The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah’s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization. It is also quite clear that the youths internalize hegemonic ideals and that they therefore try to discipline themselves in order to achieve a self image as a good servant of God. The participants concede that they are constantly being surveyed by the congregation and they also express that God is constantly surveying them. Within the organization there is a reward/punishment system which’s purpose is to strengthen the will to follow the organizations rules. My investigation shows that there are power structures and instruments of power within Jehovah’s witnesses that strongly affect the world within which the interviewees live. The instruments of power identified in this thesis drill the participants’ mental and physical operating space. In the thesis I also differentiate power structures within the organization. Foucault’s diffuse concepts about “the power” are concretized using the organization of Jehovah’s witnesses. The ones who represent “the power” are the ones who gain an advantageous position within the organization, but “the power” also stems from the atmosphere, discourse, and hegemonic ideals that surround the organization.

Att vara vittne eller målsägande, är en påfrestande process. Att utsättas för brott väcker olika känslor hos den drabbade t.ex. rädsla och ilska. När ett brott polisanmäls startar en lång rättsprocess för att utreda vad som hänt. För att hjälpa vittnen och målsäganden att hantera den jobbiga situationen finns vittnesstödet för att bidra med information och stöd. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka som är de mest centrala aspekterna i vittnens, målsägandens och brottsofferjourens erfarenheter av vittnesstöd som är en del i rättsprocessen. Studien är gjort utifrån metoden grundad teori där jag använt mig av intervjuer för att samla in mitt material. I analysen har jag utgått från Christies tankefigur om det ideala brottsoffret. Jag har avgränsat mig till att endast studera vittnen, målsägande samt brottsofferjouren i Västerås kommun. Andra aktörer inom rättsprocessen har uteslutits. Den tidigare forskningen visar på att vittnesstöd är så pass bra att det blivit permanent i England och inrättats på alla tingsrätter och hovrätter i Sverige. De primära uppgifterna för vittnesstöden är att informera vittnen och målsägande hur rättegången går till, ge medmänskligt stöd samt hjälpa till praktiskt. Vittnesstödens arbete bidrar till ökat lugn och trygghet hos vittnen och målsäganden. Det i sin tur leder till förbättrad rättstrygghet men också till ökad rättssäkerhet Att vittnen och målsäganden uppmärksammas mer och mer kan härledas till de ideella organisationernas arbete. Mitt resultat stämmer överens med den tidigare forskningen samt med den rapport som Brottsoffermyndigheten presenterade 2008 där de gjorde en utvärdering av vittnesstödet med förslag för den fortsatta verksamheten.

I denna studie undersöktes hur realismen i vittnens numeriska konfidensbedömningar av sina minnesutsagor påverkades av om de först fick uttrycka graden av säkerhet med ord i en verbal konfidensbedömning och sedan i siffror i en numerisk konfidensbedömning, jämfört med om vittnen enbart fick göra en numerisk konfidensbedömningar. Deltagarna fick se en filmsekvens och därefter besvara frågor om filmen i en enkät. Dryga hälften av deltagarna fick göra numeriska konfidensbedömningar medan andra hälften fick besvara en likadan enkät fast med både verbala- och numeriska konfidensbedömningar. Vi fann inga signifikanta skillnader för de olika undersökta beroendemåtten korrekthet, konfidens, överkonfidens och kalibrering. Dock tydde resultaten på att den verbala- och numeriska konfidensbedömningen var associerad med en något sämre korrekthet av minnesprestation, med en något högre grad av överkonfidens samt en sämre kalibrering än för den betingelse som enbart är numerisk.

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt. Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter. Kvinnor använde fler ord än män i båda förhörsteknikerna, i övrigt fanns inga könsskillnader. Förhör via chatt gav större andel rätt per ord än förhör ansikte mot ansikte. Slutsatsen är att chattförhör är likvärdigt med, och i vissa aspekter effektivare än, förhör ansikte mot ansikte.

Fem psykoterapeuter, med blandad grundutbildning, på en barnspsykiatrisk klinik i Blekinge, har intervjuats. Syftet har varit att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser psykoterapeuterna har av att möta barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas Vittnen, i barnpsykiatrin. Jehovas Vittnen är ett trossamfund som finns över hela världen. Det är en tro som dikterar tydliga och stränga levnadsvillkor för sina medlemmar och som inte deltar i övriga samhällets förekommande traditioner.   I intervjuerna har samtliga terapeuter upplevelser av att det är svårare att utmana och skapa förändring i dessa fall. Utmanandet av ett system där man lever reglerad utifrån en tro som Jehovas Vittnen, upplevs bekymmersamt. Terapeuterna saknar tillräcklig kunskap om samfundet och om barns levnadsvillkor där. Samtliga terapeuter uppger också att det inte är en självklar och naturlig sak att fråga patienter om deras trostillhörighet.   I intervjuerna framkommer en negativt färgad bild av samfundet och svårigheter kring att jobba terapeutiskt i en kultur som är främmande den terapeuterna själv lever och är skolade i. Det faktum att terapeuterna inte har någon egen trostillhörighet verkar vara försvårande, då frågor om tro inte finns som en naturlig del i terapeuternas repertoar. Rädsla för att kränka den lagstadgade religionsfriheten och den privata sfären, är något som leder till försiktighet vid dessa möten. I uppsatsens avslutande del sker ett resonemang kring och ges förslag på frågor som skulle kunna ingå som en del i terapeuters anamnesupptagning, vid möten med nya familjer

Det här examensarbetet genomfördes som en kvalitativ studie, vars syfte var att undersöka hur förhörsledare använde olika typer av frågor vid förhör med vittnen, målsägande samt misstänkta gärningspersoner. Resultatet baserades på 44 stycken dialogförhör som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade att språket används taktiskt för att uppnå olika mål i olika kontexter. Generellt formulerade sig förhörsledarna i störst utsträckning med specifika- eller slutna ja- och nej frågor. Varav den förstnämnda användes för att utröna detaljer kring brottet och den sistnämnda för att verifiera olika faktorer. En slutsats var att det fanns olika mål med förhörssituationen som ledde till att förhörsledarens sätt att ställa frågor anpassades efter dessa. Var målet att införskaffa information, användes frågor som benämns som specifika och berättande för att samla in så mycket och viktig information som möjligt. Eftersträvades det att fråga ut en individ, präglades istället språket av mer styrda frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka om vittnen till brott mot person i Örebro län är i behov av stöd innan rättegången. Frågeställningarna som användes var: är vittnen till brott mot person i Örebro län i behov av stöd? Vilken typ av stöd vill dessa vittnen ha? Vilka möjligheter och svårigheter finns för Brottsofferjouren att komma i kontakt med vittnen som är i behov av stöd? Till studien användes en kvalitativ metod bestående av individuella intervjuer och fokusgruppsinspirerade gruppintervjuer med vittnen och vittnesstödjare. Resultatet visade att vittnena är i behov av stöd då det finns en rädsla för repressalier samt en osäkerhet för hur rättsprocessen går till. Stödet som önskas är information om vart stöd finns att få samt vad som händer i rättsprocessen. Resultatet visade också att Brottsofferjouren har svårigheter att komma i kontakt med vittnen, främst för att de inte vet vilka som är vittnen innan rättegången. / The purpose of this study was to investigate whether witnesses to crimes against a person in Örebro County is in need of support before the trial. To answer the purpose the following questions were used: are witnesses of crimes against persons in Örebro County in need of support? What kind of support do these witnesses want to have? What opportunities and challenges exist for Victim Support (Brottsofferjouren) to come in contact with witnesses who are in need of support? The study used a qualitative approach using individual interviews and focus group-inspired group interviews with witnesses and witness supporters. The results showed that the witnesses are in need of support because in many cases there is a fear of retaliation, and an uncertainty of how the legal process works. The type of assistance required from witnesses is information on where they can get support and what happens in the legal process. The results also showed that Victim Support has difficulties to get in contact with witnesses, mainly because they do not know who the witnesses before trial.

No description available.

I föreliggande studie undersöks om Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån Karl-Erik Nylunds sektteori och i så fall hur. Undersökningen har utgått från tre avhoppande medlemmar och två av rörelsens egna publikationer för att se om båda påvisar att rörelsen kan definieras som en sekt. Det har funnits i att undersöka just Jehovas vittnens koppling till sektbegreppet eftersom just denna rörelse är en av många som ofta förmedlas som en sekt i samhället och diskuteras flitigt som en sekt både inom massmedia och icke-medlemmar emellan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats samt analysschema som har utgått ifrån Nylunds sektteori med de olika kriterium som han har ställt upp. Det finns vissa motsättningar i avhopparnas berättelser och publikationerna, men resultatet visar ändå på att Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån de kriterium som Nylund ställt upp. Rörelsen definieras som en sekt på grund av tydliga särskiljningar från den övervägande miljön.

I rättegångar förhörs vittnen på grundval av att de antas ha avsevärda upplysningar i det aktuella brottmålet. Därmed kan vittnesutsagor ha en avgörande betydelse när det finns liten eller ingen teknisk bevisning. Det är vanligt förekommande att det kan gå flera veckor eller månader mellan brottet och att vittnet förhörs. Således finns det potentiella risker att vittnet kan försumma vissa minnesbilder av vad som vittnet i tidigare förhör redogjort för då minnet ej är statiskt över tid. Det föreligger idag begränsad forskning om hur en tidsfördröjd rättsprocess kan påverka vittnesutsagorna. Både nationellt och internationellt är den befintliga forskningen främst fokuserad på vittnesutsagornas inverkan vid manipulering av respondenterna i undersökningen. Syftet med föreliggande undersökning är att bidra med vidare förståelse för hur vittnesutsagor kan förändras över tid. I undersökningen studeras vittnesutsagor över en kortare tid, en eller två veckor från den ursprungliga intervjun, eftersom den mest dramatiska minnesförsämringen inträffar redan efter en vecka. Undersökningen baseras på 40 kvalitativa intervjuer med inslag av kognitiva intervjuer med 20 respondenter. Resultatet visar att ju längre tidsperioden mellan brottshändelsen och intervjun är, desto mindre likvärdiga är vittnesutsagorna i intervjuerna. Undersökningen diskuterar resultaten i förhållande till minnesprocessen och tidigare forskning. Undersökningen bidrar med att belysa hur vittnesutsagor kan förändras över tid och svårigheterna med vittnens minneskapacitet samt hur minnet kan påverkas av potentiella felkällor och minnesfel. Vidare lyfts praktiska rekommendationer för framtida forskning inom vittnesutsagor. Slutligen åskådliggör undersökningen även vikten av ytterligare nationell och internationell forskning inom ämnesområdet. / In trials, eyewitnesses are heard on the basis that they are assumed to have significant information in the criminal case in question. Thus, eyewitness testimonies can have a crucial role, when there is little or no technical evidence. It is common that it may take several weeks or months between the crime incident and the eyewitness to be interrogated. Thus, there are potential risks that the eyewitness can forget about certain memory images of what the eyewitness in previous interrogation described, since the memory is not static over time. There is currently limited research on how a time-delayed legal process can affect the testimonies. Both nationally and internationally, the existing research is mainly focused on the impact of eyewitness testimony when manipulating the respondents in the research. The purpose of the present study is to gain a wider understanding of how eyewitness testimonies can change over time. In the study, testimonies are studied over a shorter time, one or two weeks from the original interview, because the most dramatic memory impairment occurs already after a week. The survey is based on 40 qualitative interviews with elements of cognitive interviews with 20 respondents. The result shows that the longer the period between the crime incident and the interview, the less equivalent are the testimonies in the interviews. The study discusses the results in relation to the memory process and previous research. The study helps to illustrate how eyewitness testimonies can change over time and the difficulties with the eyewitnesses' memory capacity and how the memory can be affected by potential sources of error and memory failure. Furthermore, practical recommendations for future research in eyewitness testimonies are highlighted. Finally, the study also highlights the importance of further national and international research on the subject.