Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.