<p>Intresset för ideellt arbete har ökat drastiskt de senaste åren. Brottsofferjouren är inget undantag; verksamheten fyller en medmänsklig funktion, det vill säga att lyssna. Rapport från brottsofferjouren visar på en konstant ökning av antalet vittnesstöd/stödpersoner. Syftet med uppsatsen var att ge inblick i blivande och verksamma vittnesstöds/stödpersonens livsvärld och ge en förståelse av de centrala motiven till att de arbetar i brottsofferjouren. Genom induktiv tematisk analys analyserades nio intervjuer. Resultatet visade att besvikelsen på samhället, bristen på meningsfull sysselsättning och sociala kontakter, ett hjälpbehov, personliga erfarenheter samt glädje kan vara motiv bakom det ideella arbetet i brottsofferjouren.</p>

Intresset för ideellt arbete har ökat drastiskt de senaste åren. Brottsofferjouren är inget undantag; verksamheten fyller en medmänsklig funktion, det vill säga att lyssna. Rapport från brottsofferjouren visar på en konstant ökning av antalet vittnesstöd/stödpersoner. Syftet med uppsatsen var att ge inblick i blivande och verksamma vittnesstöds/stödpersonens livsvärld och ge en förståelse av de centrala motiven till att de arbetar i brottsofferjouren. Genom induktiv tematisk analys analyserades nio intervjuer. Resultatet visade att besvikelsen på samhället, bristen på meningsfull sysselsättning och sociala kontakter, ett hjälpbehov, personliga erfarenheter samt glädje kan vara motiv bakom det ideella arbetet i brottsofferjouren.

Att vara vittne eller målsägande, är en påfrestande process. Att utsättas för brott väcker olika känslor hos den drabbade t.ex. rädsla och ilska. När ett brott polisanmäls startar en lång rättsprocess för att utreda vad som hänt. För att hjälpa vittnen och målsäganden att hantera den jobbiga situationen finns vittnesstödet för att bidra med information och stöd. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka som är de mest centrala aspekterna i vittnens, målsägandens och brottsofferjourens erfarenheter av vittnesstöd som är en del i rättsprocessen. Studien är gjort utifrån metoden grundad teori där jag använt mig av intervjuer för att samla in mitt material. I analysen har jag utgått från Christies tankefigur om det ideala brottsoffret. Jag har avgränsat mig till att endast studera vittnen, målsägande samt brottsofferjouren i Västerås kommun. Andra aktörer inom rättsprocessen har uteslutits. Den tidigare forskningen visar på att vittnesstöd är så pass bra att det blivit permanent i England och inrättats på alla tingsrätter och hovrätter i Sverige. De primära uppgifterna för vittnesstöden är att informera vittnen och målsägande hur rättegången går till, ge medmänskligt stöd samt hjälpa till praktiskt. Vittnesstödens arbete bidrar till ökat lugn och trygghet hos vittnen och målsäganden. Det i sin tur leder till förbättrad rättstrygghet men också till ökad rättssäkerhet Att vittnen och målsäganden uppmärksammas mer och mer kan härledas till de ideella organisationernas arbete. Mitt resultat stämmer överens med den tidigare forskningen samt med den rapport som Brottsoffermyndigheten presenterade 2008 där de gjorde en utvärdering av vittnesstödet med förslag för den fortsatta verksamheten.

<p>En våldtagen kvinna är ensam och sårbar. Det finns många fall där den utsatta inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Och flera fall där polisen inte sköter sitt jobb. Möt Anna vars pappa går fri efter ha utnyttjat henne sexuellt i sju år. Och Maria som fick träffa sex poliser innan hon blev tagen på allvar.</p>

En våldtagen kvinna är ensam och sårbar. Det finns många fall där den utsatta inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Och flera fall där polisen inte sköter sitt jobb. Möt Anna vars pappa går fri efter ha utnyttjat henne sexuellt i sju år. Och Maria som fick träffa sex poliser innan hon blev tagen på allvar.

Syftet med denna studie var att undersöka om vittnen till brott mot person i Örebro län är i behov av stöd innan rättegången. Frågeställningarna som användes var: är vittnen till brott mot person i Örebro län i behov av stöd? Vilken typ av stöd vill dessa vittnen ha? Vilka möjligheter och svårigheter finns för Brottsofferjouren att komma i kontakt med vittnen som är i behov av stöd? Till studien användes en kvalitativ metod bestående av individuella intervjuer och fokusgruppsinspirerade gruppintervjuer med vittnen och vittnesstödjare. Resultatet visade att vittnena är i behov av stöd då det finns en rädsla för repressalier samt en osäkerhet för hur rättsprocessen går till. Stödet som önskas är information om vart stöd finns att få samt vad som händer i rättsprocessen. Resultatet visade också att Brottsofferjouren har svårigheter att komma i kontakt med vittnen, främst för att de inte vet vilka som är vittnen innan rättegången. / The purpose of this study was to investigate whether witnesses to crimes against a person in Örebro County is in need of support before the trial. To answer the purpose the following questions were used: are witnesses of crimes against persons in Örebro County in need of support? What kind of support do these witnesses want to have? What opportunities and challenges exist for Victim Support (Brottsofferjouren) to come in contact with witnesses who are in need of support? The study used a qualitative approach using individual interviews and focus group-inspired group interviews with witnesses and witness supporters. The results showed that the witnesses are in need of support because in many cases there is a fear of retaliation, and an uncertainty of how the legal process works. The type of assistance required from witnesses is information on where they can get support and what happens in the legal process. The results also showed that Victim Support has difficulties to get in contact with witnesses, mainly because they do not know who the witnesses before trial.

Alla personer som utsätts för brott har rätt till stöd och hjälp efter sin viktimisering. Dock verkar samhällets utpräglade könsroller kunna påverka mäns vilja och benägenhet att söka och acceptera den hjälp som erbjuds av Brottsofferjouren. Syftet med föreliggande studie är att förstå hur stödpersoner på Brottsofferjouren uppfattar och bemöter manliga brottsoffer. Studien antar en kvalitativ ansats och utgår från fem intervjuer med stödpersoner från Brottsofferjourens olika lokala verksamheter i Sverige. Under intervjuerna ställdes frågor om hur stödpersonerna definierar ett brottsoffer, hur deras bemötande ser ut och om detta bemötande skiljer sig åt beroende på om den stödsökande är man eller kvinna. Den tematiska analysen av datamaterialet visade att stödpersonerna har ambitionen att bemöta alla brottsoffer lika, oavsett könstillhörighet. Stödpersonerna upplevde dock att färre män än kvinnor aktivt söker stöd efter att ha blivit utsatta för ett brott. Män upplevdes även överlag ha svårare att öppna upp sig och uttrycka känslor vid kontakt med Brottsofferjouren. Studiens slutsats är att män som utsätts för brott är mer komplexa i sitt offerskap än kvinnor. Med anledning av detta kan det finnas ett värde i att bemöta manliga brottsoffer annorlunda och utveckla det nuvarande stödet för att bättre tillgodose mäns könsspecifika behov