Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras. / This study was aimed to investigate representativity of demography; Swedish laymen judges attitudes towards judicial issues; and if demographic and attitudinal factors can predict individual laymen judge´s decisions in manipulated court cases. Further, to investigate what influences laymen judge´s autonomous decisions and how the court´s unified decisions were made during deliberations. Results indicated that laymen judges were not representative for the public in regard to age or emotionally related attitudes to judicial issues, but neither age, nor attitudinal factors, could predict decision behavior in manipulated court cases. Influence of laymen judges is possible to describe in mediating and moderating factors in a model of the decision process. Implications for further research in the field of court process psychology is discussed.

<p>Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras.</p> / <p>This study was aimed to investigate representativity of demography; Swedish laymen judges attitudes towards judicial issues; and if demographic and attitudinal factors can predict individual laymen judge´s decisions in manipulated court cases. Further, to investigate what influences laymen judge´s autonomous decisions and how the court´s unified decisions were made during deliberations. Results indicated that laymen judges were not representative for the public in regard to age or emotionally related attitudes to judicial issues, but neither age, nor attitudinal factors, could predict decision behavior in manipulated court cases. Influence of laymen judges is possible to describe in mediating and moderating factors in a model of the decision process. Implications for further research in the field of court process psychology is discussed.</p>

Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp. / In Sweden study circles are viewed as a vital part of the democracy due to the opportunity of the participants to deliberate. The way that the study circles work corresponds well with the notion of democratic deliberations promoted in theories of deliberative democracy. The main idea with this thesis is to elucidate the theory of deliberative democracy with empirical data from deliberations in a study circle. There are several contributions to the theory of deliberative democracy. In the thesis a distinction is made between theories that focus on the rational argument and theories that accept rhetorical speech as complement to the rational argument. In short the results show that the study circle conversation in one sense qualifies as a democratic deliberation. The participants are free to argue and allowed to have different views. When it comes to the contents of the conversation two systems of categories illustrate their formation of views. One categorisation illustrates that the participants use a wide range of opinions. The second categorisation stresses that the views of the participants were influenced by different sources. The analysis of the conversation shows a complex pattern of communication that differs from one period to another. This raises questions on how concepts used in the theories will be understood and interpreted in the light of empirical data.