Under senare delen av 1990-talet och genom 2000-talet har kritiken mot den rättsliga hanteringen av sexualbrott växt sig allt starkare och hösten 2017 spred sig #metoo som en löpeld över sociala medier världen över. En stor del av kritiken berör behandlingen av brottsoffret i den rättsliga prövningens resonemang och argumentation. Offrets uppgifter och beteende är föremål för noggranna bedömningar i dessa mål och hamnar i centrum i en process som ska röra en förövares beteende. Denna studie syftar till att undersöka det svenska rättssystemets jämlikhetsproblematik enligt deltagare från manifestationerna #rättslösa. Studien undersöker även manifestationernas mål och ståndpunkter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer analyseras frågor om jämlikhet inom Sveriges rättssystem och manifestationernas #rättslösas ståndpunkter. Den teoretiska referensramen är Ås (1978) teori om härskartekniker och Christies (1986) teori om det ideala offret. Resultatet och analysen visar en rad olika problem i förhållande till jämlikhet inom rättssystemet, bland annat föreställningar om det kvinnliga brottsoffret och ifrågasättande av hennes berättelse. Resultatet och analysen visar också på hur gemenskap konstrueras inom manifestationerna och hur viktigt deltagande kan bli för den enskilde deltagaren.

This thesis investigates the continuance of the MeToo movement in the Swedish context via the digitalplatform Instagram, collective action and feminist organizations that are engaged to end sexual violence.It illuminates how the sisterhood impacted by the practice of challenging the rape script a conceptused to describe the discourse on how sexual violence should be like, and how victim-survivors should behave, how the engagement is made among the activists that engage to challenge the rape script and lastly, how since the MeToo movement started a discourse of rightlessness have been exposed through the sharing of experiences that the MeToo movement initiated. The ethnographic study is based on participant observation of feminist actions in real life and on Instagram as well as interviews with 13 activists from feminist organizations and with background as organisers of collective actions. It is found that the MeToo movement in Sweden is commonly practiced through an engagement in Feminist organizations that serve to keep the movement alive through continuous work to keep sexual violence on the agenda by keeping it visible, and that the engagement is driven by an experience of anger towards the societal discourse that sets the discourse on rape which affects the possibility to be recognized by the legal system. The thesis will overall suggest that there is a sisterhood built on a collective identity, and that the shared identity and oppression between non-men with an aspiration to support one another in the experience of oppression as well as organize safety nets for those who are sentenced for defamation as a consequence of speaking out.