Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser. Genom vår teoretiska referensram kunde vi även se att roller, identitet och makt var aspekter som var tydligt framträdande under medlingsmötet. / The purpose of this paper was to investigate how a number of victims and offenders considered their participation in a mediation meeting, and how mediation has affected them. To fulfill the purpose we chose to use a phenomenological approach as well as a qualitative research in the form of seven semi- structured interviews in order to understand respondents´ life-world. The results of our interviews to a great extent agree with the earlier research. The conclusion we could come up with was that the parties experienced mediation meeting as positive and that they felt that mediation was a good method. Their involvement appeared to affect them in different ways, where the opportunity for enlightenment, help to move forward and crime preventive effects of mediation were perceived as common consequences. Using our theoretical framework we could also see that roles, identity and power were aspects that were clearly exposed during the mediation meeting

Title: You wash it off and then you go and do your job” - A qualitative analysis about trauma nurses victimization of workplace violence   The aim of this study was to examine how trauma nurses relates to violence at work. The study was conducted through semi-structured interviews and a hermeneutic-sentence construction analysis has been used. The theoretical frameworks that was used in the study are social construction theory and the ideal victim. The result of the study showed that workplace violence frequently occurs and it also showed that psychological violence was the most common form. The trauma nurses usually don’t report this type of violence because of complicated reporting tools and a workplace culture that normalize violence from patients and relatives. The trauma nurses experience an implicit fear of being exposed of crime which limits them at their workplace. Suggested measures against workplace violence were education, simplified tools for report crime and increased endorsement from leadership. The conclusion of the study showed that the nurses need help to institute a zero-tolerance policy against violence to challenge their definition of violence. Keywords: workplace violence, nurse, victim, perpetrator

Det här examensarbetet genomfördes som en kvalitativ studie, vars syfte var att undersöka hur förhörsledare använde olika typer av frågor vid förhör med vittnen, målsägande samt misstänkta gärningspersoner. Resultatet baserades på 44 stycken dialogförhör som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade att språket används taktiskt för att uppnå olika mål i olika kontexter. Generellt formulerade sig förhörsledarna i störst utsträckning med specifika- eller slutna ja- och nej frågor. Varav den förstnämnda användes för att utröna detaljer kring brottet och den sistnämnda för att verifiera olika faktorer. En slutsats var att det fanns olika mål med förhörssituationen som ledde till att förhörsledarens sätt att ställa frågor anpassades efter dessa. Var målet att införskaffa information, användes frågor som benämns som specifika och berättande för att samla in så mycket och viktig information som möjligt. Eftersträvades det att fråga ut en individ, präglades istället språket av mer styrda frågor.

Penningtvätt i Sverige är sedan tidigare föga utforskat. I denna studie är syftet att undersöka penningtvätt i Sverige vad det gäller brottsstrukturen, gärningspersoner samt statistiska samband för dessa. Studien är ett uppdrag utfärdat av Länskriminalpolisen i Skåne. Materialet har bestått av straffrättsliga domslut hämtade ifrån Blendow Lexnovas rättsfallsdatabas. Utifrån domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS där statistiska analyser genomfördes. Resultaten visar bland annat att mest pengar återinvesteras i företag, gärningspersonerna är typiskt män i 40-årsåldern med brottslig bakgrund samt det finns ett flertal statistiska samband mellan olika aspekter av brottsstrukturen för penningtvätt. I diskussionen framhävs att resultaten möjligen kan användas i uppdragsgivarens operativa verksamhet samt att mer forskning generellt behövs om penningtvätt. En slutsats som dras är att resultaten bör generaliseras med försiktighet då brister återfinns i materialet. / Money laundering in Sweden has previously been little explored. The purpose of this study is to investigate money laundering in Sweden in terms of crime structure, perpetrators and statistical correlations for these. The study is a commission issued by the County Criminal Police in Skåne. The material has consisted of criminal judgments downloaded from Blendow Lexnova’s database of court cases. Variables were encoded which were entered in SPSS where statistical analyses were conducted, based on the criminal judgments. The results demonstrate, among other things, that most of the money is precipitated in companies, the perpetrators are typically men which are 40 years of age with criminal background and there are a number of statistical correlations between the different aspects of crime structure for money laundering. In the discussion, following things are highlighted: the results can possibly be used in the operational activities of CCP and more research is needed on money laundering in general. A conclusion to be drawn is that the results should be generalized with caution when deficiencies are found in the material.

<p>Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågeställningar om varför intervjupersonerna ställde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.</p>

Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågeställningar om varför intervjupersonerna ställde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.

Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.

<p>Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka Örebro universitet studenters tilldelning av offerskuld och acceptansen av våldtäktsmyter med hänsyn till tre skilda våldtäktssituationer, i en relation, ytligt bekantskap och helt okänd. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och för att kunna besvara på frågorna konstruerades en vinjettstudie.           Studiens resultat visade att studenters tilldelning av offerskuld varierade med hänsyn till relationen mellan offer och gärningsperson och på bedömningen av våldtäktssituationen. Tillskrivning av offerskuld ökade beroende på faktorer som ansågs vara bidragande till att bli utsatt för våldtäkt. Slutsatsen är att det föreligger föreställningar om vem som blir utsatt för våldtäktsbrott, detta kan bero på en bristfällig kunskap som bör förebyggas för att således minska de förekommande våldtäktsmyterna i samhället. / The aim of this study was to investigate Swedish students’ victim blaming and acceptance of rape myths in three separate rape situations, i.e. in a relationship, superficial acquaintance and completely unknown. The empirical data was collected through semi-structured interviews, using a vignette study. The results showed that students’ victim blaming varied depending on the relationship between victim and perpetrator and depending on the judgement of the rape situation. Victim blaming increased due to factors that were considered contributory to become a victim of rape. The conclusion is that there is a notion of who is exposed of rape crimes, due to a lack of knowledge that should be prevented to reduce the common rape myths in the society.

Psykiskt partnervåld är ett komplext och svåråtkomligt område som ofta sker i det dolda. Syftet med studien var att undersöka studenters uppfattning om allvarlighetsgrad av psykiskt partnervåld. Deltagarna var totalt 189, varav 62 var män. Metoden var en 2 x 2 kvasi-experimentell vinjettdesign, där variablerna lägre respektive högre grad av psykiskt partnervåld tillsammans med en manlig respektive kvinnlig gärningsperson manipulerades. Den underliggande teoretiska grunden var normaliseringsprocessen. Vad gällde allvarlighetsgraden studerades även polisanmälan, straff och domar. Resultatet visade att manliga gärningspersoner generellt uppfattades begå en allvarligare handling. Samt att psykiskt partnervåld överlag uppfattades vara relativt allvarligt, vilket går emot den allmänna uppfattningen som snarare är det motsatta. / Psychological intimate partner violence (IPV) is a complex and inaccessible field that often occurs in secret. The purpose was to investigate students’ perception of the severity of psychological IPV. The total of participants was 189, of whom 62 were men. The method was a 2 x 2 quasi-experimental vignette design, where the variables lower and higher degree of severity along with a male or female perpetrator was manipulated. The underlying theory was the normalization process. Police report, punishment and convictions were also studied regarding the severity. The results showed that the male perpetrator generally perceived to be committing a more serious action. And that the psychological IPV generally perceived to be relatively serious, which goes against the general perception.