Att lägga skuld på våldtäktsoffer är ett fenomen som förekommer världen över. Tidigare forskning har visat att olika faktorer som exempelvis offrets kön, beteende eller relationen mellan offer och gärningsman kan kopplas till respondenternas syn på våldtäkt och offerskuld. Det har även visat sig att bemötande från bland annat poliser och socialarbetare gentemot våldtäktsoffer är av stor vikt för att de ska våga söka hjälp. Dessa två yrkesgrupper kan komma att spela en central roll för våldtäktsoffer då dessa individer befinner sig i en utsatt situation. Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga och manliga polis- och socionomstudenters syn på våldtäkt och tillskrivande av offerskuld vid våldtäkt utanför eller inom äktenskap. För att besvara syftet har det genomförts en kvantitativ undersökning i form av en vinjettstudie bestående av två olika våldtäktsscenarior. Resultat som framkommit visar att männen bedömde lindrigare straff och lade mer ansvar på offret än kvinnor gjorde samt att socionomstudenter dömde högre straff och mindre ansvar för offret än vad polisstudenter gjorde. I analysen diskuteras om skillnaden mellan kvinnor och män kan kopplas till att sympatisera med sitt eget kön. Vidare diskuteras vad skillnaden mellan polis- och socionomstudenters bedömning skulle kunna ha för verkan i deras framtida yrke.

Syftet med denna studie var att undersöka Örebro universitet studenters tilldelning av offerskuld och acceptansen av våldtäktsmyter med hänsyn till tre skilda våldtäktssituationer, i en relation, ytligt bekantskap och helt okänd. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och för att kunna besvara på frågorna konstruerades en vinjettstudie.           Studiens resultat visade att studenters tilldelning av offerskuld varierade med hänsyn till relationen mellan offer och gärningsperson och på bedömningen av våldtäktssituationen. Tillskrivning av offerskuld ökade beroende på faktorer som ansågs vara bidragande till att bli utsatt för våldtäkt. Slutsatsen är att det föreligger föreställningar om vem som blir utsatt för våldtäktsbrott, detta kan bero på en bristfällig kunskap som bör förebyggas för att således minska de förekommande våldtäktsmyterna i samhället. / The aim of this study was to investigate Swedish students’ victim blaming and acceptance of rape myths in three separate rape situations, i.e. in a relationship, superficial acquaintance and completely unknown. The empirical data was collected through semi-structured interviews, using a vignette study. The results showed that students’ victim blaming varied depending on the relationship between victim and perpetrator and depending on the judgement of the rape situation. Victim blaming increased due to factors that were considered contributory to become a victim of rape. The conclusion is that there is a notion of who is exposed of rape crimes, due to a lack of knowledge that should be prevented to reduce the common rape myths in the society.