Syftet med följande arbete är att ta reda på vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har använts för att ta reda på vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsättningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrån uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsättningar.Sammanfattningsvis visar resultaten av våra intervjuer att respondenterna menar på att begreppet handledning är svårdefinierbart. Handledning betyder olika utifrån person, situation och sammanhang men värdet av handledning är samstämmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla. Vi konstaterar att det är av betydelse att definiera handledning och tydliggöra rollen, inom verksamheten, för att möjliggöra och utveckla specialpedagogens handledarroll. En förutsättning är skolledarnas förtroende och stöd som de intervjuade specialpedagogerna uttrycker sig ha och som de intervjuade skolledarna menar sig ge. Vi kan också konstatera, att förväntningar, specialpedagogens relationer och personliga egenskaper är av betydelse i det reflekterande samtalet med pedagogerna. Nyckelord: handledning, reflektera, reflekterande samtal, specialpedagogens handledaruppdrag

Studien handlar om hur lärarhandledare samspelar för att ta sig an ett delvis nytt handledaruppdrag när skolan de är verksamma på blir en VI-skola. Syftet med studien är att, genom handledarnas berättelser, undersöka vad samspelet mellan handledarna har för betydelse för handledaruppdragets genomförande och för handledarrollens utvecklande. Införandet av VI-profil innebär att handledartätheten ökar och skolorna förbinder sig att ta emot en större grupp studenter. Kontinuiteten i handledaruppdraget ökar också då studenterna, förutom sina ordinarie VFU-perioder är på VI-skolorna två dagar varannan vecka. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av IPA. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med handledare med erfarenhet både av det tidigare VFU-systemet och den nya VI-profilen. Resultatet visar att handledaruppdraget på VI-skolor uppfattas som mer krävande och i arbetet med att kunna ge handledning av god kvalitet blir samspelet med de närmsta kollegorna en framgångsfaktor för samtliga handledare i studien. Resultatet redovisas utifrån de tre huvudtemana; samspel för att klargöra uppdraget; fördjupning av uppdraget genom samspel; samt förtrogenhet genom samspel och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där samspelet, med språket som medierande redskap har en framträdande roll. Resultatet visar att handledarna samspelar kring ett klargörande av uppdraget, men de samspelar även kring fallbeskrivningar och kring delandet av handledarperspektivet, vilket leder till att deras handledarroll utvecklas och fördjupas. Handledarna upplever en ökad kollegialitet och deras samtal och diskussioner kring uppdraget gör att de utvecklar ett gemensamt professionellt språk. En ny handledarroll som lärarutbildare utvecklas i samspelet.