Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.  Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.

I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

Titel: Kulturens modererande effekter på sambandet mellan CSR och CFP Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Ferdous Foroughi och Shabab Hasan Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019 - juni Syfte: Företagens sociala ansvar (CSR) har utvecklats till ett viktigt ämne både för företag och dess intressenter. Varierande resultat gällande effekten av CSR-insatser på företagsprestanda har tidigare rapporterats. Tidigare studier undersöker och fokuserar på en liten del av CSR med många olösta teoretiska och empiriska frågor till följd av detta. Det har även visats att kultur påverkar beslutsfattandet i synnerhet i relation till CSR. Syftet är därmed att undersöka om nationell kultur har modererande effekter på sambandet mellan CSR och finansiell prestation (CFP) hos börsnoterade bolag i världen.   Metod: Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är positivism med hypotetiskt-deduktiv ansats. En kvantitativ forskningsstrategi används för 3230 börsnoterade företag med data från en femårsperiod 2013 - 2017. Datan baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Eikon, Världsbanken och Hofstedes kulturindex, vilken analyserats med univariata och bivariata statistiska tester samt multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Resultat & slutsats: Det finns ett positivt samband mellan CSR och CFP. Nationella kulturer har modererande effekter på det sambandet. Genom att använda Hofstedes kulturdimensioner har det visats att maktdistans (PD), osäkerhetsundvikande (UAI), maskulinitet (MAS) och långtidsorientering (LTO) har negativ modererande effekter, medan individualism (IDV) och tillfredsställelse (IND) har positiv modererande effekter på sambandet mellan CSP och CFP. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap för att fylla forskningsgapet gällande nationella kulturers modererande effekter på sambandet mellan CSR och finansiell prestation. Studien bidrar på ett värdefullt sätt till både tidigare teori och empiri samt lyfter fram nationella kulturers påverkande roll för företagens finansiella prestation. Förslag till vidare forskning: Det behövs flera liknande studier med andra variabler som kontrollerar och analyserar sambandet. Vidare föreslår vi också att genomföra en liknande studie som även inkluderar icke-börsnoterade bolag, för att omfatta flera länder och dessutom en längre tidsperiod än fem år för att se om nationella kulturer påverkar sambandet på ett annat sätt. Nyckelord:Corporate social responsibility, corporate social performance, corporate financial performance, nationell kultur, Hofstedes kulturdimensionsteori. / Title: Culture’s moderating effects on the relationship between CSR and CFP Level: Student thesis for Bachelor’s Degree in Business Administration Authors: Ferdous Foroughi och Shabab Hasan Supervisor: Jan Svanberg Date: 2019 - june Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) has been developed to become an important subject for both corporates and their stakeholders. Varying results have been reported regarding the effect of CSR initiatives. Prior studies investigate and focus on a small part of CSR with following unresolved theoretical and empirical questions. It has also been shown that culture affects decision making, particularly in relation to CSR. The aim of this study is hence to investigate whether national culture has moderating effects on the relationship between CSR and corporate financial performance (CFP) among listed corporations in the world. Method: A positive research methodology has been applied with a hypothetical-deductive approach. A quantitative research strategy is used for 3230 listed corporations with data from a five-year time period 2013 - 2017. Data is based on secondary data from Thomson Reuters Eikon, World Bank and Hofstedes cultural index, which were analyzed with univariate, bivariate and multivariate analyses in the statistical software IBM SPSS Statistics. Result & Conclusion: There is a positive correlation between CSR and CFP. National cultures have moderating effects on that correlation. Using Hofstede's cultural dimensions, it has been shown that power distance (PD), uncertainty avoidance index (UAI), masculinity (MAS) and long-term orientation (LTO) have negative moderating effects, while individualism (IDV) and indulgence (IND) have positive moderating effects on the relationship between CSP and CFP. Contribution of the thesis: The study contributes with new knowledge to fill the research gap regarding national cultures’ moderating effects on the relationship between CSR and financial performance. The study contributes in an insightful way to both prior theory and empirical data and emphasizes the role of national cultures on the corporates’ financial performance. Suggestion for future research: Several similar studies are needed with other variables that control and analyze the relationship. Furthermore, we also propose to carry out a similar study that also includes non-listed companies, to include several countries and, moreover, a longer time period than five years to see if national cultures affect the relationship in another way. Keywords:Corporate social responsibility, corporate social performance, corporate financial performance, national culture, Hofstede’s cultural dimension theory.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen. Detta försöker de göra internt bland annat genom en kompetensbaserad rekrytering, en mångfaldsplan och genom att lita på att alla försöker arbeta med det inom sitt eget företag. Samt genom att försöka påverka andra företag med extern bolagsstyrning. Detta kan också vara svårt att göra enligt genus- och den institutionella teorin, då det finns rådande institutionella normer i samhället som verkar emot. Normerna kan även visa sig i den svenska kulturen som kan förklaras genom Hofstedes kulturdimensionsteori. / The purpose of this study is to examine how those responsible for gender equality at Folksam work with gender equality. It also aims to examine the norms and cultures that can affect their work on gender equality. This is examined by four semi structured interviews with two people who are working internally to get Folksam more equal and with two people that are working externally at Folksam to get other companies, both in Sweden and abroad, to become more equal. The conclusion is that norms from for example politics affect the respondents at Folksam, since the politics requires them to be equal, but also because their customers want it. It is also a profitability question as well as a human right and therefore they want to change the current norm. They are trying to do that internally through, for instance, a competency-based recruitment, a diversity plan and by trusting that everyone is trying to work with it within Folksam. And by trying to influence other corporations through external corporate governance. This may also be difficult to do according to gender- and the new institutionalism theory, because of the existing institutional norms in society that is working against it. Norms can also be shown in the Swedish culture, which can be explained with the Hofstede's Cultural Dimensions Theory.