Mycket forskning har gjorts på konformitet och dess negativa konsekvenser. Denna experimentella studie var en delvis replikering av M. Rosander och O. Erikssons (2012) studie om konformitet på internet men med fokus på hur konformitet kan ge förbättrade resultat. Det övergripande syftet var att undersöka om det lönade sig att göra som andra, relationen mellan konformitet och säkerhet samt förekomsten av överkonfidens. Två enkätstudier i form av kunskapstest genomfördes med 38 respektive 92 studenter. Deltagarna delades upp i en konformitetsgrupp som fick information om tidigare deltagares svar och en kontrollgrupp som inte fick denna information. Resultatet visade att konformitet ledde till fler rätta svar samt att det förekom ett positivt samband mellan säkerhet och antal rätta svar. Ingen överkonfidens kunde bevisas men däremot förekom en underskattning av antal rätta svar. Studiens slutsats var att det mest lönade sig att göra som andra vid medelsvåra uppgifter. Vid mycket svåra uppgifter fanns det ingen fördel i att följa strömmen.