Den typ av textbindning som har störst påverkan på den röda tråden är förmodligen referensbindningen eftersom den påverkar texten både innehållsmässigt och ytligt. Syftet med studien är därför att undersöka referensbindningen i elevtexter och hur den förhåller sig till de olika betygsnivåerna E, C och A. Analysen utgår från Catharina Nyströms (2001) analysmetod och bindningstypologi. Materialet består av tolv elevtexter från den skriftliga delen av det nationella provet i Svenska 3. Mer specifikt analyseras fyra elevtexter av varje betygsgrad. Resultatet visar på skillnader och likheter både gällande bindningstäthet och typ av referensbindning mellan de olika betygsgraderna, vilket kompletterar den tidigare forskningen. Slutsatsen är att elevtexter som fått högre betyg använder en mer nyanserad referensbindning i form av en varierad identitetsbindning samt en väl fungerande inferensbindning. Studiens viktigaste didaktiska implikation är att det finns relevans för att konkret undervisa om referensbindning eftersom det kan hjälpa elever att variera och precisera sitt språk.

<p>I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd. Det breda spannet beror dels på att kvalitetstexter kan se ut på olika sätt, dels på att materialet innehåller texter som egentligen inte når upp till kriterierna för betyget MVG.</p>

I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd. Det breda spannet beror dels på att kvalitetstexter kan se ut på olika sätt, dels på att materialet innehåller texter som egentligen inte når upp till kriterierna för betyget MVG.

Syftet med studien är att jämföra elevproducerade berättande texter från nationella proven i svenska i årskurs 6 utifrån olika dimensioner av textanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar på är systemisk funktionell lingvistik, framtagen av Michael Halliday. Tidigare forskning som presenteras i studien visar bland annat att det finns ett visst samband mellan hög ordvariation och höga betyg samt mellan andelen sammansatta/långa ord och höga betyg, att andelen nominalfraser med bestämningar generellt ökar i takt med att elever blir äldre, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att identitetbindning är den vanligaste formen av referensbindning i elevproducerade texter. Analysen vilar på 100 elevproducerade texter, där 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget A eller B medan 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget E. Texterna har analyserats utifrån analysingångarna ordvariation, sammansatta och korta/långa ord, nominalfraser med dess bestämningar, tematisk bindning samt referensbindning.   Studien kom bland annat fram till att texterna som bedömts med betyget A eller B hade en större ordvariation än texterna som bedömts med betyget E, att det fanns en viss skillnad av andelen sammansatta och långa ord mellan texter skrivna av pojkar och flickor, att andelen nominalfraser med pronominellt huvudord generellt var högre än andelen nominalfraser med bestämningar, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att referensbindningen identitet är den vanligaste formen av referensbindningen i samtliga texter.