Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Corporate Social Responsibility (CSR) har ägnats substantiell uppmärksamhet bland lagstiftare, akademiker och praktiker. Samhället ställer idag allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Det huvudsakliga intresset har varit de olika drivkrafterna bakom CSR, där en potentiell determinant är företagens ägarstruktur. Tidigare forskning indikerar attf öretagens ägarstruktur är relaterat till företagens CSR-prestation. Denna studie undersöker huruvida ägarkoncentration, familjeägande samt institutionellt ägande påverkar företagens CSR-prestation i Sverige. Studien, (med en deduktiv ansats) vars teoretiska grund utgår ifrån agentteorin, använder detaljerad ägardata över svenska börsnoterade företag och Folksams Index för hållbart företagande används som mått på företagens CSR-prestation. Urvalet består av 718 företagsår från svenska börsnoterade företag för åren 2007, 2009, 2011 och 2013. Studiens empiriska resultat indikerar ett positivt signifikant samband mellan ägarkoncentration och CSR-prestation samt mellan familjeägande och CSR-prestation. Vidi nteraktionen mellan familjeägande och röstdifferentierade aktier föreligger ett signifikant negativt samband med CSR-prestation. Inget signifikant samband kunde påvisas för institutionellt ägande. Regressionsmodellerna kontrollerar för företagets storlek, lönsamhet, skuldsättning samt fasta effekter för bransch och år. Vårt resultat ger indikationer på att ägarstrukturen är av betydelse för företagens CSR-prestation.

Bakgrund: De enskilda privata skogsägarna är en heterogen grupp som har genomgått en förändring under de senaste åren. Olika karaktärsdrag och olika förhållanden till skogen leder till olika värden med ägandet. Studien undersöker skogsägarnas incitament och beslutsfattande genom att studera skogsägarnas socioemotionella värden med hjälp av SEW-teorin. Syfte: Studien förklarar (1) vilka förutsättningar hos skogsägare som leder till socioemotionellt välstånd och (2) hur det socioemotionella välståndet påverkar beslutsfattande.  Metod: Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsdesign för att undersöka studiens syfte. Hypoteserna har utvecklats utifrån SEW-teorin och forskning kring skogsägande. För att testa hypoteserna har en enkätundersökning genomförts i samarbete med Södra Skogsägarna. Slutsats: Studien bevisar att SEW-teorin är en applicerbar teori på skogsägare. Det visar att det socioemotionella välståndet påverkar skogsägarnas incitament och beslutsfattande. Studiens resultat visar även att deras socioemotionella och ekonomiska värden ökar tillsammans. Studien finner vissa indikatorer på faktorer som genererar SEW samt finner flera effekter av SEW på skogsverksamheten. / Background: The private forest owners are a heterogeneous group that has undergone a change under the past years. They have different characteristics and different relationships to their forest, that leads to their values with their ownership. The study examines the incentives and decision-making process through socioemotional values of forest owners using the SEW-theory. Purpose: The study explains (1) the conditions of forest owners that lead to socioemotional wealth and (2) how socioemotional wealth affects decision making. Method: The study is based on a quantitative cross-sectional design to investigate the purpose of the study. The hypotheses have been developed based on SEW-theory and research on forest ownership, a survey was conducted in collaboration with Södra Skogsägarna.   Conclusions: The study proves that SEW-theory is an applicable theory for forest owners. It shows that socioemotional wealth affects the incentive and decision making of forest owners. The results of the study also shows that their socioemotional and economic values increases together. The study find some indication of factors generating SEW and some initial evidence of effects on the forestry orchestrated by SEW.