Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser. Genom vår teoretiska referensram kunde vi även se att roller, identitet och makt var aspekter som var tydligt framträdande under medlingsmötet. / The purpose of this paper was to investigate how a number of victims and offenders considered their participation in a mediation meeting, and how mediation has affected them. To fulfill the purpose we chose to use a phenomenological approach as well as a qualitative research in the form of seven semi- structured interviews in order to understand respondents´ life-world. The results of our interviews to a great extent agree with the earlier research. The conclusion we could come up with was that the parties experienced mediation meeting as positive and that they felt that mediation was a good method. Their involvement appeared to affect them in different ways, where the opportunity for enlightenment, help to move forward and crime preventive effects of mediation were perceived as common consequences. Using our theoretical framework we could also see that roles, identity and power were aspects that were clearly exposed during the mediation meeting

Ungdomsbrottslighet är ett ständigt aktuellt ämne, det då en stor del av den totala brottsligheten begås av just ungdomar. Vissa typer av de brott som begås av unga kan fungera som en indikator på att gärningspersonen löper en ökad risk för att fortsätta på en kriminell bana genom livet. Ett sådant brott är rån. Rån utgör en liten andel av den totala ungdomsbrottsligheten i Sverige, dock finner Polisen Syd en oroväckande ökning av personrån med unga gärningspersoner. Detta arbete är en kvalitativ studie som baseras på tre nätverk över misstänkta gärningspersoner i åldrarna 15-18 år. Studien ämnar undersöka rånens betydelse för de olika individernas fortsatta kriminella karriärer, betydelsen av deras positioner i nätverket samt hur dessa nätverk faktiskt ser ut. Materialet som ligger till grund för analysen består av polisens register över misstänkta gärningspersoner samt diverse uträkningar kopplat till en nätverksanalys. Studien visar hur konstellationerna mellan individerna i nätverken sett ut under rånet, samt under deras övriga brottslighet. Resultaten tyder på att samtliga, med undantag för en, i nätverken fortsätter på en kriminell bana efter att de begått personrånet, vilket stärker antagandet om personrån som ett strategiskt brott. Vidare framkommer positioner i nätverken som identifierats som särskilt betydelsefulla för nätverkens uppbyggnad. Utifrån dem belyser studien hur ett nätverksperspektiv kan appliceras på liknande underlag och verka som ett arbetssätt för att minimera risken för en fortsatt kriminell karriär, utifrån det kan studien fungera som ett redskap i det fortsatta arbetet kring att förstå och motverka utvecklingen av personrån som begås av unga gärningspersoner. / Juvenile delinquency is an ever present topic since a large number of the total crime consists of juvenile delinquency. Some types of offenses committed by young people may serve as an indicator that the perpetrator has an increased risk of continuing on a criminal path through life. Such a crime is robbery. Robbery constitutes a small proportion of the total juvenile delinquency in Sweden, however, Polisen Syd finds a worrying increase in robberys with young perpetrators. This essay is a qualitative study based on three networks of suspected perpetrators aged 15-18. The study aims to investigate the significance of a joint robbery for the various individuals continuing criminal careers, the importance of their positions in the networks and what such a network actually looks like. The material that forms the basis of the analysis consists of the police’s register of suspected perpetrators and various calculations linked to a network analysis. The study shows how the constellations between the individuals in the network looked during the robbery, as well as during other crimes. The results indicate that everyone, with the exception for one, in the networks continues on a criminal trajectory after committing the robbery, which strengthens the assumption of a robbery as a strategic crime. Furthermore, positions in the network that have been identified as particularly important for the network’s structure emerge. Based on them, the study illustrates how a network perspective can be applied to similar bases and act as a way of working to minimize the risk of a continued criminal career, from which the study can serve as a tool in the continued work in understanding and counteracting the development of personal robberies committed by young offenders.

The aim of this study is to explore how high schools as organizations in deprived areas in Gothenburg experience difficulties in the work with juvenile delinquency and analyze how the schools work in preventive purposes. In a certain aspect there are various ways to perceive juvenile delinquency. With the help of theoretical frameworks in the likes of Pierre Bourdieu's design of capitalforms, segregation, and Thomas Scheff's development of social bonds, we could behold how and explain the roots of juvenile crime, and what barriers the schools involved encounter in their work. On this basis we continued to build our chapter of method, where we applied different methodological tools, including a research study containing eight semi-structured interviews involving school faculty. Amongst this we also designed an interview guide with the aim to interview two different high schools in two deprived areas. Our empirical data was composed of prior studies, articles, theories, textbooks and the answers we received from the respondents. The result of the study indicates that the schools are experiencing hardships in their daily work of juvenile delinquency, and the issues are plenty but the analysis leads to a segregated city with inadequacy of commitments, tenuous collaboration and finite resources. / Intentionen med studien är att utforska hur skolan agerar som organisation för att förebyggabrott bland unga i utsatta områden i Göteborg stad, samt analysera om skolorna uppleversvårigheter i anslutning till det brottsförebyggande arbetet. Det finns olika sätt att se påungdomsbrottslighet och med hjälp av teoretiska ramverk som Bourdieus kapitalformer,segregation och Thomas Scheffs utveckling av sociala band, kunde vi upptäcka ochtydliggöra vad som ligger i grund till att unga begår brott och vilka förhinder skolorna i deutsatta områdena påträffar. Utifrån detta konstruerade vi vårt metodkapitel där vi använde ossav olika metodologiska verktyg, b.la. en kvalitativ forskningsstudie med åttasemistrukturerade intervjuer som involverade skolpersonal. Däribland utformade vi enintervjuguide för att intervjua två olika högstadieskolor i Göteborgs utsatta områden till vårstudie. Empiriinsamlingen bestod av tidigare forskning, artiklar, teorier, kurslitteratur ochresponsen från intervjupersonerna. Slutresultatet av studien visade att skolorna uppleverständiga svårigheter i det brottsförebyggande arbetet och att problemen är flera men alltutmynnar sig i en segregerad stad med otillräckliga satsningar, tunn samverkan ochbegränsade resurser.