägge interventioner gett samma effekt i kontexten jämn vikt. Slutligen visar studien likt tidigare studier en systematik i elevernas vardagsuppfattningar. / This intervention study aims to investigate how experiental teaching with rollerboards can change students’ conceptions about Newton’s third law (N3). Studies have shown that N3 is difficult for students, and that their conceptions vary in different contexts. A pretest which focused the contexts pushing and pulling, and even and uneven weight was carried out by 32 students, divided into two groups. Two different interventions were constructed, one for each group: The first intervention treated the context pulling through an experiental experiment with rollerboards and pushing by traditional teaching. The second intervention attended the context pushing through an experiental experiment, while pulling was treated with traditional teaching. Both interventions contained the N3 contexts even and uneven weight. After the intervention, a posttest was given to the students. With the result from the pretest and posttest, the different interventions were analyzed and compared. The result implies that experiental teaching has accomplished most effect in the context uneven weight. In even weight, it appears both interventions have had equal impact. Like earlier studies on N3, this study shows that students’ presconceptions are resistant to change and that they exhibit a systemacity in applying them.