I denna undersökning är handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades. Bilden kompletterades med genomgång av intervjufrågor. I resultatet blev det tydligt att handledarna i sitt förhållningssätt och uppvisade individuella olikheter. De tydliga skillnaderna var att den ena blev mer aktiv och den andra mer tillbakahållen. Det framgår att handledarna kom in i utbildningen med erfarenhet som psykoterapeuter och med mycket erfarenhet av egen handledning. Det var också vad de lutade sig mot när de hämtade stoff till förebilder och rollmodeller som de försökte att efterlikna. Utbildningen hade inte den påverkan på handledarna att de efter genomgången utbildning kunde uppfattas som stöpta efter samma mall. Däremot antyder resultaten att faktorer som har med personlighet, bakgrund och kompetens att göra har avgörande betydelse för hur handledarstilen manifesteras i handledningssituationen.

Syftet med vår studie har varit att undersöka de handleddas upplevelse av handledaren utifrån den auktoritära respektive den mer jämlika handledarrollen. För att samla in vårt material genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från fem olika kommuner. Kravet var att de skulle ha haft extern handledning under minst tre år. Då vi avsåg att få fram de handleddas upplevelser använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att använda oss av French och Ravens perspektiv på maktbaser för att analysera vårt material. Vårt huvudsakliga resultat visar i korta drag att några av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenhet från auktoritära handledare men samtliga uppger att en auktoritär handledare inte är önskvärd. Däremot ser de som önskvärt att handledaren ska ha auktoritet. Vi fann att de handledda kan ha svårt att ifrågasätta handledaren. Bland annat beror det på att handledaren har en auktoritär framtoning men även att de handledda kan ha utsett handledaren till en sorts ”guru” som man inte gärna ifrågasätter. Vidare anser de handledda att det är nödvändigt att handledaren ska besitta expertkunskap, i annat fall anser de att handledningen blir meningslös. Det framkom även att de handledda har behov av att bli bekräftade i sitt arbete, en förutsättning för att de handledda ska se handledaren som duktig och kompetent.

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv.APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen. Genom att lyfta fram de olika aktörernas förhållningssätt får jag en palett där delarna på olika sätt kan dominera intrycket av APU. Skolan och lärarna, eleverna, företaget och handledarna bidrar på olika sätt till att färgsätta och ge mening med APU-perioden. Över lång tid har jag genom enkäter och i intervjuer fångat upp hur lärare, elever och handledare ser på sina förväntningar inför APU. Genom denna studie vill jag belysa hur några olika elevgrupper ser på betydelsen av förberedelser inför en APU.Resultaten visar att eleverna sällan på egen hand förbereder sin APU. Ansvaret vilar därför tungt på lärarna att förmedla en adekvat bild av vad som kommer att möta eleverna ute på en arbetsplats utanför skolans värld. Handledarna och de mottagande företagen kan underlätta den här processen. Öppenhet och kreativitet i dialog kring förväntningar är viktiga hörnstenar för såväl elever som lärare och handledare för att APU-perioderna ska bli givande för alla berörda parter.

Studien handlar om hur lärarhandledare samspelar för att ta sig an ett delvis nytt handledaruppdrag när skolan de är verksamma på blir en VI-skola. Syftet med studien är att, genom handledarnas berättelser, undersöka vad samspelet mellan handledarna har för betydelse för handledaruppdragets genomförande och för handledarrollens utvecklande. Införandet av VI-profil innebär att handledartätheten ökar och skolorna förbinder sig att ta emot en större grupp studenter. Kontinuiteten i handledaruppdraget ökar också då studenterna, förutom sina ordinarie VFU-perioder är på VI-skolorna två dagar varannan vecka. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av IPA. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med handledare med erfarenhet både av det tidigare VFU-systemet och den nya VI-profilen. Resultatet visar att handledaruppdraget på VI-skolor uppfattas som mer krävande och i arbetet med att kunna ge handledning av god kvalitet blir samspelet med de närmsta kollegorna en framgångsfaktor för samtliga handledare i studien. Resultatet redovisas utifrån de tre huvudtemana; samspel för att klargöra uppdraget; fördjupning av uppdraget genom samspel; samt förtrogenhet genom samspel och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där samspelet, med språket som medierande redskap har en framträdande roll. Resultatet visar att handledarna samspelar kring ett klargörande av uppdraget, men de samspelar även kring fallbeskrivningar och kring delandet av handledarperspektivet, vilket leder till att deras handledarroll utvecklas och fördjupas. Handledarna upplever en ökad kollegialitet och deras samtal och diskussioner kring uppdraget gör att de utvecklar ett gemensamt professionellt språk. En ny handledarroll som lärarutbildare utvecklas i samspelet.

Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa handledarens roll vid grupphandledning av yrkesverksamma inom människohjälpande yrken, då detta är ett område som endast är sparsamt utforskat. Materialet inhämtades genom semi-­strukturerade intervjuer med nio verksamma handledare med socionom­ eller psykologutbildning. De transkriberade  intervjuerna bearbetades med tematisk analys. Resultatet kan övergripande beskrivas i form av  en modell med fem huvudteman: handledarrollen i modellens centrum, som påverkar och påverkas av förutsättningar, förväntningar, arbetssätt och utvärderingar. Modellen illustrerar hur handledarrollen i all dess komplexitet är produkten av en hel samling olika påverkansfaktorer och beslut, där vissa har sitt ursprung i handledarens egen bakgrund, men många är beroende av det sammanhang i vilket handledaren verkar. Resultatet visar även att handledarna skiljer sig gällande fokus samt prioritering av olika funktioner i handledningen. Det formuleras sällan konkreta mål i handledningen utan innehållet styrs utifrån syfte och förväntningar, och det varierar hur och i vilken grad utvärderingar genomförs.