No description available.

Attitydens omedvetna effekt är omöjlig att styra, då till exempel känslor såsom ilska, omedvetet kan påverka hur vi reagerar med vår omgivning. Med detta i åtanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns någon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mäns, ur allmänheten, attityder till att hålla förhör med personer misstänkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, läste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frågeformulär om attityder till kriminella respektive attityder till att hålla förhör med brottsmisstänkta personer. En två-vägs variansanalys med män och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstänkta för misshandelsbrottet ansågs kunna förhöras med en signifikant lägre grad av humanitet, jämfört med personer misstänkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelåg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten. Kvinnorna hade mindre human attityd till våldsbrottslingar jämfört med männen och mer human attityd i förhållande till skattebrottslingar jämfört med männen. Männen visade likvärdig human attityd till både våldsbrottslingar som skattebrottslingar. Generellt negativa attityder till kriminella relaterade signifikant till mindre humana förhörsattityder.

Syftet med föreliggande studie är att testa om det finns en skillnadmellan säkerhet och korrekthet vid observation av en emotionell ochen neutral händelse. Ett annat syfte var att se om säkerhetenpåverkades positivt av bra minnesprestation. Ett experiment utfördesmed ett urval på 43 studenter där undersökningsdeltagarna fick se ettfilmklipp med antingen emotionellt eller neutralt innehåll, därefterintervjuades de angående innehållet i filmklippet och slutligen ombadsde att skatta säkerheten av varje påstående. Resultaten visade attsäkerheten vid korrekta svar var signifikant högre än vid felaktigasvar. Skillnad i säkerhet mellan emotionell och neutral observation varicke-signifikant och kunde antas bero på ett otillräckligt emotionelltinnehåll i filmklippet, eller den trygga experimentmiljön. Skillnaden isäkerheten vid korrekta och felaktiga svar gav stöd till tidigare studiersom visade att säkerheten var högre vid korrekta svar.

Detta examensarbete i juridik bygger på en empirisk studie av förhör med misstänkta i fyra fall av grova brott. Resultaten av studien presenteras och sätts i ett sammanhang av juridiska föreskrifter och rättspsykologisk teori. Utifrån detta framläggs ett antal förslag som syftar till att stärka kvalitén på förhörsförfarandet inom det svenska rättsväsendet.

Samhället är ständigt under utveckling utifrån flertalet hänseenden. Tekniken utvecklas och moderniseras och skapar nya möjligheter på flertalet sätt. Bland annat skapas nya möjligheter till att effektivisera brottsutredningar samt det processrättsliga förfarandet. Därutöver går det att utläsa en flitig samhällsdebatt kring situationen i landet kring gängkriminalitet och det hänsynslösa våldet som är förekommande i samhället. Det föreligger således skäl till att modernisera det processrättsliga förfarandet, så att regleringen anpassas till den teknik som numera utvecklats, samt den problematik som finns i dagens samhälle.  Det processrättsliga förfarandet styrs av grundläggande principer som bland annat ska upprätthålla rättssäkerheten. Tre av de mest centrala principerna som är grundläggande i rättssamhället är principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Dessa principer styr det processrättsliga förfarandet och kompletterar varandra för att upprätthålla rättssäkerheten.  Den 1 januari år 2022 trädde en ny reglering i kraft beträffande bevisregler i brottmål. Regleringen syftar till att utöka möjligheterna till att åberopa tidiga förhör som bevisning i domstol. Förhör under förundersökningen som tagits upp med ljud och bild ska kunna åberopas som bevisning under huvudförhandlingen. Skriftliga förhör i enlighet med den nya regleringen ska också kunna åberopas som bevisning. Genom denna lagstiftning ska det processrättsliga förfarandet bli mer effektivt samt vara mer modernt i förhållande till samhällsutvecklingen.  Uppsatsen syftar till att analysera lagändringen och jämföra hur den förhåller sig till grundläggande principer som ska ligga till grund för det processrättsliga förfarandet. I uppsatsen kommer det även att diskuteras huruvida de nya reglerna om utökade möjligheter att åberopa tidiga förhör som bevisning i domstol är förenliga med bestämmelser i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I uppsatsen kommer det såldes att redogöras för den nya bestämmelsen samt analysera mot bakgrund av grundläggande principer och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Genom uppsatsen kommer den rättsdogmatiska metoden att tillämpas tillsammans med den rättsanalytiska metoden och även den rättspolitiska metoden. Detta i form av en analys av såväl rättskällor som lagstiftningen i förhållande till samhället. Även en diskussion kring vilka ändamål som rätten bör uppfylla kommer att framföras under uppsatsen.  Resultatet av den sammanfattade analysen har påvisat brister i rättssäkerheten till följd av att grundläggande principer inte efterföljs vid tillämpningen av lagstiftningen. Likaså förekommer brister i förhållande till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, detta till följd av artikel 6 som reglerar rätten till en rättvis rättegång, följaktligen rätten till motförhör. Under uppsatsen har det lagts stor vikt på jämförelse av bristerna som regleringen innebär med dess positiva följder. Det är trots allt konstaterat att ett mer modernt processrättsligt förfarande är välkommet. Däremot inte på bekostnad av det mest grundläggande i ett rättssamhälle.

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt. Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter. Kvinnor använde fler ord än män i båda förhörsteknikerna, i övrigt fanns inga könsskillnader. Förhör via chatt gav större andel rätt per ord än förhör ansikte mot ansikte. Slutsatsen är att chattförhör är likvärdigt med, och i vissa aspekter effektivare än, förhör ansikte mot ansikte.

The aim of this study was to analyze the common work against prostitution by The Police Authority in Halmstad Municipality. The study is called “If you buy sex in Halmstad, then you can count on getting caught” - Police authorities in Halmstad municipality´s work against prostitution. An in-depth study of the aim is implemented through police conversations and interrogations with foreign prostitutes. The three formulated questions are as follows: 1) What are the Police Authority’s views of the extent of prostitution? 2) How does the Police Authority work against prostitution? 3) How does the police converse and interrogate foreign prostituted women? The theoretical framework of the study is composed by Talcott Parsons structural functionalism AGIL model with the ability to detect problems within organizations goal attainments. Michel Foucault's theory of power that consists of productive power, power of resistance and governmentality has been used in the study to analyze the police’s interrogation. An intersectional perspective has clarified the importance of gender in police interrogations. The empirical data contains eight police participants with different assignments. An hermeneutic method with qualitative research has contributed to the empirical data. The result of the study show that The Police Authority in Halmstad fulfill the goal attainment by finding prostitution and prosecute sex buyers. The police experience that converse with foreign prostituted women are problematic and difficult because of the women's routine behavior in interrogations. It induces difficulties in further investigation against Prostitution and Trafficking.

Genom detta arbete ville jag ta reda på varför lärare ger läxor, och hur dessa läxor följs upp. Syftet var sedan att se hur lärarnas uppföljning av läxor stämmer överens med elevernas syn på vad läxor är. För att finna svar på syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lärare som undervisar i de samhällsorienterade ämnena i årskurs sex till nio samt 17 elever ur dessaårskurser. I resultatet går det att urskönja att läxorna övervägande följs upp genom antingen muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att både lärare och elever anser att läxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, något som båda grupperna menar är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper.

En stor del av brottmålsprocessen består av förhör. Det hålls ofta förhör både under förundersökningen och i domstol, med både parter och vittnen. I framställningen är förundersökningen i fokus. Utöver förhör behandlas även förundersökningsprotokoll, eftersom förhör under utredningen tillförs dessa protokoll. Uppsatsen tar avstamp i den fundamentala bevisrätten. Den fria bevisprövningen diskuteras tillsammans med rättigheter som är grundläggande för brottmålsprocessen. Därefter behandlas förundersökningar för att lägga en grund för den fortsatta framställningen. Mest fokus läggs på förhör och förundersökningsprotokoll, dessa beskrivs och har genomgående en central roll i uppsatsen. I avsnitt fyra diskuteras NJA 2015 s. 702 och Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 där domstolen i domskälen uttryckt missnöje över undermåliga förundersökningar. Av intresse är att domstolen tar upp faktorer som inte är strikt juridiska. Faktorer som härstammar från beteendevetenskaplig forskning beskrivs i båda fallen som viktiga i förundersökningsprocessen. Målen beskrivs och analyseras. I avsnitt fem behandlas riskfaktorer som kan påverka förundersökningens kvalitet och som även kan vara av betydelse under hela rättsprocessen. I fokus är konfirmeringsbias, som är grunden till många potentiella svårigheter för utredare. Istället för att ha misstänkta, offer och vittnen som utredningsobjekt är utredarna de personer som utreds. Konfirmeringsbias är samlingsnamnet för ett flertal faktorer som kan påverka utredare. Dessa faktorer utkristalliseras och analyseras var för sig. Av intresse är att utredare inte alltid är medvetna om riskfaktorerna, vilket gör dem svårare att upptäcka. I samma avsnitt behandlas riskfaktorer som utredare kan utsätta andra för i förhörssituationer. Återigen är det i de flesta fall faktorer som utredare är omedvetna om. Dessa faktorer grundar sig både i konfirmeringsbias och i andra kognitiva fenomen. Faktorerna beskrivs och analyseras. Därefter kommer ett kort kapitel med en intervju med en förundersökningsledare samt egna erfarenheter från höstens uppsatspraktik. Avsnittet avslutas med en analys av riskfaktorers betydelse under förhör och hur detta kan påverka förundersökningsprotokollet. Detta eftersom att förundersöknings- protokollet kan användas som bevis i domstol. I det avslutande avsnittet utreds om det är möjligt att hjälpa utredare att undvika dessa faktorers inflytande. Lösningsförslag presenteras och diskuteras. Att undvika riskfaktorerna är mycket svårt, men det är möjligt att åtminstone stävja deras effekt. / A large part of the criminal process consists of interrogations. These are often held both during the preliminary investigation and in court, with both parties and witnesses. The essay is focused on the preliminary investigation. In addition to interrogations preliminary investigation protocols are also discussed, since interrogations during the investigation is supplied to these protocols. The essay starts with the fundamental law of evidence. The free concept of evidence is discussed together with rights that are fundamental for the criminal process. Preliminary investigations are thereafter treated because of their importance for the essay. Interrogations and preliminary investigation protocols are in focus, these are described and are a basis in the essay. NJA 2015 s. 702 and Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 are discussed in section four. In both cases the court expresses dissatisfaction over poor investigations. The court mentions factors that aren’t strictly legal factors. These factors are derived from behavioural research and are described as important in the preliminary investigation. The cases are described and analysed. Risk factors that have the possibility to affect the quality of the investigation are treated in section five. These factors can be of importance throughout the legal process. Confirmation bias is in focus. It’s the foundation to potential difficulties for the investigators. Instead of having suspects, victims and witnesses as investigation items, the essay focuses on investigators. Confirmation bias is the basis for a large number of factors that may affect investigators. These factors are examined separately. Interestingly, the investigators aren’t always aware of the risk factors, which make them more difficult to detect. In the same section risk factors that investigators can expose to others in interrogations are treated. Again, in most cases the investigators are unaware of these factors. Confirmation bias and other cognitive phenomena contribute to these factors, which are described and analysed. There is also a short chapter containing an interview with an investigator and my own experiences from my thesis internship. The section concludes with an analysis of risk factors, their importance during interrogations and how the preliminary investigation protocol can be affected. Protocols can be used as evidence in court and therefore it’s of importance to examine them. Possibilities to help investigators to avoid influence from risk factors are treated in the final section. Solutions are presented and discussed. It’s hard but possible to curbthe effect of risk factors.

Det här examensarbetet genomfördes som en kvalitativ studie, vars syfte var att undersöka hur förhörsledare använde olika typer av frågor vid förhör med vittnen, målsägande samt misstänkta gärningspersoner. Resultatet baserades på 44 stycken dialogförhör som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade att språket används taktiskt för att uppnå olika mål i olika kontexter. Generellt formulerade sig förhörsledarna i störst utsträckning med specifika- eller slutna ja- och nej frågor. Varav den förstnämnda användes för att utröna detaljer kring brottet och den sistnämnda för att verifiera olika faktorer. En slutsats var att det fanns olika mål med förhörssituationen som ledde till att förhörsledarens sätt att ställa frågor anpassades efter dessa. Var målet att införskaffa information, användes frågor som benämns som specifika och berättande för att samla in så mycket och viktig information som möjligt. Eftersträvades det att fråga ut en individ, präglades istället språket av mer styrda frågor.