<p>Inom företagsvärlden befinner sig beslutsfattare i en tillvaro med ständiga förändringar. Det är svårt att fatta korrekta beslut och lätt att påverkas av irrelevant information. Förankring som innebär att man fastnar i ett initialvärde och sedan har svårt att flytta sig ifrån det kan vara ett problem vid ekonomiska bedömningar av företag. Syftet med detta experiment är att se om förankringseffekten kan förhindras genom information samt en stark förvarning om dess effekter. Deltagarna ombads bedöma ett fiktivt företags framtida utveckling. Könsskillnader gällande överdriven tro på egna kunskaper samt på sina egna svar undersöktes även. Experimentet skedde på Stockholms universitet med 150 ekonomistuderande som deltagare. Resultaten visar att förankring sker trots resoluta varningar och visar således på mycket robust effekt. Män anser sig även bättre än kvinnor på att skatta företags framtida omsättning samt är mer säkra på sina skattningar.</p>

I denna studie undersöktes hur realismen i vittnens numeriska konfidensbedömningar av sina minnesutsagor påverkades av om de först fick uttrycka graden av säkerhet med ord i en verbal konfidensbedömning och sedan i siffror i en numerisk konfidensbedömning, jämfört med om vittnen enbart fick göra en numerisk konfidensbedömningar. Deltagarna fick se en filmsekvens och därefter besvara frågor om filmen i en enkät. Dryga hälften av deltagarna fick göra numeriska konfidensbedömningar medan andra hälften fick besvara en likadan enkät fast med både verbala- och numeriska konfidensbedömningar. Vi fann inga signifikanta skillnader för de olika undersökta beroendemåtten korrekthet, konfidens, överkonfidens och kalibrering. Dock tydde resultaten på att den verbala- och numeriska konfidensbedömningen var associerad med en något sämre korrekthet av minnesprestation, med en något högre grad av överkonfidens samt en sämre kalibrering än för den betingelse som enbart är numerisk.

Inom företagsvärlden befinner sig beslutsfattare i en tillvaro med ständiga förändringar. Det är svårt att fatta korrekta beslut och lätt att påverkas av irrelevant information. Förankring som innebär att man fastnar i ett initialvärde och sedan har svårt att flytta sig ifrån det kan vara ett problem vid ekonomiska bedömningar av företag. Syftet med detta experiment är att se om förankringseffekten kan förhindras genom information samt en stark förvarning om dess effekter. Deltagarna ombads bedöma ett fiktivt företags framtida utveckling. Könsskillnader gällande överdriven tro på egna kunskaper samt på sina egna svar undersöktes även. Experimentet skedde på Stockholms universitet med 150 ekonomistuderande som deltagare. Resultaten visar att förankring sker trots resoluta varningar och visar således på mycket robust effekt. Män anser sig även bättre än kvinnor på att skatta företags framtida omsättning samt är mer säkra på sina skattningar.

Mycket forskning har gjorts på konformitet och dess negativa konsekvenser. Denna experimentella studie var en delvis replikering av M. Rosander och O. Erikssons (2012) studie om konformitet på internet men med fokus på hur konformitet kan ge förbättrade resultat. Det övergripande syftet var att undersöka om det lönade sig att göra som andra, relationen mellan konformitet och säkerhet samt förekomsten av överkonfidens. Två enkätstudier i form av kunskapstest genomfördes med 38 respektive 92 studenter. Deltagarna delades upp i en konformitetsgrupp som fick information om tidigare deltagares svar och en kontrollgrupp som inte fick denna information. Resultatet visade att konformitet ledde till fler rätta svar samt att det förekom ett positivt samband mellan säkerhet och antal rätta svar. Ingen överkonfidens kunde bevisas men däremot förekom en underskattning av antal rätta svar. Studiens slutsats var att det mest lönade sig att göra som andra vid medelsvåra uppgifter. Vid mycket svåra uppgifter fanns det ingen fördel i att följa strömmen.

<p>Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar. Vidare visade resultatet inget samband mellan generell self-efficacy och differens mellan bedömning och prestation. Ett negativt samband visades dock mellan de underkonfidentas generella self-efficacy och underkonfidens. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka realismen i olika konfidensmätningar, och att undersöka samband mellan generell self-efficacy och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens.</p> / <p>The aim of the study was to investigate the existence of overconfidence and how it varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about inhabitants in Swedish municipalities including self-judgmental questions of performance and the Swedish questionnaire of General Self-Efficacy. A total of 65 male respondents were examined. The result showed that overconfidence did not occur; the respondents were realistic in judgments of their own performances. The difference between judgment and performance did not vary between different types of judgments. Furthermore the result showed no correlation between general self-efficacy and difference between judgment and performance. Although a negative correlation was shown between the underconfidents’ general self-efficacy and underconfidence. Suggestions on future studies are to further investigate the realism in different confidence measurements, and to investigate correlation between self-efficacy and overconfidence with questionnaires that are designed to generate overconfidence.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om extraversion och neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad. Det förelåg ingen skillnad mellan bedömningstyperna. Män visade överkonfidens medan kvinnor visade realistisk bedömning. Det förelåg negativa samband mellan extraversion samt neuroticism, och differens mellan bedömning och prestation. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka sambandet mellan extraversion och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens.</p> / <p>The aim of the study was to investigate if degree of overconfidence could vary between different subject fields with control for degree of difficulty. Further aim was also to investigate how overconfidence varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about winners of the Swedish song contest and winners of the Nobel Prize including self-judgmental questions of performance, and a questionnaire about extraversion and neuroticism. A total of 139 respondents participated. The result showed realistic judgment in the subject field of the Swedish song contest and underconfidence in the subject field of the Nobel Prize, with control for degree of difficulty. There was no difference between the different types of judgments. Males showed overconfidence while females showed realistic judgment. There were negative correlations between extraversion and neuroticism and difference between judgment and performance. Suggestion on future studies is to further investigate the correlation between extraversion and overconfidence with questionnaires designed to generate overconfidence.  </p>

Syftet med studien var att undersöka om grad av överkonfidens kunde variera mellan olika ämnesområden, med kontroll för svårighetsgrad. Ytterligare syfte var att undersöka hur överkonfidens varierar mellan olika bedömningstyper och personer. Mätinstrumenten som användes var dels frågeformulär om melodifestivalvinnare och nobelpristagare med självbedömningsfrågor om prestation, samt frågeformulär om extraversion och neuroticism. Totalt deltog 139 respondenter. Resultatet visade realistisk bedömning inom ämnesområdet melodifestivalvinnare och underkonfidens inom ämnesområdet nobelpristagare, med kontroll för svårighetsgrad. Det förelåg ingen skillnad mellan bedömningstyperna. Män visade överkonfidens medan kvinnor visade realistisk bedömning. Det förelåg negativa samband mellan extraversion samt neuroticism, och differens mellan bedömning och prestation. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka sambandet mellan extraversion och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens. / The aim of the study was to investigate if degree of overconfidence could vary between different subject fields with control for degree of difficulty. Further aim was also to investigate how overconfidence varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about winners of the Swedish song contest and winners of the Nobel Prize including self-judgmental questions of performance, and a questionnaire about extraversion and neuroticism. A total of 139 respondents participated. The result showed realistic judgment in the subject field of the Swedish song contest and underconfidence in the subject field of the Nobel Prize, with control for degree of difficulty. There was no difference between the different types of judgments. Males showed overconfidence while females showed realistic judgment. There were negative correlations between extraversion and neuroticism and difference between judgment and performance. Suggestion on future studies is to further investigate the correlation between extraversion and overconfidence with questionnaires designed to generate overconfidence.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar. Vidare visade resultatet inget samband mellan generell self-efficacy och differens mellan bedömning och prestation. Ett negativt samband visades dock mellan de underkonfidentas generella self-efficacy och underkonfidens. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka realismen i olika konfidensmätningar, och att undersöka samband mellan generell self-efficacy och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens. / The aim of the study was to investigate the existence of overconfidence and how it varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about inhabitants in Swedish municipalities including self-judgmental questions of performance and the Swedish questionnaire of General Self-Efficacy. A total of 65 male respondents were examined. The result showed that overconfidence did not occur; the respondents were realistic in judgments of their own performances. The difference between judgment and performance did not vary between different types of judgments. Furthermore the result showed no correlation between general self-efficacy and difference between judgment and performance. Although a negative correlation was shown between the underconfidents’ general self-efficacy and underconfidence. Suggestions on future studies are to further investigate the realism in different confidence measurements, and to investigate correlation between self-efficacy and overconfidence with questionnaires that are designed to generate overconfidence.

Background: The year 2022 was eventful and marked by a significant stock market decline. Private investors faced increased pressure to remain calm and not fall into the trap of psychological biases that are particularly destructive during periods like this one. This has contributed to why individuals choose to seek guidance from professional advisers. But the question is whether professional advisers could avoid these psychological biases during this period? A professional adviser should, based on their education, have the ability to minimize the risk of psychological biases that investments can lead to. Their work includes mandatory knowledge updates from the license issuer, Swedsec. The knowledge update 2021 included knowledge of behavioral finance, but the question is whether this knowledge has changed the work of a professional adviser? Because if even professional advisers cannot avoid psychological pitfalls, what is the point of taking guidance? Purpose: The purpose of the study is to map professional advisers' knowledge of behavioral finance and how overconfidence, herd behavior and the disposition effect can be observed in their advisory process during the 2022 stock market decline. Furthermore, the study aims to analyze and create an understanding of how the work of professional advisers has changed since the knowledge update 2021. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used and nine semi-structured interviews with Swedsec-licensed professional advisers have been held. Furthermore, an abductive approach has been adopted to have the opportunity to test the interaction between previous theories and the reality but also to be able to find new theories and patterns based on real observations. Conclusion: The results of the study showed that the knowledge of behavioral finance among professional advisers is inadequate but not necessarily wrong. The psychological biases have, more or less, been observed in the advisory process during 2022 where the most prominent bias was the disposition effect. Despite the lack of knowledge, professional advisers have developed unconscious strategies that can mitigate, but not eliminate, the risk of falling into the trap of psychological biases. Finally, none of the advisers have changed their work after Swedsec's 2021 knowledge update to prevent irrational behavior. / Bakgrund: Börsåret 2022 var ett händelserikt år som präglades av en betydande börsnedgång. Icke- professionella investerare stod således inför ökad press att behålla lugnet och inte falla offer för psykologiska bias som är särskilt destruktiva i perioder som denna. Detta har bidragit till varför individer väljer att söka vägledning från professionella rådgivare. Frågan är dock om professionella rådgivare själva kunde motstå att falla offer för psykologiska bias under den här perioden? En professionell rådgivare bör, utifrån deras utbildning, ha förmågan att minimera risken att falla för psykologiska bias i investeringssammanhang. Deras arbete innefattar även obligatoriska kunskapsuppdateringar från licensutgivaren Swedsec. Kunskapsuppdateringen 2021 innehöll att rådgivaren ska ha kännedom kring ekonomisk psykologi, men frågan är om den kunskapen har nått ut och förändrat de professionella rådgivarnas arbete? För om inte ens professionella rådgivare lyckas motstå psykologiska fallgropar, kommer deras vägledning således mer stjälpa än hjälpa kunden? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga professionella rådgivares kännedom kring beteendefinans samt hur överkonfidens, flockbeteende och dispositionseffekten kan tydas i deras rådgivning under 2022 års börsnedgång. Vidare syftar studien till att analysera och skapa förståelse för hur arbetet förändrats hos de professionella rådgivarna sedan kunskapsuppdateringen 2021. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts och nio semistrukturerade intervjuer med Swedsec-licenserade professionella rådgivare genomförts. Vidare har en abduktiv ansats antagits för att ha möjlighet att testa samspelet mellan tidigare teorier och verkligheten men även kunna hitta nya teorier och mönster utifrån verkliga observationer. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns bristande kännedom kring beteendefinans bland de professionella rådgivarna. Det betyder dock inte att den befintliga kunskapen är felaktig. Under börsåret 2022 kunde de utvalda börspsykologiska faktorerna antydas i rådgivningen, men i varierande grad, där den mest framträdande biasen var dispositionseffekten. Trots den bristfälliga kännedomen har de professionella rådgivarna utvecklat omedvetna strategier för att mildra, men inte eliminera, risken att falla för psykologiska bias. Slutligen har ingen av rådgivarna förändrat sitt arbetssätt efter Swedsecs kunskapsuppdatering från 2021 för att förhindra irrationellt beteende.

Börsåret 2020 har varit ett unikt år som präglats av ett kraftigt börsras, men även en historiskt snabb återhämtning. Det unika händelseförloppet härrör ur en pandemi orsakad av ett coronavirus, vilket skapat nya underlag för studier av investerares beslutsfattande ur ett börspsykologiskt perspektiv. Syftet med studien var att kartlägga vilka börspsykologiska faktorer som indikerats hos investerare under pandemin. Intentionen var att undersöka huruvida det förelåg samband mellan börspsykologiska faktorer och investerares beslutsfattande. Studien har främst tillämpat en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsdesign för att uppnå generaliserbarhet, men har även inslag av kvalitativ forskningsdesign för att erhålla en djupare förståelse. I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har en statistisk analys i form av bivariata och multivariata linjära regressionsanalyser genomförts. Resultatet visar att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikeras hos investerare och att det existerar ett flertal signifikanta samband mellan faktorerna och investerares beslutsfattande. Vidare har studien uppmärksammat en problematik i investerares självuppfattning och brister i de tillämpade testerna för börspsykologiska faktorer. Slutligen har en modell framtagits i syfte att bistå med underlag som kan öka förståelsen och medvetenheten inom ämnesområdet och således skapa bättre förutsättningar för rationella investeringsbeslut. / The stock market during 2020 has been a remarkable year that has experienced a major marketcrash, but also a historical recovery. The unique course of events derives from a pandemic causedby a coronavirus, which has generated new data for research of investors’ decision making from abehavioral finance perspective. The purpose with the research was to map biases which havebeen indicated by investors during the pandemic. The intention was also to investigate whetherthere were relationships between biases and the decision making of investors. This thesis hasmainly applied a quantitative method in the form of a cross-sectional study to achievegeneralizability, but it also has elements of qualitative research to obtain a deeper understanding.In order to answer the research questions, a statistical analysis in the form of bivariate andmultivariate linear regression models has been applied. The result concludes that all theinvestigated biases were indicated, and several significant relationships between the biases andthe decision making of the investors. Furthermore, the research has shown two problematicaspects. The first is the self-perception of investors and the second is the weaknesses of theapplied tests for biases. Finally, a model has been developed with the aim to contribute withuseful research that can create better conditions for rational investment decisions through anincreased understanding and awareness in the area of behavioral finance.