<p>Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.</p>

Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.

År 1984 introducerades huvudskydd inom amatörboxningen men dess verkliga nytta för ökad säkerhet har debatterats för att till sist avregleras år 2013 för amatörer seniorer herrar i A-klass. Andelen hjärnskakningar var få i förhållande till andelen skador i ansiktet men hänvisades till en stor variation mellan olika studier. Den stora variationen verkade även bero på bristande konsekvens i definitionen av huvudskador och under vilka förhållanden som det boxades, exempelvis användande av huvudskydd eller om boxarna var amatörer eller proffs.Syftet var att undersöka hur regeländringarna år 2013 påverkat antalet tidiga domarstopp och knockouter i svensk boxning och frågeställningen var om säkerheten i svensk amatörboxning förändrats till följd av regeländringarna om huvudskydd år 2013?  Studien utfördes som en retrospektiv fall-kontrollstuide med totalt 1092 inkluderade matchresultat i herrarnas senior A-klass. Matchresultaten delades in i två grupper: matcher med huvudskydd och utan huvudskydd. Det som jämfördes var antal tidiga domarstopp i form av knockout (KO), teknisk knockout (TKO) och referee stops contest (RSC) före och efter svenska mästerskapen 2014. Resultatet mellan grupperna visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna förutom en signifikant ökning i TKO. Den signifikanta ökningen av antalet TKO förklaras delvis av att domslutet inte utdelades under hela perioden före regeländringen utan byttes ut mot domslutet RSC. Sammanfattningsvis visade resultaten att 2013 års regeländring där hjälmanvändning för herrar seniorer i A-klass togs bort inte haft någon signifikant påverkan på antalet knockouter och tidiga domarstopp. / In the year 1984 headguards became mandatory in amateur boxing, but the actual benefit of the headguard for increased security became debated until deregulated in 2013 for amateur senior males in A-class. The proportion of concussions was few compared to the rate of injuries in the face, but the result was explained by the variations in-between studies. The variations seemed to be due to insufficient consistency in the definition of head-injuries and the rules, for example if headguard was used or if the boxers were professionals or amateurs. The aim was to investigate how the rulechanges in 2013 affected the quantity of early stoppages and knockouts in Swedish amateur boxing. The research question was if the security in Swedish boxing had changed due to the rule change about deletion of the mandatory headguard in Swedish amateur boxing in 2013? The study was conducted as a retrospective case-control study including 1092 competition results in male senior amateur boxing A-class. The results were divided into two groups of fights, with or without headguard. The comparison was based on the quantity of verdicts of early stoppages by the referee, KO (knockout), TKO (technical knockout) and RSC (referee stops contest) before and after the Swedish championship in 2014. The results were non-significant except for a significant increase in the verdict TKO. The significant result in TKO could partially be explained due to the verdict was not used during the whole period before the rule changes but was changed into the verdict RSC. In summary, the results showed that the rule change about deletion of the mandatory headguard in 2013 did not have a significant effect on the security in Swedish amateur boxing.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan. Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall. Den kompletterande normgivningen ger förutsättningar för företagen att göra egna bedömningar för att på så vis kunna ge en rättvisande bild via redovisningen. Denna normgivning kan även leda till att företag styr resultat för minimera skattebetalningar då det råder ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt lagen ska redovisning ske i enlighet med god redovisningssed. Av studiens resultat framgår det att denna lag ska tolkas extensivt och att det handlar om att inte bryta mot god redovisningssed.

Det här är en studie av LVU-domar i Västerbottens län. De studerade domarna utgörs av samtliga LVU-domar i Västerbottens län åren 2013 och 2017. Totalt omfattas studien av 241 domarna avseende 315 barn. Domarna är undersökta utifrån såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Den kvantitativa studien visar statistik över domarna och identifierar tolv skiljaktiga domar avseende rekvisiten beredande av vård (§1); omsorgsbrist (§2) samt annat socialt nedbrytande beteende (§3) inom LVU. Den kvalitativa studien av de tolv skiljaktiga domarna har genomförts med innehållsanalys. Den här analysen har identifierat teman och subteman och identifierar skäl och motiveringar till diskrepansen mellan socialnämndens utredning och förvaltningsrättens domskäl. Identifierade teman är barns utsatthet, föräldraförmåga, barnets egna förutsättningar, våld i nära relation, skolan, placering och rättssäkerhet. Studien visar att antalet LVU-ärenden i Västerbottens län har ökat från år 2013 till år 2017. Förändringen åskådliggör en ökning i antalet domar från 96 domar år 2013 till 145 domar år 2017. Resultatet av studien pekar på en komplexitet i riskbedömning gällande barns bästa och barns behov. Utredningar kompliceras av behandlingslogik kontra rättslogik och de subjektiva bedömningar som förvaltningsrätten har att ta ställning till. Ett placeringsbeslut ska vara rättssäkert och grundat i en övertygelse om att beslutet innebär en förbättrad situation för barnet. Resultatet visar även att omgivningsfaktorer såsom skola och NPF-diagnoser kan påverka barns utsatthet och inte enbart på grund av bristande föräldraförmåga eller utifrån barnets eget beteende.

<p>Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations <em>within</em> Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather <em>what kind</em> of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and <em>how</em> these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.</p>

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather what kind of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and how these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.

Syftet med studien är att identifiera och analysera de aspekter som beaktas i bedömningen av barnets bästa och på vilket sätt eventuella föreställningar om genus uttrycks i tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge. För att besvara syftet har 25 domar analyserats genom kvalitativ metod samt tolkats utifrån tidigare forskning och genusteori. Forskningen kring strukturellt uttryckta genusföreställningar gällande barn är mycket begränsad. Däremot finns det mer om föräldrar och genus samt och principen om barnets bästa, vilken många forskare presenterar som genusneutral.  Resultatet visar att de flesta domarna uttrycker att barnets bästa, och således barnperspektivet, ska vara avgörande vid beslutet. I praktiken verkar detta ske till en viss utsträckning. Faktorer som tycks rucka på detta är exempelvis överenskommelser, svårigheter att presentera och ta hänsyn till barnets vilja samt den bestämda uppfattningen om barnets behov av kontakt med båda föräldrar. Aspekter som tas med i bedömningen verkar vara liknande för flickor och pojkar men framgår i olika omfattning och barnen beskrivs med olika ordalag. Resultatet visar vidare att domstolen oftast dömer vårdnaden ensam till modern, varav ett större resonemang kring barnets situation framgår för pojkar än för flickor. Modern bedöms i många domar, utan tydlig motivering, som klart lämplig vårdnadshavare medan fadern ofta beskrivs som olämplig.

Lagen om olaga förföljelse instiftades som ett led i arbetet med att förbättra skyddet för de som utsätts för upprepade trakasserier, så kallad stalkning. Få anmälningar, otydliga brottsrekvisit samt avsaknad av en nedre gräns för brottet uppges som möjliga anledningar till relativt få åtal samt fällande domar sedan lagen kom 2011. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl lagen om olaga förföljelse fångar upp stalkning genom att studera vilka omständigheter som leder till fällande dom. Etthundra tingsrättsdomar där den tilltalade blivit åtalad för olaga förföljelse undersöktes med ett kodschema. Domar där den tilltalade blivit dömd för olaga förföljelse har jämförts med domar där den tilltalade istället blivit dömd för något av underbrotten, såsom ofredande eller olaga hot. Resultaten visade att det inte finns några skillnader avseende vilka typer av underbrott eller stalkningsbeteenden som utförts. Skillnad fanns däremot för mängden underbrott och handlingar som utgör stalkningsbeteendet och allvarlighetsgrad av stalkningsbeteende vilka samtliga var högre i den grupp som blivit dömd för olaga förföljelse. Trots dessa skillnader uppvisar den grupp som inte dömts för olaga förföljelse också ett stalkningsbeteende. Detta tyder på att lagen endast fångar upp stalkning av mer allvarlig karaktär. / The stalking law was introduced with the intent to strengthen the protection of victims of repeated harassment, i.e stalking. Statistics show that only a small number of stalking cases lead to prosecution and conviction in Sweden. Few police reports and unclear legal requirements regarding the stalking law were reported to be possible reasons. The aim of this study was to examine how well the stalking law identifies stalking behaviours. The study included 100 verdicts where the perpetrator was prosecuted according to the stalking law. These were examined by using a coding schema. Verdicts where the perpetrator was convicted for stalking were compared with verdicts where the perpetrator was convicted for stalking related offences. The results did not show any differences regarding type of offense or type of stalking behaviours. However differences were found regarding the amount of offences committed, the amount of actions that constitute stalking behaviour and the degree of severity of stalking behaviours, where the group convicted for stalking had a higher rate overall. Despite these differences the group consisting of perpetrators that were not convicted for stalking related offences still exhibited stalking behaviours. This indicates that the stalking law only identifies stalking among those who have severe stalking behaviour.

Juridisk översättning är ett komplicerat område som kräver kunskaper både inom lingvistik och juridik. Detta översättningsområde omfattar olika typer texter, allt från juridiska dokument på nationell nivå till dokument på EU-nivå och dokument som har en global påverkan. Eftersom denna typ av texter, som exempelvis lagar och domslut, har en påverkan på samhällen och människors liv är det viktigt att översättningen blir så lik originalet som möjligt. I denna uppsats diskuteras svenska översättningar av Europadomstolens domslut. De svenska översättningarna jämförs med domsluten på franska, vilket är ett av Europadomstolens två officiella språk. Dessa domslut är vägledande för medlemsländerna i Europarådet och påverkar därför lagar och förhållningssätt i de olika medlemsländerna. Skillnader mellan domsluten på svenska och franska diskuteras liksom de potentiella konsekvenser skillnaderna skulle kunna få.