När friskolereformen i Sverige infördes 1992 blev marknaden för gymnasial utbildning konkurrenssatt. Med nya möjligheter för friskolor att bedriva gymnasial utbildningsverksamhet var statens förhoppningar att elevers preferenser bättre kunde bemötas och att resursanvändningen effektiviserades. Frågor som besvaras i uppsatsen är vad som kännetecknar marknaden, vilka strategier gymnasieskolor använder sig av, effekter av asymmetrisk information samt vilka faktorer som påverkar variationsgrad och vad optimal variationsgrad kan tänkas vara.Marknaden för gymnasial utbildning kartläggs utifrån SCP-modellen för att få en översiktlig bild över marknaden och dess kännetecken. Salops cirkel appliceras och närmare diskuteras det kring asymmetrisk information, variation och strategier på gymnasiemarknaden.Sammanfattningsvis konstateras det att marknaden kännetecknas av monopolistisk konkurrens där det är svårt att förutspå gymnasieskolors beteende. Vidare karaktäriseras marknaden av att den är fullständigt subventionerad i form av skolpeng med anledningen att utbildning har positiva effekter på samhället. De strategier som används på marknaden är marknadsföring, uppköp, betygsinflation, gratisprodukter samt forskning och utveckling. Då det råder informationsbrist på marknaden medför det att elever inte gör informativa val, vilket innebär att det blir svårare för individer att uppnå sin fulla potential. Vidare medför informationsbristen etableringshinder på marknaden och att möjligheterna att konkurrera med kvalitet försvagas. De faktorer som påverkar variationen på marknaden konstaterades vara individers preferenser, substitutionsbenägenhet, konkurrens och stordriftsfördelar. / When friskolereformen in Sweden was introduced in 1992, the market for secondary education became a competitive market. With new opportunities for schools to pursue secondary education business, the Swedish government hoped that students' preferences could be better met and that the use of resources would be more efficient. Questions answered in this paper is what characterizes the market, which strategies secondary schools uses, effects of asymmetric information and the factors that affect the degree of variation, and what the optimal degree of variation might be.The market for secondary education is mapped based on the SCP-model to get an overview of the market and its characteristics. Salop circle will be applied and detailed discussion about asymmetric information, variety and strategies on the secondary market will be made.In summary, it is noted that the market is characterized by monopolistic competition where it is difficult to predict the secondary schools' incentives. Furthermore, the market is characterized by being fully subsidized in the form of skolpeng with the reason that the positive impact of education on society. The strategies used in the market are marketing, acquisitions, grade inflation, complimentary products and research and development. As there is a lack of information on the market means that students do not make informative choices, which means that it becomes more difficult for individuals to achieve their full potential. Furthermore, the lack of information barriers to entry in the market and the opportunities to compete with quality weakens. The factors that affect the variation in the market were found to be individual preferences, the substitution tendencies, competition and economies of scale.

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv.APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen. Genom att lyfta fram de olika aktörernas förhållningssätt får jag en palett där delarna på olika sätt kan dominera intrycket av APU. Skolan och lärarna, eleverna, företaget och handledarna bidrar på olika sätt till att färgsätta och ge mening med APU-perioden. Över lång tid har jag genom enkäter och i intervjuer fångat upp hur lärare, elever och handledare ser på sina förväntningar inför APU. Genom denna studie vill jag belysa hur några olika elevgrupper ser på betydelsen av förberedelser inför en APU.Resultaten visar att eleverna sällan på egen hand förbereder sin APU. Ansvaret vilar därför tungt på lärarna att förmedla en adekvat bild av vad som kommer att möta eleverna ute på en arbetsplats utanför skolans värld. Handledarna och de mottagande företagen kan underlätta den här processen. Öppenhet och kreativitet i dialog kring förväntningar är viktiga hörnstenar för såväl elever som lärare och handledare för att APU-perioderna ska bli givande för alla berörda parter.

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.

This study is based on the presumption that language is fundamental to the construction of knowledge. In addition, linguistic demands are incorporated in the policy documents of the upper secondary edu­cation of Sweden; students shall, during their education, be given the opportunity to appropriate certain linguistic tools. The purpose of this thesis is to investigate how teachers and students in upper secondary education manage and utilize the discourse of social science in both speech and writing. More specifically, two classes are studied during three terms. The teachers’ ability to organize and support the students vocally and in written is examined, so are the effects of the teaching on students’ writing. The origin of the study is constituted by a sociocultural stance provided by Vygotskij, Bakhtin and Halliday. A combination of a functional perspective on language and a cognitive is probed, where the study is comparative in nature consisting of an experimental class and a control class. The importance of language for the creation of knowledge has been communicated to the teachers of the experimen­tal class, with provided complementary subject didactic literature. This literature offers support for teachers to augment the use of explicit teaching and enhance student awareness of how conceptual structures mould social science. Qualitative analyses are performed on the basis of teacher-student dialogue and written tasks by a group of selected students. The ana­lytical tools object language – metalanguage, linguistic operations and knowledge structures are developed for the purpose of processing data, and have been combined with the tools activity analysis, subject-related concepts and text activity. The results from the analyses display no difference in the handling of the discourse of social science between the experimental class and the control class. The teachers of the experimental class, like the teacher of the control class, are primarily utilizing object language where knowledge structures are visible, as opposed to a combination of object language – metalanguage. Furthermore, they exhibit diminutive use of dialogue in their teaching. The students of both classes, on their hand, demon­strate an equal progress in textual development. This study concludes that the experimental class has not been provided with sufficiently explicit support to advance in the struc­turing of knowledge and in level of reasoning. A more efficient support to teachers to manage these analytical tools would, in all probability, give them, and through this the students, an increasingly profound insight into structuring of text activities, the meaning and signalling of linguistic operations, the construction of subject-related concepts and, most importantly, how these three tools are interrelated.