Studien handlar om svenska heterosexuella män som är utsatta för olika typer av våld som utövas av kvinnor vilka män har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sätt att tala om dessa män, i form av diskurser, samt själva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta på kombinationen av de två variablerna, kön och våld vilket i sin tur leder till ämnets tabu där även offerstatus ifrågasätts. Dock är syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss målgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrån ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primära frågeställningen lyder: Hur karaktäriseras mäns utsatthet för våld som utövas av en kvinna? Metoden är således att studera innebörden i empirin vilket består av inlägg och kommentarer om mansmisshandel från två olika internetsajter. Trots att upphovsmännen av sajterna riktar sig till olika målgrupper på grund av deras olikartade genusperspektiv har alla fått delta i deras debattforum om mansmisshandel. Därmed är ambitionen att behandla den insamlade datan som ett homogent material. I övrigt har ett flertal utsagor valts för att analysera dess innehåll samt språk i sökande efter bl.a. resonemanger, med utgångspunkt i hur det diskuteras kring ämnet och inte vad som diskuteras. Studien har genomförts utifrån socialkonstruktivt perspektiv vilket betyder att man analyserar hur idéer och vetande om avvikare av olika slag skapas och omskapas på olika samhällsnivåer. Utöver en modell som föremål för analysen av det emiriska materialet har några sociologiska begrepp och teorier kring maskulinitet kontra offerskap varit till stor hjälp. Slutsatsen av resultatet är att mansmisshandel handlar om maktstrukturer mellan män och kvinnor, men även de sociala processerna bakom hur det uppfattas är skapade av en socialstrukturerad verklighet. Således gör diskurser om könen det nästan otänkbart att anta en misshandlad man av en kvinna som ett offer.

Under senare delen av 1990-talet och genom 2000-talet har kritiken mot den rättsliga hanteringen av sexualbrott växt sig allt starkare och hösten 2017 spred sig #metoo som en löpeld över sociala medier världen över. En stor del av kritiken berör behandlingen av brottsoffret i den rättsliga prövningens resonemang och argumentation. Offrets uppgifter och beteende är föremål för noggranna bedömningar i dessa mål och hamnar i centrum i en process som ska röra en förövares beteende. Denna studie syftar till att undersöka det svenska rättssystemets jämlikhetsproblematik enligt deltagare från manifestationerna #rättslösa. Studien undersöker även manifestationernas mål och ståndpunkter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer analyseras frågor om jämlikhet inom Sveriges rättssystem och manifestationernas #rättslösas ståndpunkter. Den teoretiska referensramen är Ås (1978) teori om härskartekniker och Christies (1986) teori om det ideala offret. Resultatet och analysen visar en rad olika problem i förhållande till jämlikhet inom rättssystemet, bland annat föreställningar om det kvinnliga brottsoffret och ifrågasättande av hennes berättelse. Resultatet och analysen visar också på hur gemenskap konstrueras inom manifestationerna och hur viktigt deltagande kan bli för den enskilde deltagaren.

Stereotyper om våld har genom historien inneburit att mannen ofta förknippats som utövare och kvinnan som ett offer, vilket innebär svårigheter då det är motsatta roller. Mitt syfte med denna studie har varit att undersöka mäns erfarenheter kring att vara utsatt för våld i nära relation. Frågeställningarna som jag förhållit mig till har varit hur män hanterar att utsättas för våld i nära relation samt hur de påverkas av normer om offerskap och maskulinitet. Jag har haft tre semistrukturerade intervjuer samt en uppföljande intervju med en av de våldsutsatta männen. Mina teoretiska utgångspunkter har varit normaliseringsprocessen samt normer om maskulinitet och har därmed analyserat hur männen hanterat och påverkats av att vara utsatt för våld. I min teori har även våldet och offerskap tagits upp. Männen hade olika tillvägagångssätt för att acceptera våldet. Överlag berättade männen att de inte hade reflekterat över det psykiska våldet som våld, även då det i ett av männens fall var det som primärt användes. Fysiskt våld var lättare för männen att ta, samtidigt som det även var det våld som främst hotade deras manlighet. Det var viktigt för männen att visa att deras manlighet fortfarande var intakt vilket de gjorde då de menade på att de fortfarande var fysiskt starkare. Slutsatsen som jag drar utifrån männens berättelser är att normer om maskulinitet spelar in, både då det kommer till hur männen själva reagerar på våldet, men även då det kommer till hur våldsutövaren samt omgivningen hanterar våld i nära relation då rollerna är ombytta.

I denna uppsats har syftet varit att studera hur seriemördaren Jeffrey Dahmer och hans offer porträtteras i den nyproducerade Netflix-serien Dahmer - Monster: Berättelsen om Jeffrey Dahmer (2022a). Detta motiveras av intresset att få en bredare förståelse för hur verkliga händelser skildras i true crime-genren. Frågeställningen som legat till grund för denna studie är: “Hur skildras Jeffrey Dahmer som mer eller mindre (o)mänsklig, och hur skildras detta i relation till hans offer?”. Som teoretiskt ramverk har Goffmans framing-teori, det intersektionella perspektivet och Christies ideala offer använts. Mot denna bakgrund bestod det analyserade materialet av 10 stycken avsnitt som bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys, med inriktning på det semiotiska och paratextuella i materialet. Resultatet delades in i tre övergripande teman; Den fördömde/De fördömda, Att flörta med det groteska och Rödluvan och den (o)stygga vargen. Studiens resultat visar att Jeffrey skildras som mer mänsklig än omänsklig och att det konkurrerar med skildringen av hans offer och deras offerskap.

The aim of this study was to examine the perceptions within social services regarding men who are victims of domestic violence based on how gender, sexuality, masculinity and victimhood was constructed in the social workers' statements. Eight qualitative interviews were conducted with nine social workers who work within the social services and meet people who are victims of domestic violence. A social constructionist scientific approach has permeated the study and theories of gender, heteronormativity, masculinity and the ideal victim has served as the study’s theoretical views. The results of the study showed that some of the social workers ascribed men specific characteristics such as strength and fearlessness. This showed how gender and masculinity was constructed in the social workers' statements. Furthermore, the results showed that their statements often based on a heterosexual norm and on the assumption that the woman was the victim and the man the perpetrator of domestic violence. Thus, sexuality and victimization were constructed in relation to gender. This showed that the social workers had certain perceptions regarding vulnerable men, meaning that men often were made ​​invisible as victims of domestic violence in the social workers' statements. At the same time, this may be because of the fact that the social workers mostly or exclusively have met women who are exposed to violence by their male partner. In addition to this, all social workers expressed an openness and awareness that even men are victims of domestic violence in same-sex and different-sex relationships. / Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka föreställningar som finns inom socialtjänsten om män som utsätts för våld i nära relation utifrån hur kön, sexualitet, maskulinitet och offerskap konstrueras i socialarbetares uttalanden. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med nio socialarbetare som är verksamma inom socialtjänsten och möter personer som utsätts för våld i nära relation. Ett socialkonstruktionistiskt vetenskapligt synsätt har genomsyrat studien och teorier om genus, heteronormativitet, maskulinitet och det idealiska offret har tjänat som studiens teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att en del av socialarbetarna tillskrev män specifika egenskaper, såsom styrka och orädsla. På så sätt konstruerades kön och maskulinitet i socialarbetarnas uttalanden. Vidare visade resultatet att socialarbetarna ofta talade utifrån heteronormen och utifrån kvinnan som offer och mannen som förövare av relationsvåld. Detta visade hur sexualitet och offerskap konstruerades kopplat till kön. Socialarbetarna hade således vissa föreställningar om utsatta män, innebärande att män ofta osynliggjordes som offer för relationsvåld i socialarbetarnas uttalanden. Detta kan tänkas bero på att socialarbetarna mestadels eller uteslutande hade mött kvinnor som utsätts för våld av sin manliga partner. Samtliga socialarbetare gav dessutom uttryck för en öppenhet och medvetenhet om att även män utsätts för relationsvåld i samkönade och olikkönade relationer.

Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld av män i nära relationer beskriver sina erfarenheter och hur det kan förklara svårigheten att lämna den våldsamma relationen. Datamaterialet består av fyra kvinnors självbiografier som analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar på att mäns våld i nära relationer är en komplex problematik som kan ses utifrån olika perspektiv och påverkas av olika faktorer. Det framgick att den våldsform som samtliga kvinnor blev utsatt för var psykiskt våld men det framkom även att det psykiska våldet kombinerades med någon annan form av våld och att de olika våldsformerna förstärkte varandra. Merparten av kvinnorna gav uttryck för beskrivningar som är förenlig med normaliseringsprocessen men resultatet av analysen påvisade att det inte alltid behöver vara så. Det känslomässiga bandet som skapas i relationens inledning har en betydande faktor genom hela relationen och är en förklaring till varför kvinnan stannar kvar i relationen. Utifrån kvinnornas beskrivningar av det upplevda våldet kan mäns våld mot kvinnor i nära relationer tolkas som ett uttryck för makt, kontroll och dominans över kvinnan. / The purpose of this study is to investigate how women who have been subjected to violence by men in close relationships describe their experiences and how it can explain the difficulty of leaving the violent relationships. The data material consists of four women's autobiographies that has been analyzed based on a thematic method of analysis. The result shows that men's violence in close relationships is a complex problem that can be seen from different perspectives and influenced by various factors. It emerged that the form of violence that all women were exposed to was psychological violence, but it also emerged that the psychological violence was combined with some other form of violence and that the various forms of violence reinforced each other. Most of the women expressed descriptions that are compatible with the normalization process, but the results of the analysis showed that this does not always have to be the case. The emotional bond that is created in the beginning of the relationship has a significant factor throughout the relationship and is an explanation for why the woman stays in the relationship. Based on women's descriptions of perceived violence, men's violence against women in close relationships can be interpreted as an expression of power, control and dominance over the woman.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett komplext fenomen somnyligen fått utökat utrymme inom svensk debatt och politik. Tidigareforskning visar att det saknas förståelse för hedersrelaterat våld utanförramarna av kulturella perspektiv. Vidare leder detta till en otillräcklig ochsimplifierad bild av fenomenet. Forskning visar även att behandlare somhjälper och vårdar hedersvåldsutsatta kvinnor bemöter klienten utifrån sinaföreställningar. Föreställningar om individer av annan kultur är oftageneraliserande och påverkar kvalitén på given hjälp och vård. Syftet meddenna studie är att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete medhedersvåldsutsatta kvinnor. Vi ämnar även att undersöka vilka föreställningarom kvinnorna som framkommer ur socialarbetarnas beskrivning av arbetet.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med socialarbetare inomfältet av HRV framkom att det idag finns fler hinder än möjligheter i detpraktiska arbetet. Resultatet av denna studie visar att den hedersvåldsutsattakvinnan generaliseras då hon sällan blir förstådd utanför kontexten av henneskultur. Därigenom blir våldet hon utsätts för förminskat med tiden. Dettabeskrivs främst ha grund i att det hjälpande och stöttande arbetet utförs undertids- och resursbrist. Därför är det av vikt att den hjälpsökandehedersvåldsutsatta kvinnan får professionella möten där vikt läggs påinkludering och individuella behov. Resultatet visar att kvinnan som kännersig förstådd stannar kvar i det professionella samarbetet och har större chansatt bryta sig från våldet inom hennes familj.