Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka samspelet mellan organisation, omvärldssignaler och innovationsförmåga, samt illustrera detta samspel i en sammanfattande modell. Modellbygget följer omvärldssignalens väg genom organisationen, från vilka signaler som uppmärksammas, över hur organisationen skapar mening kring signalerna, till hur tolkning, strategi och beslut kring omvärldssignalen hanteras. Det finns också koppling till innovation och innovationsförmåga. Lite vid sidan i modellen finns "Det oväntade", som med hänvisning till Dewey, är en påminnelse om det riskabla att försöka fånga omvärlden i en modell. Organisationens uppbyggnad beskrivs i modellen med termerna historia, struktur och kultur. Hur den hanterar omvärldssignalerna utrycks i de tre dimensionerna uppmärksamma, skapa mening och lära. Innovationens modellkomponenter är kategori, ursprung, inriktning och karaktär. Modellen kopplar hantering av omvärldssignaler till innovationsförmåga via teorierna Blue Ocean Strategy och First Mover Advantage. Organisationens innovationsförmåga inriktar sig antingen på det kända i form av röda oceaner eller det okända, de blå oceanerna. Innovationsförmågan kan också leda till att organisationen antingen blir en First eller Second Mover. Modellen illustreras med fyra exempel - Google, Apple, Microsoft och Virgin, som alla är kända för sin innovationsförmåga. Resultatet är att modellen har fångat några samspel mellan de undersökta organisationerna, innovationsförmåga och omvärldssignaler. En annan slutsats är att innovationsförmåga bör ses i sitt omvärldssammanhang / There are different opinions about how to link business environment and organization. Some say the outside world is not something the organization should care about, while others on the contrary, argue that the outside world is an important influencing factor for every organization.  The purpose of this licentiate thesis is to investigate the interaction between the organization, external signals from the outside world and innovation, and to illustrate these relationships in a comprehensive model.  The model follows the external signal’s path through the organization, from identifying which signals that at all are observed in the organization, over how the organization creates meaning around these signals, to how it handles interpretation, strategy and decisions concerning the external signals. The model also includes a link to innovation and innovation capacity. Little to the side in the model, there is ”The Unexpected," which, referring to John Dewey, is a reminder about the risk in trying to capture the outside world in a model.  The organization's construction- how it is organized - is described in the model with the terms history, structure and culture. How it handles external signals are expressed in three dimensions: how the organization recognizes external signal, how it creates meaning around this signal, and what conclusions the organization draws in terms of learning. The four components of innovation in the model are category, origin, orientation and character.  The model also includes an attempt to formulate how the management of external signals can be expressed in the capacity for innovation. Used here are the two theories Blue Ocean Strategy and First Mover Advantage as a measure of innovativeness. The capacity for innovation either targets the well-known in the form of red oceans or the unknown in terms of blue oceans. The innovative capacity can also lead the organization either to be a First Mover or a Second Mover. The model is illustrated by four examples - Google, Apple, Microsoft and Virgin. All of them are successful companies and well known for their innovative capacity. The result is that it has been possible to apply the model to the studied companies and then catch some connections between the organization and its capacity for innovation, with particular focus on external signals. Another conclusion is that innovation hardly can be regarded in isolation, detached from the outside world, but must be seen in its outside world context.

No description available.

Innovationsförmåga är viktigt för företags konkurrenskraft och är kopplad till ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet i samhället. Tidigare forskning har undersökt aktielikviditetens inverkan på innovationsförmågan hos amerikanska bolag men har kommit fram till motstridiga resultat. Vi utför multipla linjära regressionsanalyser på data från de 36 företag noterade på Stockholmsbörsens primära marknader som har varit noterade och haft FoU-kostnader 2004-2013. Vi kan inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan aktielikviditet och innovationsförmåga. Indelning av företag efter storlek eller ägarstruktur påverkar inte det förhållandet. Vi tänker oss att kontrollen över svenska börsbolag är så pass koncentrerad att förändrad aktielikviditet inte påverkar makt-förhållandena till en sådan grad att företagsledningars incitament till innovativa satsningar förändras. Framtida forskning får utröna närmre varför det inte tycks finnas ett samband på den svenska marknaden trots att det eventuellt finns det på den amerikanska.

I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka arbetet i ett tillverkande små till medelstora företag (SMF) utifrån ett organisatoriskt ambidexteritets (OA) perspektiv för att förstå hur SMF:s kan öka sin innovationsförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar: 1. Hur ter sig arbetet på olika nivåer i tillverkande SMF:s? 2. Hur kan arbetet på de olika nivåerna i tillverkande SMF:s jämföras? Metod – För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjustudie där teori och empiri analyserades genomgående. En litteraturstudie utfördes för att skapa grund för det ställda problemområdet. Därefter samlades data in i form av fyra olika intervjuer där varje intervju representerade en hierarkisk nivå. Den data som samlades in har analyserats genom mönsterjämförelse. Resultat – Studien visar att organisationen lätt fastnar i utnyttjande av befintlig kunskap. Därmed behöver organisationen prioritera och involvera sina medarbetare i större utsträckning för att bli mer utforskande. Fortsättningsvis påvisar studien att utnyttjande av befintlig kunskap sker i högre utsträckning bland de lägre hierarkiska nivåerna medan utforskande efter ny kunskap uppstår mer bland de högre hierarkiska nivåerna. Vidare visar studien att det oplanerade arbete som uppstår inom organisationen inte påverkar organisationen negativt. Samt att det sker högre upp i de hierarkiska nivåerna inom organisationen. Det framkommer även att arbetet som sker på organisatorisk nivå präglar det hierarkiska ledet ner till individnivå. Implikationer – Studien har inte bidragit till några nya teorier men däremot har ny kunskap framförts. Studiens resultat har bidragit till att de oplanerade arbete som sker i organisationer verkar ske på en högre hierarkisk nivå. Däremot verkar inte oplanerat arbete påverka organisationer i samma negativ bemärkelse som teorin hävdar. Utnyttjande av befintlig kunskap verkar även tillämpas i högra utsträckning i den nedre delen av de hierarkiska nivåerna och utforskande av ny kunskap tillämpas på de högre nivåerna. En empirisk implikation som studien bidragit med är att medarbetaren har visat sig vara en viktig resurs för att öka SMF:s innovationsförmåga samt att kommunikationen är viktig genom det hierarkiska ledet. Begränsningar – Den rådande pandemi covid-19 som påverkat samhället har begränsat metodvalen vilket sänker studiens trovärdighet. Ytterligare en begränsning är att studien har genomförts på en organisation vilket medför att ett bredare perspektiv hade kunnat åstadkommits om flera organisationer undersökts.

Idag är det vedertaget att det är vitalt för företag att involvera kunderna i produktutvecklingen för att bättre förstå marknadens behov och maximera värdeskapandet av produkterna. Denna involvering kommer att resultera i en ökad innovationskapacitet för organisationen. Denna fallstudie har för avsikt att besvara forskningsfrågan; hur ska ett medelstort högteknologiskt företag fördela kundinformationsflödet på ett systematiskt tillvägagångssätt för att öka innovationskapaciteten? Forskningsmetodiken består av tre delar; såsom förstudie, social nätverksanalys, samt intern och extern benchmarking. Förstudien består av 21 intervjuer internt i organisationen och det sociala nätverket baseras på en enkät, som 49 individer har besvarat. Benchmarkingen har involverat sex individer från en intern avdelning och två intervjuer med externa företag inom samma bransch. Resultatet tyder på att mängden interaktioner med externa kunder bör reduceras för att systematiskt och strukturerat inhämta kundinformationen. För att öka informationsflödet inom organisationen bör en särskild avdelning, som har daglig kontakt med alla avdelningar, ha en informationsspridande roll som överför informationen från marknadsavdelningen till resterande avdelningar internt. Därtill bör spridningen av kundinformation integreras i den dagliga arbetsprocessen, då det underlättar att anamma och använda informationen i det dagliga arbete. / Nowadays, it is well known that it is highly important to involve the customers in the product development in order to better understand the needs of the market, increase the relations to customers and maximize the value creation of the products. This will result in a higher innovation capacity for the organization. This case study intends to answer the research questions, how to allocate the customer information flow in a systematic approach at a medium size high technology company in order to increase the innovation capacity. The research methodology consists of three different parts including pre study, social network analysis, and internal and external benchmarking. The pre study consists of 21 interviews internally in the organization and the social network analysis is based on a survey, which 49 individuals have answered. The benchmarking involves six employees from another department and two interviews with external companies within the same business. The results indicate that the amount of customer interactions with external parties must be decreased in order to systematically receive and maintain customer information. In order to increase the information flow within the organization a specific department, that have daily contacts with almost all departments, should act as a transmitting function as they would connect marketing with research and development. Furthermore, the customer information should be included in the daily working process as it is easier for the employees to embrace and jointly utilize this information.

Bakgrund Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt? Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt. Metod För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005). Slutsats Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv. / Background Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth? Purpose The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth. Method In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation. Conclusion After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.

<p>Bakgrund</p><p>Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005).</p><p>Slutsats</p><p>Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv.</p> / <p>Background</p><p>Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth?</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth.</p><p>Method</p><p>In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation.</p><p>Conclusion</p><p>After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.</p>

Innovation is considered by many to be a driver of organisational performance and growth. A key factor to consider for competitive edge is the utilization of the companies’ innovative capabilities. The bureaucracy often involved with large companies could limit the utilization of the inherent innovative ability and new business development. The commissioner for this study, a large Swedish multinational technology company, has in a previous study raised the importance of innovators to be properly recognised and rewarded. Moreover, they have identified a need to better identify, track and train their innovators in order to utilise their full potential. With this in mind, the research question, "How can the company’s innovative capabilities be further utilised?" was formulated. The research question was further complemented with sub-questions narrowing the field of study and allowed for a more systematic approach. Three methods were used in this study, interviews, a questionnaire and a workshop. The interviews were conducted in order to capture the company specific context and factors influencing the company’s innovators to verify and complement the literature study. Secondly, the questionnaire was done to add an additional perspective on the topic including quantitative data verifying the extent of the found factors and exploring their importance throughout the organisation. Finally, the aim of the workshop was to let innovators in the company form specific actions targeting the most pressing issues discovered from the questionnaire. The findings suggest recommendations regarding what obstacles that are most important to address, how to motivate innovation efforts, identify innovators and how to enhance the utilisation of the company’s innovative capabilities. The proposed actions from the workshop, concluding the preceding data collections were to implement a strategy facilitating innovation execution, create an incubation team supporting innovators in realising innovations, and to foster an experimental culture. Keywords: Intrapreneurship, Innovation Enabler, Innovation Barrier, Innovator Motivation, Innovative Capability / Innovation anses av många vara en drivkraft som ofta medför konkurrensfördelar och starkt bidrar till organisationers positiva resultat och tillväxt. En nyckelfaktor är att nyttja företagets innovativa förmåga. Dock kan byråkratin och trögheten ofta förknippad med stora företag begränsa nyttjandet av innovationsförmågan och utvecklingen av nya marknader. Uppdragsgivaren, ett stort svenskt multinationellt teknikföretag, har lyft vikten i att företagets innovatörer stöttas, erkänns och belönas på ett korrekt sätt. De har även ett behov av att bättre identifiera, spåra och utbilda innovatörer för att nyttja deras fulla potential. Utifrån detta formulerades forskningsfrågan, "Hur kan företaget öka nyttjandet av sin innovativa förmåga?", som kompletterats med underfrågor för en mer systematisk och djupgående lösning. I studien användes tre metoder, intervjuer, en enkät och en workshop. Intervjuerna genomfördes för att fånga kontexten och samla in vilka specifika faktorer som påverkar innovatörer på det studerade företaget, som en verifiering och komplement till litteraturstudien. Enkäten undersökte generaliserbarheten i de tidigare funna faktorerna samt verifiera deras existens och betydelse i hela företaget, genom det kvantitativa resultatet. Workshopen syftade slutligen till att låta ett antal av företagets innovatörer forma åtgärdsplaner, specifikt anpassade för företaget utifrån de tydligast framträdande hindren för innovation funna från enkäten. Studien har resulterat i rekommendationer gällande vilka hinder för innovation som är viktigast att adressera, hur man motiverar och identifierar innovatörer samt hur företaget kan öka nyttjandet av sin innovativa förmåga. Workshopen, vilken binder samman resultatet från de tidigare datainsamlingarna, resulterade i tre åtgärdsplaner. Första åtgärden var att införa en strategi för realisering av innovationer. Andra åtgärden rekommenderade skapandet av en grupp som hanterar inkubationen av innovationer och hjälper idégivare att driva dessa mot realisering. Slutligen föreslogs att implementerandet av en experimentell kultur skulle gynna innovationsklimatet. Nyckelord: Intraprenörskap, Innovationsförutsättning, Innovationshinder, Innovatörsmotivation, Innovationsförmåga

Innovation inom offentlig sektor har de senaste åren blivit mer och mer uppmärksammad. I den föränderliga värld vi lever i idag behövs insatser som främjar innovation för att kommuner även i framtiden ska kunna erbjuda efterfrågad standard av välfärdstjänster, samt för att kunna hantera ekonomiska och samhälleliga utmaningar. Denna studie görs på Gävle kommun, där bland annat organisationens innovationsprocess och innovationsförmåga studeras. Syftet med studien är att undersöka utmaningar och hinder i Gävle kommuns innovationsarbete. Studien har en kvalitativ metodansats med en induktiv tematisk analys som la grunden för studiens resultat. Undersökningen indikerar att det finns stora visioner av att integrera ett tydligare innovationsarbete i kommunens olika sektorer och verksamheter, dock visar resultatet i studien att utifrån empiriska och teoretiska data finns det ett antal olika hinder som påverkar Gävle kommuns innovationsförmåga och integration av innovation som helhet i kommunens olika verksamheter. Resultatet visar bland annat att det finns hinder och utmaningar i form av kunskap, tid och struktur.