Den här studien ämnar minska gapet mellan socialt arbete och datavetenskap. När socialtjänsten utreder fall som handlar om hedersvåld och förtryck så brukar verktyget Nätverkskartan att användas. Ändamålet är att kartlägga klientens nätverk med syftet att hitta trygga eller otrygga punkter i nätverket, samt för att ta reda på om det finns någon eller några i nätverket som påverkar klienten negativt. Problemet är att kartan ritas upp med hjälp av papper och penna, vilket begränsar möjligheterna för djupare analyser av klientens nätverk. Genom att digitalisera verktyget Nätverkskartan med hjälp av grafteori så öppnas det dörrar för djupare analyser. Med hjälp av metodiken Design and Creation research besvaras frågorna om hur en analog nätverkskarta, anpassad för att analysera fall av hedersvåld och förtryck och genom vilka medel inom grafteori verktyget nätverkskartan skulle gynnas av digitaliseringen. Resultatet pekar på att en digitalisering av verktyget nätverkskartan är gynnsamt eftersom det möjliggör analyser av nätverkskartan utifrån fler olika perspektiv. / Den här studien ämnar minska gapet mellan socialt arbete och datavetenskap. När socialtjänsten utreder fall som handlar om hedersvåld och förtryck så brukar verktyget Nätverkskartan att användas. Ändamålet är att kartlägga klientens nätverk med syftet att hitta trygga eller otrygga punkter i nätverket, samt för att ta reda på om det finns någon eller några i nätverket som påverkar klienten negativt. Problemet är att kartan ritas upp med hjälp av papper och penna, vilket begränsar möjligheterna för djupare analyser av klientens nätverk. Genom att digitalisera verktyget Nätverkskartan med hjälp av grafteori så öppnas det dörrar för djupare analyser. Med hjälp av metodiken Design and Creation research besvaras frågorna om hur en analog nätverkskarta, anpassad för att analysera fall av hedersvåld och förtryck och genom vilka medel inom grafteori verktyget nätverkskartan skulle gynnas av digitaliseringen. Resultatet pekar på att en digitalisering av verktyget nätverkskartan är gynnsamt eftersom det möjliggör analyser av nätverkskartan utifrån fler olika perspektiv.

Rapporteringen av terroristattentat har fördubblats globalt sedan år 2011. För att motverka terrorismen i världen sägs det krävas en fördjupad kunskap om terroristnätverkens struktur och organisation, vilket kan uppnås genom en social nätverksanalys. Idag återfinns det ett internationellt behov av att jämföra olika typer av terroristnätverk genom social nätverksanalys. En sådan jämförelse kan skapa verktyg för myndigheters brottspreventiva arbete mot terrorismen samt bidra med ny och efterfrågad kunskap om att jämföra olika terroristorganisationer.Studiens syfte har varit att visualisera och undersöka nätverksförändringar över tid rörande nätverksstruktur för både islamistiska och vänsterextremistiska terroristnätverk vid genomförda terroristattentat. I denna sociala nätverksanalys har sex stycken terroristattentat utförda av den vänsterextremistiska terroristgruppen November 17 och den islamistiska terroristgruppen al-Qaida undersökts. Resultaten visade att både visualisering och nätverksstruktur för de enskilda terroristgrupperna har förändrats över tid. Studien har funnit ett flertal likheter mellan November 17 och al-Qaida rörande nätverksstruktur och sammansättning. Skillnaderna mellan terroristgrupperna är att al-Qaida består av fler antal noder och har en lägre densitet än November 17. Visualiseringen av nätverken visade även att November 17 efterliknar en clique. / The reporting of terrorist attacks has doubled globally since 2011. To counter and understand terrorism in the world, there is a need for an in-depth knowledge of the structure of terrorist networks and organizations, which can be achieved through social network analysis. Today there is an international necessity to compare different types of terrorist networks through social network analysis. Such a comparison can create tools for the authorities' crime prevention against terrorism and contribute with new and requested knowledge about comparing different terrorist organizations.The aim of the study has been to visualize and investigate network changes over time regarding network structure for both Islamic and left-wing terrorist networks during terrorist attacks. In this social network analysis, six terrorist attacks by a left-wing extremist terrorist group, November 17 and an Islamic terrorist group, al-Qaeda have been studied. The results showed that both visualization and network structure for the individual terrorist groups have changed over time. The study has found numerous similarities between November 17 and al-Qaeda regarding network structure and composition. The differences between the terrorist groups is that al-Qaeda consists of more numbers of nodes and has a lower density than November 17. The visualization of the networks also showed that November 17 mimics a clique.

Idag är det vedertaget att det är vitalt för företag att involvera kunderna i produktutvecklingen för att bättre förstå marknadens behov och maximera värdeskapandet av produkterna. Denna involvering kommer att resultera i en ökad innovationskapacitet för organisationen. Denna fallstudie har för avsikt att besvara forskningsfrågan; hur ska ett medelstort högteknologiskt företag fördela kundinformationsflödet på ett systematiskt tillvägagångssätt för att öka innovationskapaciteten? Forskningsmetodiken består av tre delar; såsom förstudie, social nätverksanalys, samt intern och extern benchmarking. Förstudien består av 21 intervjuer internt i organisationen och det sociala nätverket baseras på en enkät, som 49 individer har besvarat. Benchmarkingen har involverat sex individer från en intern avdelning och två intervjuer med externa företag inom samma bransch. Resultatet tyder på att mängden interaktioner med externa kunder bör reduceras för att systematiskt och strukturerat inhämta kundinformationen. För att öka informationsflödet inom organisationen bör en särskild avdelning, som har daglig kontakt med alla avdelningar, ha en informationsspridande roll som överför informationen från marknadsavdelningen till resterande avdelningar internt. Därtill bör spridningen av kundinformation integreras i den dagliga arbetsprocessen, då det underlättar att anamma och använda informationen i det dagliga arbete. / Nowadays, it is well known that it is highly important to involve the customers in the product development in order to better understand the needs of the market, increase the relations to customers and maximize the value creation of the products. This will result in a higher innovation capacity for the organization. This case study intends to answer the research questions, how to allocate the customer information flow in a systematic approach at a medium size high technology company in order to increase the innovation capacity. The research methodology consists of three different parts including pre study, social network analysis, and internal and external benchmarking. The pre study consists of 21 interviews internally in the organization and the social network analysis is based on a survey, which 49 individuals have answered. The benchmarking involves six employees from another department and two interviews with external companies within the same business. The results indicate that the amount of customer interactions with external parties must be decreased in order to systematically receive and maintain customer information. In order to increase the information flow within the organization a specific department, that have daily contacts with almost all departments, should act as a transmitting function as they would connect marketing with research and development. Furthermore, the customer information should be included in the daily working process as it is easier for the employees to embrace and jointly utilize this information.

Ungdomsbrottslighet är ett ständigt aktuellt ämne, det då en stor del av den totala brottsligheten begås av just ungdomar. Vissa typer av de brott som begås av unga kan fungera som en indikator på att gärningspersonen löper en ökad risk för att fortsätta på en kriminell bana genom livet. Ett sådant brott är rån. Rån utgör en liten andel av den totala ungdomsbrottsligheten i Sverige, dock finner Polisen Syd en oroväckande ökning av personrån med unga gärningspersoner. Detta arbete är en kvalitativ studie som baseras på tre nätverk över misstänkta gärningspersoner i åldrarna 15-18 år. Studien ämnar undersöka rånens betydelse för de olika individernas fortsatta kriminella karriärer, betydelsen av deras positioner i nätverket samt hur dessa nätverk faktiskt ser ut. Materialet som ligger till grund för analysen består av polisens register över misstänkta gärningspersoner samt diverse uträkningar kopplat till en nätverksanalys. Studien visar hur konstellationerna mellan individerna i nätverken sett ut under rånet, samt under deras övriga brottslighet. Resultaten tyder på att samtliga, med undantag för en, i nätverken fortsätter på en kriminell bana efter att de begått personrånet, vilket stärker antagandet om personrån som ett strategiskt brott. Vidare framkommer positioner i nätverken som identifierats som särskilt betydelsefulla för nätverkens uppbyggnad. Utifrån dem belyser studien hur ett nätverksperspektiv kan appliceras på liknande underlag och verka som ett arbetssätt för att minimera risken för en fortsatt kriminell karriär, utifrån det kan studien fungera som ett redskap i det fortsatta arbetet kring att förstå och motverka utvecklingen av personrån som begås av unga gärningspersoner. / Juvenile delinquency is an ever present topic since a large number of the total crime consists of juvenile delinquency. Some types of offenses committed by young people may serve as an indicator that the perpetrator has an increased risk of continuing on a criminal path through life. Such a crime is robbery. Robbery constitutes a small proportion of the total juvenile delinquency in Sweden, however, Polisen Syd finds a worrying increase in robberys with young perpetrators. This essay is a qualitative study based on three networks of suspected perpetrators aged 15-18. The study aims to investigate the significance of a joint robbery for the various individuals continuing criminal careers, the importance of their positions in the networks and what such a network actually looks like. The material that forms the basis of the analysis consists of the police’s register of suspected perpetrators and various calculations linked to a network analysis. The study shows how the constellations between the individuals in the network looked during the robbery, as well as during other crimes. The results indicate that everyone, with the exception for one, in the networks continues on a criminal trajectory after committing the robbery, which strengthens the assumption of a robbery as a strategic crime. Furthermore, positions in the network that have been identified as particularly important for the network’s structure emerge. Based on them, the study illustrates how a network perspective can be applied to similar bases and act as a way of working to minimize the risk of a continued criminal career, from which the study can serve as a tool in the continued work in understanding and counteracting the development of personal robberies committed by young offenders.

This study consisted of a social network analysis based on public verdicts with evidence from the encrypted service EncroChat. The aim of this study was to investigate different aspects within the network. The study related to two theories: differential association and social organization. Through the method of network analysis, the results showed that the data has many levels and that the network formation may shift appearance depending on analyzing perspective. It concludes that network leaders presented by the prosecutor do not have a central position according to the graphs and that women in the network are peripheral. The results showed cooperation within larger geographical areas which may suggest larger organization according to social organization theory. According to differential association theory there are reasons to suggest that the theory is applicable to the study. / Studien bestod av social nätverksanalys via offentligt material från en tingsrätt. Arbetet utgick från en specifik dom med huvudsaklig bevisning genom den krypterade tjänsten EncroChat och ytterligare domar samlades därefter in i en andra generation. Syftet var att studera olika aspekter av nätverket. Studien tog avstamp i två teorier; differentiella associationer och social organisationsteori. Genom social nätverksanalytisk metod visade studiens resultat att datamaterialet har många nivåer och att nätverkets sammansättning kan skifta beroende på analytiskt perspektiv. Analysen visade att åklagarens utpekade ledare av nätverket inte fick en central position i arbetets nätverksgrafer samt att kvinnor förekom i periferin. Resultaten visade även på samarbeten över större geografiska områden vilket kan indikera en större organisering utifrån social organisationsteori. Sett till teorin differentiella associationer fanns det goda skäl att anta att teorin var applicerbar gentemot studien.

Community detection in networks is an important area of current research with many applications. Finding community structures is a challenging task and despite significant effort no satisfactory method has been found. Different methods find different communities in the same network and with different computational requirements. To counter this problem, several different methods are often used and the results compared manually. In this thesis, we present three different methods to instead merge the results from different methods (or several runs from the same algorithm) to find better estimates of the community structure. Another problem in practical applications is noisy and imperfect networks with missing and false edges. These imperfections are natural results from the methods used to map the network structure and are often difficult to eliminate. In this thesis, we apply a Monte Carlo-sampling method in combination with the introduced methods for merging community detection results to find community structures in such networks. The method is tested by simulation studies on both real-world networks and synthetic networks with generated uncertainties and imperfections. We finally demonstrate how it is possible to generate confidence levels of the obtained community structure from the merging methods. This allows for a qualitative comparison of the robustness and significance of the network clustering. / Identifikation av grupperingar i nätverk är ett viktigt område inom aktuell forskning med många olika tillämpningsområden. Att finna grupperingar är ofta svårt och trots betydande ansträngningar har ingen tillfredsställande metod hittats. Olika metoder finner ofta olika grupperingar i samma nätverk och kräver varierande beräkningskraft. För att hantera dessa problem används ofta flera metoder vartefter resultaten jämförs manuellt. I detta examensarbete presenterar vi tre olika metoder att istället slå samman resultat från olika metoder (eller fler körningar från samma algoritm) för att hitta bättre uppskattningar av grupperingarna. Ett annat problem i praktiska tillämpningar är brus och ofullständiga nätverk med saknade och falska kanter. Dessa brister är naturliga resultat från de metoder som används för att kartlägga nätverketstrukturen och det är ofta svåra att eliminera dessa. I detta examensarbete använder vi Monte Carlo-metoder i kombination med de introducerade metoderna för att slå samman funna grupperingar för att hitta grupperingar i det osäkra nätverket. Vi testar metoden genom simuleringstudier på både verkliga och syntetiska nätverk med genererade osäkerheter och brister. Slutligen demostrerar vi hur det är möjligt att skapa konfidensnivåer för noder i grupperingar med hjälp av metoderna för sammanslagning. Detta möjliggör en kvalitativ jämförelse av stabilitet och signifikans av identifierade nätverksgrupperingar.

Denna studie har fokuserat på villkor, kontroll och reglering av den barnkulturella platsen Schoolforgoodandevil.com och hur den tänkta målgruppen av barn rör sig inom platsen och dess rum. Genom användandet av en netnografisk metod har studien gått i dialog med platsens rum med hjälp av Foucaults heterotopiabegrepp samt barndomsgeografi för att påvisa hur diskursiva praktiker som kretsar kring barnet har påverkat uppbyggnaden av platsen och hur användarna tillåts nyttja dess rum. Anonymisering och censur har varit den främsta taktiken för platsens uppehållande av barnets ”säkerhet”. I analysen används även en social nätverksanalys som är en netnografisk metod för att deskriptivt analysera användarnas dialog för att undersöka förhållning till platsen regler, villkor och kontroll. Studien kommer fram till att målgruppen och positionen av platsen, det vill säga barnet respektive det digitala rummet, var den främsta påverkande faktorn i dess uppbyggnad, regler och kontroll.

Studien syftade till att synliggöra eventuella samarbeten mellan företag i assistansbranschen, och mellan företag i assistansbranschen och andra företag, samt hur dessa eventuella samarbeten såg ut på branschnivå. Avsikten med arbetet var att få en djupare förståelse för hur organiserad brottslighet kan se ut när brottsligheten möjliggörs med företag som brottsverktyg. Arbetet baserades på registerdata från Inspektionen för vård och omsorg, gällande företag som fått sina tillstånd att bedriva personlig assistans återkallade, samt på information gällande dessa företags styrelser och verkliga huvudmän. Metoden social nätverksanalys användes för att studera dessa samarbeten. Vidare gjordes en deskriptiv analys av assistansföretagens samarbeten på branschnivå. Resultaten visade en låg grad av samarbeten mellan de assistansföretag som fått sina tillstånd återkallande. Däremot var styrelseengagemang i andra företag vanligt förekommande bland företrädare för dessa, framförallt i andra assistansföretag, men också i företag som ägnar sig åt juridisk- och ekonomisk rådgivning. Baserat på teori och tidigare forskning fanns goda skäl att anta förekomst av branschöverskridande brottsliga samarbeten. / The aim of the study was to highlight potential collaborations between companies in the assistance industry, and between companies in the assistance industry and other companies, as well as what these possible collaborations were like at the industry level. The purpose of the exercise was to gain a deeper understanding of what organised crime can look like when crime is facilitated by using companies as criminal tools. The research was based on register data from the Swedish Health and Social Care Inspectorate, concerning companies that have had their licences to provide personal assistance withdrawn, and on information concerning the management boards and actual directors of these companies. The social network analysis method was used to study these collaborations. Furthermore, a descriptive analysis of the assistance companies' cooperation at the industry level was made. The results indicated a low degree of cooperation between the assistance companies that had their licences withdrawn. However, board involvement in other companies was common among representatives of these companies, especially in other assistance companies, but also in companies that provide legal and financial advice. Based on theory and previous research, there were good reasons to assume the existence of cross-industry criminal co-operation.

Purpose – This thesis aims to investigate the use and design of informal controls inan organization’s management control package (MCP). Informal controls areoperationalized as the intra-organizational social network.  Design/methodology/approach – An inductive case study is used to investigate ahybrid organization. The thesis uses data from interviews, documents, and a surveyto gather information about the organization’s MCP and intra-organizational socialnetwork.  Findings – It was found that the use of informal controls in the case organizationwas related to the spreading of clans and beliefs. The intra-organizational socialnetwork acts as conduits for clans, while the social network at the individual levelrelates to the spreading of certain beliefs. Furthermore, it was found that informalcontrols play a part in the design of different groups’ MCPs. Specifically, thatcertain groups use informal controls differently depending on whether theycoordinate other groups or directly work with the ongoing operations.  Research limitation/implications – This study has implications for the MCPresearch, as it is the first empirical study to operationalize informal controls associal networks in an MCP. It shed light on the role of informal controls in theMCP. A limitation is that no observational data has been used to analyze theorganizational culture, which may have affected the conclusions. Originality/value – This is the first empirical study that operationalizes informalcontrols as social networks in an MCP. The study also presents the MCPs of 38intra-organizational groups and classifies them according to configurations. / Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka användandet och designen avinformell kontroll, i form av ett intra-organisatoriskt social nätverk, i enorganisations styrpaket. Metod – En induktiv fallstudie har använts för att studera en hybrid-organisation.Studien använder data från intervjuer, dokument och en enkät för att kunnakonstruera organisationens styrpaket och intra-organisatoriska sociala nätverk. Slutsats – Studien visar på att användandet av informell kontroll inomorganisationen är relaterat till sprdiningen av klaner och övertygelser. Det intraorganisatoriska sociala nätverket agerar som ledningar för spridningen av klaner,medan det sociala nätverket mellan individer är relaterat till vissa övertygelser.Utöver detta, så visar även studien på att informell kontroll har en roll i designen avolika gruppers styrpaket. Mer specifikt, att grupper använder informell kontroll påolika sätt beroende på om de kordinerar andra grupper eller själva utför aktiviteter iden dagliga verksamheten.  Begränsingar & Implikationer – Denna uppsats har implikationer för litteraturenom styrpaket. Det är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett socialt nätverk vid studie av ett styrpaket. Uppsatsen belyser däravrollen av informell kontroll i styrpaketet. En av studiens begränsningar är att ingenobservationsdata har använts för att analysera verksamhetens organisationskultur,detta kan möjligen fått konsekvenser för slutsatsen Originalitet – Detta är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett social nätverk vid stidue av ett styrpaket. Denna uppsats presenteraräven styrpaketen hos 38 styckna intra-organisatoriska grupper och klassificerar demi enlighet med styrkonfigurationer

The purpose of this bachelor's thesis is to study the strategic communication within companies in the IT industry that operate on LinkedIn. The study was conducted with a multiple qualitative interview approach, where the data consisted of four interviews with four communication professionals from different companies. The analysis was constructed through the lens of Pierre Bourdieu’s field theory and his key concepts of field, capital and habitus to identify the structure of successful communication on LinkedIn. This study reaches the conclusion that LinkedIn can be viewed as a field with competitors competing for the right to be seen through strategic tactics and investments of digital, social and economic capital. Digital capital becomes the most important capital for communication on LinkedIn, without it the other capitals lose their purpose. The larger companies have a more favorable habitus for LinkedIn communication than the smaller competitors as they have structural advantages in the organization to teach their staff new knowledge (new habitus). / Syftet med detta kandidatarbete är att studera den strategiska kommunikationen av företag inom IT-branschen som verkar på LinkedIn. Materialet samlades in med en multipel kvalitativ intervjustudie, där data bestod av fyra intervjuer med fyra kommunikationsproffs från olika företag. Analysen konstruerades genom linsen av Pierre Bourdieus fältteori och hans nyckelbegrepp av fält, kapital och habitus för att identifiera strukturen för framgångsrik kommunikation på LinkedIn. Denna studie når slutsatsen att LinkedIn kan ses som ett fält med konkurrenter som tävlar om rätten att synas genom taktiker och investeringar av digitalt, socialt och ekonomiskt kapital. Digitala kapital blir de viktigaste kapitalet för LinkedIn-kommunikation, utan det tappar de andra kapitalen sina syften. De större företagen har en mer gynnsam habitus för LinkedIn-kommunikation än de mindre konkurrenterna då de har strukturella fördelar i organisationen för att lära sin personal ny kunskap (ny habitus).