No description available.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sällsynt sjukdom och i Sverige drabbas cirka 200 individer varje år. Vid ALS dör motorneuroner i hjärnan, hjärnstammen samt ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen och det orsakar förlamning. Personerna som lever med ALS får en palliativ diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva individers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har tillämpas till denna studie. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på fyra olika kategorier. Dessa kategorier förklarar hur upplevelsen är att leva med ALS. Kategorierna är känslor av sorg, känslor av uppgivenhet, känslor av ett accepterande och känslor av lycka. Slutsats: Resultatet ifrån föreliggande studie påvisade att sjukdomen ALS orsakar blandade känslor. Individerna kan uppleva en sorg men samtidigt en lycka. Trots närvaro av livshotande sjukdom kan en individ uppleva lycka och känna sig levande.

<p>The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said’s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world. The conclusion is that all textbooks used in the essay have a western perspective when they describe historical occurrences.</p> / <p>Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som ur ett postkolonialt perspektiv granskar tre läroböcker i historia för gymnasiets A kurs. Metoden som används i arbetet är en kvalitativ analys. Arbetet utgår ifrån Edwards Saids postkoloniala teori och övertar även bl.a. Chandra Mohantys begreppsapparater vid analysen av de granskade läromedlen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken världssyn läroböcker i historia för gymnasieskolan förmedlar, om de speglar ett mångkulturellt samhälle, eller om de utgår från ett västerländskt perspektiv. Resultatet visar att samtliga läromedel i undersökning har ett västerländskt perspektiv.</p>

The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said’s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world. The conclusion is that all textbooks used in the essay have a western perspective when they describe historical occurrences. / Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som ur ett postkolonialt perspektiv granskar tre läroböcker i historia för gymnasiets A kurs. Metoden som används i arbetet är en kvalitativ analys. Arbetet utgår ifrån Edwards Saids postkoloniala teori och övertar även bl.a. Chandra Mohantys begreppsapparater vid analysen av de granskade läromedlen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken världssyn läroböcker i historia för gymnasieskolan förmedlar, om de speglar ett mångkulturellt samhälle, eller om de utgår från ett västerländskt perspektiv. Resultatet visar att samtliga läromedel i undersökning har ett västerländskt perspektiv.

Kunskaper inom genetik är viktiga för välunderbyggda beslut, till exempel i fråga om genmodifierade grödor eller medicinska behandlingar. Studier har dock visat att gymnasieelever har svårt att utveckla en djupare förståelse av genetik. I denna kvalitativa studie undersöks hur gymnasielärare pratar om genen och dess funktion i undervisningsfilmer på Youtube. Studien har sin utgångspunkt i definierade genetiska modeller och variationsteorin. De analyserade undervisningsfilmerna visar att lärare använder flertalet modeller för att beskriva genen och dess funktion. Det finns en progression i undervisningen där lärarna går från enklare modeller som den Mendelska, klassiska och biokemiskklassiska till de mer processinriktade neoklassiska och moderna modellerna. Den variationsteoretiska analysen visar på olika sätt som lärare använder sig av variation för en ökad förståelse. Variation används i större utsträckning när de enklare modellerna används i undervisningen och det spekuleras om detta kan leda till att en enkla förståelsen av genetik medierad av den klassiska genetiken förstärks.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan &amp; Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion. Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation? Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA; Smith &amp; Osborn 2007, s.53) fungerade som vägledning i utforskandet av löparnas upplevelser av deras personliga och sociala värld. Resultatdiskussion: Fyra teman framträdde ur analysprocessen som källor till motivation: kärlek till idrotten, upplevelse av framgång på såväl tävling som träning, tydligt målsättningsarbete och god relation till tränaren/ledare. Dessa visade sig ha kopplingar till SDT (Ryan &amp; Deci 2000a, s.54-65). Fördjupad diskussion och slutsatser: En strategi som bör beaktas av tränare/ledare är individualisering utifrån ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till löparens emotionella-, sociala-, mentala- och fysiska förutsättningar. Denna insikt i kombination med en ökad medvetenhet om betydelsefulla motivationskällor blir värdefulla i en framtida praktisk tillämpning. Förhoppningen är att studiens resultat kan användas praktiskt, till exempel som ett underlag för tränarutbildningarna i Sverige.

Kommunala parkarbetare är en ”tyst” yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sällan uppmärksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfält som intresserar sig för arbetsförhållanden inom serviceyrken som i olika hög utsträckning kan jämföras med parkarbetaryrket. Någon forskning där parkarbetares specifika arbetssituation belyses har däremot inte gått att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelägen. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgångspunkt i de medverkandes känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet. För att uppnå syftet användes deltagarorienterande metoder som gav de medverkande parkarbetarna tillfällen till reflektion över det egna arbetet: projektmöte, brainstorming, fokusgrupp, medföljning samt informella grupp- och individsamtal. Undersökningsresultaten återkopplades och diskuterades kontinuerligt med de medverkande parkarbetarna. Dessa har också i efterhand utvärderat undersökningsprocessen. Den kvalitativa analysen av det omfattande materialet utmynnade i ett antal kategorier som ligger till grund för undersökningsresultatens presentation. Undersökningen visade att deltagarna upplevde en stark känsla av sammanhang när det gällde arbete och arbetskamraterna. Det handlar om arbetsgruppens yrkesstolthet och professionella förhållningssätt gentemot medborgarna och i utförandet av arbetsuppgifterna. Begreppen handlar om vikten att hjälpas åt, fördelning av arbetsuppgifter och att ha roligt tillsammans. Resultaten visar att initierat pilotprojekts varaktighet var otydligt vilket innebar en svag känsla av sammanhang. En svag känsla av sammanhang sågs också avseende utveckling som handlar om arbetsgruppens önskemål om nya arbetsuppgifter, effektivare arbetssätt och att ledningen ska ta tillvara på nya idéer. En svag känsla av sammanhang upplevdes också i förhållande till arbetsledare/chef som deltagarna anser ska vara en central person för dem. Deltagarna efterlyste en öppen dialog innehållande delaktighet och möjlighet till att påverka och att utforma tydliga mål tillsammans. Sammantaget innehåller uppsatsen noggranna beskrivningar av tillvägagångssätt, analyser och resultat avseende undersökningens empiriska genomförande och litteraturgenomgång. Beskrivningarna underlättar bedömningar av metodernas användbarhet och resultatens tillförlitlighet. De kan också utgöra en inspiration och vägledning vid eventuella framtida utvecklingsarbeten.

Syftet med denna studie är att få inblick i förskollärares strategier gällande konflikthantering i förskolan. Konflikter utgör en stor del av barns sociala liv i förskolan. Det är därför viktigt att förskollärare har ett medvetet förhållningssätt gällande konflikthantering. Studien består av två delstudier: en kvalitativ textanalys av artiklar skrivna av förskollärare, samt en kvalitativ samtalsintervju med yrkesverksamma förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter. Studiens forskningsfrågor är: Hur definierar förskollärare konflikt och vad innebär konflikthantering? Vilka strategier arbetar förskollärare efter vid konflikthantering? Uppmuntras barnen till att lösa konflikter på egen hand?Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av en kombination mellan Richard Cohens konfliktpyramid samt Robert Thornbergs ledarskapsstilar. Cohens konfliktpyramid är en teoretisk konflikthanteringsmodell som utgörs av fyra nivåer: förebygga, hantering, hjälpoch stopp. Modellen används som en grundprincip för konflikthantering. Thornberg har identifierat tre ledarskapsstilar som är lämpliga att använda i kombination med konfliktpyramiden: auktoritär, auktoritativ och eftergiven. Dessa ledarskapsstilar kan på olika sätt inverka på barns lärande i en förskoleverksamhet. Studiens viktigaste slutsatser är att konflikter ska ses som konstruktiva möjligheter till lärande, där förskollärarens roll är central i stöttandet av barns konflikthantering. Förskolläraren ska vara närvarande och ge barnen tillgång till konflikthanteringsverktyg, så att barn ska kunna etablera goda sociala relationer och bli självständiga i sitt hanterande och bearbetande av konflikter. Studiens resultat visar även att förskollärare framförallt arbetar med förebyggande strategier gällande konflikthantering i förskolan. Detta tenderar att skapa en paradox mellan att å ena sidan lära barn konflikthantering och å andra sidan att ständigt arbeta för att konflikter inte ska inträffa

Obesitas är ett vanligt förekommande och globalt växande folkhälsoproblem och behovet av obesitasbehandling bland ungdomar ökar. Obesitasbehandlingen idag visar bristande och försämrade resultat samtidigt som ungdomar med obesitas upplever minskad livskvalitet. Syftet med studien är att belysa ungdomars erfarenheter av att vara patient vid en obesitasklinik då det saknas forskning kring detta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta ungdomar och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datan. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten och följer forskningens fyra etiska principer. Resultatet visar att väga sig upplevs som ett ångestfyllt moment för ungdomarna innan och under besöken till kliniken. Relationen mellan ungdomarna och deras sjuksköterska lyfts som något viktigt och deras största källa till motivation. Ungdomarna upplever att sjuksköterskan bemöter dem med ett holistiskt synsätt och uppmuntrar dem till en hållbar livsstil där viktnedgång inte är i fokus. Studiens resultat påvisar brister i behandlingen som bör elimineras för att undvika vårdlidande hos ungdomar samt för att skapa möjlighet till en hållbar motivation.

Den typ av textbindning som har störst påverkan på den röda tråden är förmodligen referensbindningen eftersom den påverkar texten både innehållsmässigt och ytligt. Syftet med studien är därför att undersöka referensbindningen i elevtexter och hur den förhåller sig till de olika betygsnivåerna E, C och A. Analysen utgår från Catharina Nyströms (2001) analysmetod och bindningstypologi. Materialet består av tolv elevtexter från den skriftliga delen av det nationella provet i Svenska 3. Mer specifikt analyseras fyra elevtexter av varje betygsgrad. Resultatet visar på skillnader och likheter både gällande bindningstäthet och typ av referensbindning mellan de olika betygsgraderna, vilket kompletterar den tidigare forskningen. Slutsatsen är att elevtexter som fått högre betyg använder en mer nyanserad referensbindning i form av en varierad identitetsbindning samt en väl fungerande inferensbindning. Studiens viktigaste didaktiska implikation är att det finns relevans för att konkret undervisa om referensbindning eftersom det kan hjälpa elever att variera och precisera sitt språk.