Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten.

<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Innovationsförmåga är viktigt för företags konkurrenskraft och är kopplad till ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet i samhället. Tidigare forskning har undersökt aktielikviditetens inverkan på innovationsförmågan hos amerikanska bolag men har kommit fram till motstridiga resultat. Vi utför multipla linjära regressionsanalyser på data från de 36 företag noterade på Stockholmsbörsens primära marknader som har varit noterade och haft FoU-kostnader 2004-2013. Vi kan inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan aktielikviditet och innovationsförmåga. Indelning av företag efter storlek eller ägarstruktur påverkar inte det förhållandet. Vi tänker oss att kontrollen över svenska börsbolag är så pass koncentrerad att förändrad aktielikviditet inte påverkar makt-förhållandena till en sådan grad att företagsledningars incitament till innovativa satsningar förändras. Framtida forskning får utröna närmre varför det inte tycks finnas ett samband på den svenska marknaden trots att det eventuellt finns det på den amerikanska.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.

Corporate Social Responsibility (CSR) har ägnats substantiell uppmärksamhet bland lagstiftare, akademiker och praktiker. Samhället ställer idag allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Det huvudsakliga intresset har varit de olika drivkrafterna bakom CSR, där en potentiell determinant är företagens ägarstruktur. Tidigare forskning indikerar attf öretagens ägarstruktur är relaterat till företagens CSR-prestation. Denna studie undersöker huruvida ägarkoncentration, familjeägande samt institutionellt ägande påverkar företagens CSR-prestation i Sverige. Studien, (med en deduktiv ansats) vars teoretiska grund utgår ifrån agentteorin, använder detaljerad ägardata över svenska börsnoterade företag och Folksams Index för hållbart företagande används som mått på företagens CSR-prestation. Urvalet består av 718 företagsår från svenska börsnoterade företag för åren 2007, 2009, 2011 och 2013. Studiens empiriska resultat indikerar ett positivt signifikant samband mellan ägarkoncentration och CSR-prestation samt mellan familjeägande och CSR-prestation. Vidi nteraktionen mellan familjeägande och röstdifferentierade aktier föreligger ett signifikant negativt samband med CSR-prestation. Inget signifikant samband kunde påvisas för institutionellt ägande. Regressionsmodellerna kontrollerar för företagets storlek, lönsamhet, skuldsättning samt fasta effekter för bransch och år. Vårt resultat ger indikationer på att ägarstrukturen är av betydelse för företagens CSR-prestation.

Vi undersöker sambandet mellan volatilitet och institutionell breadth of ownership på Stockholmsbörsen mellan 2010 och 2018. Denna undersökning är unik eftersom vi använder breadth of ownership som mått på institutionellt ägande. Den från litteraturen formade hypotesen att institutionellt ägande bör ha en dämpande effekt på volatiliteten motbevisades. Vi fann istället att större breadth of ownership förknippas med högre volatilitet i medelstora och stora företag, medan sambandet inte var signifikant i små företag. Vidare såg vi att småbolag som lämnat utdelning förknippades med en högre volatilitet. Vi menar att dessa observationer till stor del kan förklaras av att institutioner skapar volatilitet i aktier de äger som följd av ökade handelsvolymer. / This paper investigates the relationship between stock return volatility and institutional breadth of ownership on the Swedish stock market during the period from 2010 to 2018. Our paper is unique in its form since we are using institutional breadth of ownership as a proxy for institutional ownership. The hypothesis is based on prior literature that suggests institutional ownership and volatility should be negatively correlated. Instead we found the relationship to be positive in medium and large firms, and not significant in small firms. Furthermore, we found that small firms that pay dividends have had a significant positive relation to volatility. We suggest that these observations largely can be explained by institutional investors increasing trading volumes, and as an extension increasing volatility.

<p>The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.</p><p>The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?</p><p>Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.</p><p>The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results. Based on our results we can only state that institutional ownership is not decisive for the formation of CEO compensation. It remains for future research to disprove the results of this study.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur institutionellt ägande påverkar VD-lönerna i de företag i vilka de har investerat. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvantitativ studie inom den svenska företagskontexten där vi studerat bolag som var noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista samt svenska institutionella investerare. Den tidsperiod som studerades var räkenskapsåret 2007.</p><p>De frågeställningar som vi ämnar besvara är dels om det finns ett samband mellan svenskt institutionellt ägande och storlek på VD-lön i svenska börsbolag, dels om svenskt institutionellt ägande leder till en viss typ av VD-lönestruktur i svenska börsbolag.</p><p>Våra resultat visar på intet sätt att ökade ägarandelar för institutioner leder till vare sig en viss typ av lönenivå eller en viss typ av lönestruktur. Detta går emot tidigare amerikansk forskning på området som har funnit just dessa samband.</p><p>Förklaringarna till våra resultat kan vara flera och det är svårt att lägga fram några konkreta slutsatser om vad våra resultat beror på. Utifrån våra resultat så kan vi endast konstatera att institutionellt ägande inte är avgörande för VD-löner utformning. Det återstår för vidare forskning att motbevisa det vi kommit fram till.<em></em></p>

The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007. The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure? Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection. The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results. Based on our results we can only state that institutional ownership is not decisive for the formation of CEO compensation. It remains for future research to disprove the results of this study. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur institutionellt ägande påverkar VD-lönerna i de företag i vilka de har investerat. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvantitativ studie inom den svenska företagskontexten där vi studerat bolag som var noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista samt svenska institutionella investerare. Den tidsperiod som studerades var räkenskapsåret 2007. De frågeställningar som vi ämnar besvara är dels om det finns ett samband mellan svenskt institutionellt ägande och storlek på VD-lön i svenska börsbolag, dels om svenskt institutionellt ägande leder till en viss typ av VD-lönestruktur i svenska börsbolag. Våra resultat visar på intet sätt att ökade ägarandelar för institutioner leder till vare sig en viss typ av lönenivå eller en viss typ av lönestruktur. Detta går emot tidigare amerikansk forskning på området som har funnit just dessa samband. Förklaringarna till våra resultat kan vara flera och det är svårt att lägga fram några konkreta slutsatser om vad våra resultat beror på. Utifrån våra resultat så kan vi endast konstatera att institutionellt ägande inte är avgörande för VD-löner utformning. Det återstår för vidare forskning att motbevisa det vi kommit fram till.

Bakgrund: Den globala uppvärmningen är en av vår tids stora utmaningar. Företagen står för en stor del av utsläppen och därav är det av vikt hur företagen styrs framåt, då styrningen påverkar företagens miljöarbete. Olika mekanismer av bolagsstyrning kan påverka företagens miljöarbete och dessa mekanismer kan även tänkas variera i påverkan mellan olika institutionella kontexter. Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförande studie mellan Sverige, Tyskland och Frankrike angående om bolagsstyrningsmekanismer har en påverkan på finansiella och miljömässiga prestationer samt om miljömässiga prestationer har en påverkan på finansiella prestationer. Metod: Metoden som använts är longitudinell och komparativ med en deduktiv ansats. Agentteorin, aktieägarperspektivet, intressentteorin, legitimitetsteorin, CSR som praktisk tillämpning samt tidigare forskning har legat till grund för studiens hypoteser. Slutsatser: Resultaten ger indikationer på att det finns både likheter och skillnader i vilken relation bolagsstyrningsmekanismerna har med miljömässiga och finansiella prestationer mellan länderna. Relationer mellan miljömässiga och finansiellaprestationer finns endast i Tyskland och Frankrike, vilket tyder på att det finns skillnader mellan länderna i vilken påverkan miljöarbetet i ett företag kan ha på lönsamheten. / Background: Global warming is one of the greatest challenges of our time. Companies is responsible for a large part of the emissions and how companies are governed moving forward is of importance since governance impacts companies’ environmental work. Different mechanisms in corporate governance may impact their environmental work and the mechanisms may vary in impact between different institutional contexts. Purpose: The purpose of the study is to do a comparative study between Sweden, Germany, and France regarding whether certain mechanisms in corporate governance may have an impact on financial and environmental performance and also if environmental performance has an impact on financial performance. Method: The method used is a combination of longitudinal and comparative method with a deductive approach. Agency theory, shareholder perspective, stakeholder theory, legitimacy theory, CSR as a practical application as well as former research is used to formulate the hypotheses of the study. Conclusion: The results of the study indicate that both similarities and differences in the relationship between corporate governance and financial and environmental performance exists between the countries. Relationships between environmental and financial performance is only existing in Germany and France, which indicates that there are differences between the countries regarding the impact environmental work in a company may have on profitability.