Att vara vittne eller målsägande, är en påfrestande process. Att utsättas för brott väcker olika känslor hos den drabbade t.ex. rädsla och ilska. När ett brott polisanmäls startar en lång rättsprocess för att utreda vad som hänt. För att hjälpa vittnen och målsäganden att hantera den jobbiga situationen finns vittnesstödet för att bidra med information och stöd. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka som är de mest centrala aspekterna i vittnens, målsägandens och brottsofferjourens erfarenheter av vittnesstöd som är en del i rättsprocessen. Studien är gjort utifrån metoden grundad teori där jag använt mig av intervjuer för att samla in mitt material. I analysen har jag utgått från Christies tankefigur om det ideala brottsoffret. Jag har avgränsat mig till att endast studera vittnen, målsägande samt brottsofferjouren i Västerås kommun. Andra aktörer inom rättsprocessen har uteslutits. Den tidigare forskningen visar på att vittnesstöd är så pass bra att det blivit permanent i England och inrättats på alla tingsrätter och hovrätter i Sverige. De primära uppgifterna för vittnesstöden är att informera vittnen och målsägande hur rättegången går till, ge medmänskligt stöd samt hjälpa till praktiskt. Vittnesstödens arbete bidrar till ökat lugn och trygghet hos vittnen och målsäganden. Det i sin tur leder till förbättrad rättstrygghet men också till ökad rättssäkerhet Att vittnen och målsäganden uppmärksammas mer och mer kan härledas till de ideella organisationernas arbete. Mitt resultat stämmer överens med den tidigare forskningen samt med den rapport som Brottsoffermyndigheten presenterade 2008 där de gjorde en utvärdering av vittnesstödet med förslag för den fortsatta verksamheten.

Natten mellan den 27:e och 28:e april 1889 mördas HannaJohansdotter på den skånska landsbygden i Yngsjö. Hon tas avdaga av sin man, Per Nilsson, och sin svärmor, Anna Månsdotter.Under rättegången i Villands häradsrätt utvecklas händelsentill en utredning som varade i drygt nio månaders tid där debåda anklagade gjort sig skyldiga till mycket mer än bara mord.Den här undersökningens syfte är att genom en hermeneutisktextanalys utröna vilka de anklagade, Anna Månsdotter och PerNilsson, var som personer med utgångspunkt i Villandshäradsrätts rättegångsprotokoll. Uppsatsen tar avstamp i AnjaPetersens teori kring rättsväsendets framställningar av enmanlig och kvinnlig våldsbrottsling där den manligebrottslingen som aggressiv och våldsam till sin natur och denkvinnlige brottslingen som ett offer för sina omständigheter.I fallet med Yngsjömordet visar det sig att båda dessakaraktäriseringar ger sig uttryck under rättegången. Dock ärtillämpningen av dessa karaktärsdrag applicerade på motsattkön. Per Nilsson blir, enligt Petersens teori, den kvinnligebrottslingen och Anna Månsdotter blir den manlige.

Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras. / This study was aimed to investigate representativity of demography; Swedish laymen judges attitudes towards judicial issues; and if demographic and attitudinal factors can predict individual laymen judge´s decisions in manipulated court cases. Further, to investigate what influences laymen judge´s autonomous decisions and how the court´s unified decisions were made during deliberations. Results indicated that laymen judges were not representative for the public in regard to age or emotionally related attitudes to judicial issues, but neither age, nor attitudinal factors, could predict decision behavior in manipulated court cases. Influence of laymen judges is possible to describe in mediating and moderating factors in a model of the decision process. Implications for further research in the field of court process psychology is discussed.

<p>Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras.</p> / <p>This study was aimed to investigate representativity of demography; Swedish laymen judges attitudes towards judicial issues; and if demographic and attitudinal factors can predict individual laymen judge´s decisions in manipulated court cases. Further, to investigate what influences laymen judge´s autonomous decisions and how the court´s unified decisions were made during deliberations. Results indicated that laymen judges were not representative for the public in regard to age or emotionally related attitudes to judicial issues, but neither age, nor attitudinal factors, could predict decision behavior in manipulated court cases. Influence of laymen judges is possible to describe in mediating and moderating factors in a model of the decision process. Implications for further research in the field of court process psychology is discussed.</p>

The purpose of this study is to investigated how the media can influence the working professionals media audience about legal cases. Based on this study, also discuss whether the media can influence a verdict. The study is conducted using a qualitative method and the material has been collected through a questionnaire with open questions to capture the respondents unique experiences and a qualitative semi-structured interview has been made. In the survey, 27 people between the ages of 18 and 70 responded, where they shared their experiences about what they think about the media's power to spread legal cases and how it affects the perception of the professional media audience. Six people in different professions were then interviewed to get a picture of how they perceive the media's influence on the professional media audience. In the study, both modern research and theories were included in the theoretical framework and the theories are based on: The ideal victim, Framing, Agenda-setting theory, The two-step hypothesis, Diffusiontheory and Cultivation theory, as well as research on crime journalism and the media audience. The experience has been thematized and analyzed using a thematic analysis. The results show that the media influence the professional media audience in relation to legal cases, but that it influences differently from respondent to respondent. The result also shows which advantages and disadvantages the media audience perceives to exist, as well as the media's power to influence verdicts.

The aim of this study was to examine how the social service workers reflect on their work in cases when a child is placed in foster care. Both with people who works with the child before the decision and the placement is made and the people who works with it after after the placement. The study examined how social workers worked with the aspects of relationships and contact, both between social worker and the biological parent but also between the child and the child's biological parents. This study provides a understanding of how social workers reflect on concepts such as attachment and relationships during the process of foster care, both before and after the placement is done. The investigation has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with social workers who are a part of the process either before or after the placement is done. Four interviews have been conducted with social workers that are involved before the placement and four interviews have been conducted with social workers who are involved after the placement. In the thematic data analysis of the empirical interview material was coded. At first, an initial coding was done. After that a selective coding was carried out where the codes that were recurrent and significant for the study was made into the themes that made the results of the study.   The results of the study show that the process of placing a child in foster care is complex. Attachment, relationships and the juridical process was aspects of this process that the participants considered important. A child's attachment was something they considered important because it was of great importance for a child's development. The relationships were something that the participants considered to be a challenge to work with. The clients need to get a new social worker after the placement which complicates the work regarding relationships. There is also a conflict of interest and a difficulty to cooperate between the parties. The juridical process is an aspect were the participants considered needed improvement. The participants considered them to have to minimal of an influence on the process. They considered that they needed more influence because the people who works in the legal system do not have the same amount of knowledge considering a child’s development that the participant have.

<p>Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.</p><p>Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället?</p><p>En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet.</p>

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet. Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället? En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet.

Den som har blivit utnyttjad, skadad och kränkt av en annan människa har rätt till juridisk rättvisa (Carlsson, 2004). Detta innebär att varje individ skall kunna få återupprättelse eller gottgörelse i juridisk mening, det som gjorts fel mot henne ska rättas till. Det är få barn som får juridisk rättvisa, och få förövare som blir fällda enligt tidigare undersökningar (George et al., 2022). Detta på grund av att få barn berättar om sina övergrepp då förövaren många gånger är en trygg vuxen, och ett erkännande skulle innebära en exkludering från ett sammanhang. De gånger ett barn berättar blir utfallet oftast att förövaren går fri. Detta är en diskurspsykologisk analys om ett domstolsmål, där den åtalade blir fälld i tingsrätten för våldtäkt mot barn, men frikänd i hovrätten på grund av olika konstruktioner av begreppet snippa. Syftet med analysen var att analysera hur domstolarna konstruerar begreppet snippa, analysera hur barnperspektivet genomsyrar eller utesluts genom rättsprocessen samt hur utfallet i rättegångsprocessen blir beroende på vilken konstruktion som väljs och förstå varför domstolarna kom fram till olika bedömningar. Analysens resultat identifierade två tolkningsrepertoarer, där den ena repertoaren hade ett barnperspektiv samt såg målsägande som en kompetent individ, medan den andra repertoaren saknade ett barnperspektiv samt såg målsägande som ett barn utan kompetens att kunna framföra sin egen rätt. Analysen lyfte fram vikten av att ha ett barnperspektiv i tolkningar av barns utsagor då barn inte har tillgång till de ordförråd som krävs för att beskriva vad som sker under övergreppen (Carlsson, 2004) samt har svårigheter att beskriva hur ett övergrepp gått till då barn saknar erfarenhet av könsorganens funktioner och sensoriska aspekter (Tsur et al., 2020). Resultatet påvisar att ett uteblivande av barnperspektivet medför att barnets utsagor blir feltolkade och inte förstådda och på så vis inte heller får juridisk rättvisa.

I denna uppsats introduceras applikationen ”Min kropp, mitt val” med målet att informera våldtäktsoffer om rättsprocessen samt bidra till en ökad gemenskap bland offer. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att uppnå detta mål. Resultatet visar att det finns ett behov av en applikation för att tillhandahålla information eftersom det finns en kunskapsbrist i hur man anmäler ett sexualbrott och hur rättsprocessen ser ut. Utifrån det behovet skapades en prototyp av en applikation baserad på den kunskap som samlades in från intervjuer. Information om att det är viktigt att anmäla brott så tidigt som möjligt för att öka chanserna för en fällande dom är ett exempel på vad applikationen innehåller. Applikationen är välbehövlig eftersom den har utformats utifrån det behov som finns och kan utvecklas för att bredda målgruppen ytterligare.