Denna studies syfte är att undersöka hur intresseområden, självförtroende, platstagande och genusföreställningar skiljer sig åt mellan elever med olika kön i kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasiet i relation till musikbranschens könsnormer. Studiens data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter som går kurserna Musikproduktion 1 och Musikproduktion 2 på gymnasiet. Empirin analyserades sedan med tematisk analys och utifrån ett genusteoretiskt ramverk. I resultatet framkommer det att kursernas könsfördelning skiljer sig mot normen inom musikbranschen - det är alltså fler tjejer än killar. Även teknikintresset skiljer sig där tjejerna i kurserna generellt sett är mer intresserade av teknik än de som identifierar sig som kille respektive icke-binär. I andra situationer, där grupparbete är i fokus, är genusordningen mer likt normen. I dessa situationer väljer tjejerna att positionera sig i en supportande roll till killarna för att slippa bli dömda utifrån deras kunskap inom teknik. Hos en av informanterna som identifierar sig som tjej, följs den norm som enligt tidigare forskning finns gällande dåligt självförtroende. Utifrån studiens bakgrund, tidigare forskning och genusteoretiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet.

Tidigare forskning har visat att det sker olika bedömningar av flickor och pojkar, vilket kan komma att gynna eller missgynna ungdomar utifrån könstillhörighet. För att bygga vidare på dessa resultat bör det synliggöras på vilket sätt flickor och pojkar bedöms olika. Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor och pojkar med identisk problembild bedöms, detta med fokus på 3 § LVU och rekvisitet ”annat socialt nedbrytande beteende” samt att undersöka på vilket sätt socialarbetares genusföreställningar kan ha inverkan på bedömningsarbetet. Vidare undersöks hur socialarbetarna uppfattar rekvisitet “annat socialt nedbrytande beteende” samt hur ungdomens könstillhörighet påverkar uppfattningen av rekvisitet. För att undersöka detta användes vinjettmetoden i semistrukturerade intervjuer med 12 socialarbetare. Resultatet visar att olika bedömning av pojkar och flickor med identisk problembild sker genom att olika faktorer uppmärksammas hos pojkar respektive flickor, där vissa beteenden väcker oro för flickor men inte hos pojkar och vice versa. Socialarbetarnas genusföreställningar påverkar hur ungdomarna bedöms där eventuell sexuell utsatthet uppmärksammas i högre utsträckning hos flickor än hos pojkar. Vidare påverkar genusföreställningar hur pojkar och flickor förknippas med olika beteenden. Som följd av denna studie har ämnet uppmärksammats och kan bidra till att socialarbetare i bedömningsarbete påminns om genusföreställningar och dess påverkan. På så sätt kan medvetenheten öka och leda till att flickor och pojkar i en mindre utsträckning bedöms olika.

Syftet med studien är att identifiera och analysera de aspekter som beaktas i bedömningen av barnets bästa och på vilket sätt eventuella föreställningar om genus uttrycks i tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge. För att besvara syftet har 25 domar analyserats genom kvalitativ metod samt tolkats utifrån tidigare forskning och genusteori. Forskningen kring strukturellt uttryckta genusföreställningar gällande barn är mycket begränsad. Däremot finns det mer om föräldrar och genus samt och principen om barnets bästa, vilken många forskare presenterar som genusneutral.  Resultatet visar att de flesta domarna uttrycker att barnets bästa, och således barnperspektivet, ska vara avgörande vid beslutet. I praktiken verkar detta ske till en viss utsträckning. Faktorer som tycks rucka på detta är exempelvis överenskommelser, svårigheter att presentera och ta hänsyn till barnets vilja samt den bestämda uppfattningen om barnets behov av kontakt med båda föräldrar. Aspekter som tas med i bedömningen verkar vara liknande för flickor och pojkar men framgår i olika omfattning och barnen beskrivs med olika ordalag. Resultatet visar vidare att domstolen oftast dömer vårdnaden ensam till modern, varav ett större resonemang kring barnets situation framgår för pojkar än för flickor. Modern bedöms i många domar, utan tydlig motivering, som klart lämplig vårdnadshavare medan fadern ofta beskrivs som olämplig.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur genus framställs i läromedlet Den magiska kulan för årskurs ett. För att göra detta har vi valt att genomföra en diskursanalys. Vi bearbetar resultatet genom Nikolajevas (2017) mall för vad som anses vara kvinnligt respektive manligt men utgår också från egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet. Studien visar att läromedlet till största del ger ett könsneutralt intryck, det finns dock scener som som kan påstås vara könsstereotypiska. Studien visar också att de kvinnliga karaktärerna ges mycket utrymme för att uttrycka sig på varierande sätt, mer än vad de manliga karaktärerna ges.

This essay brings up topics including equality and stereotypical gender ideas in preschool. The purpose of the essay is to investigate if you can use one stereotypical gender idea to counteract another. The essay also demonstrate the importance of making one’s own stereotypical gender ideas visible in order to thereby be able to achieve equality. The curriculum is permeated by goals, which state that preschool teachers should work to secure the same rights for both girls and boys. Boys and girls ought to grow up with the sense of being equally valued. The biological gender should not matter how the educator treats children (Skolverket 2018). However, the curriculum does not address how to achieve these goals. With the help of this essay, I will therefore investigate what it takes for us educators to be able to work towards goals like equality. I am also going to lift some theories about why preschool teachers use methods they think are good tools in working to counteract stereotypical gender roles. How children may be affected by adults gender ideas and how these gender ideas continues to structure the societies view on girls and boys are further areas of investigation, which are brought up in the essay. With help of literature that treats subjects like gender and equality, written by gender scientists like Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä and more, I have reflected about and investigated subjects that refer to equality in preschool. My dilemma illustrates how my actions in my work to counteract stereotypical gender roles risk leading to even further inequality. The questions that I have addressed are: can you counteract one stereotypical gender notion by using another, how may gender ideas affect children and how does different forms categorization affect gender identity. All of these questions are investigated with support of the literature. The results of my scientific investigation shows that equality is a complex subject which many preschool educators do not have much knowledge about. The educators own ideas about gender often creates inequality. / Denna essä tar upp ämnen som innefattar jämställdhet och genusföreställningar i förskolan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om man med en stereotypisk genusföreställning kan bryta med en annan. Essän påvisar även vikten av att synliggöra ens egna genusföreställningar för att kunna motverka stereotypa könsmönster och för att på så vis kunna uppnå jämställdhet. Läroplanen för förskolan genomsyras av strävansmål som menar på att förskolepedagoger ska arbeta för flickors och pojkars lika rättigheter. Pojkar och flickor ska växa upp med känslan av att vara av samma värde. Det biologiska könet ska inte påverka hur pedagoger bemöter barnen (Skolverket 2018). Hur vi ska uppnå dessa mål benämns däremot inte. Med hjälp av denna uppsats kommer jag därför att undersöka vad som krävs av oss pedagoger för att kunna arbeta mot mål som jämställdhet. Jag kommer även att lyfta möjliga teorier om varför förskolepedagoger använder sig av metoder som de tror är goda redskap i arbetet med att motverka stereotypa könsroller. Hur barn kan bli påverkade av vuxnas genusföreställningar och hur dessa genusföreställningar fortsätter att strukturera samhällets syn på flickor och pojkar är ytterligare undersökningsområden som tas upp i uppsatsen. Med hjälp av litteratur som behandlar ämnen som genus och jämställdhet, skrivna av bland annat genusforskare som Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä med flera, har jag reflekterat kring och undersökt ämnen som berör jämställdhet i förskolan. Mitt dilemma belyser att jag trots att jag vill motverka stereotypa könsroller agerar på ett sätt som riskerar att skapa ojämställdhet. Frågeställningar som om man kan motverka en stereotypisk genusföreställning genom att bryta med en annan, hur genusuppfattningar kan påverka barnen samt hur kategorisering av kön påverkar strukturering av genusföreställningar undersöks med stöd av litteraturen. Resultatet av min vetenskapliga undersökning visar på att jämställdhet är ett komplext ämne som många pedagoger i förskolan saknar kunskap om. Pedagogernas egna genusföreställningar skapar istället ofta ojämställdhet.

The aim of this study was to investigate how conceptions of gender are expressed in the construction of women and men in judgments on the Care of Substance Abusers (Special Provisions) Act (LVM). According to Swedish law everyone must be treated equally, regardless of gender. In addition, the social services have an important responsibility to promote gender equality. At the same time there are conceptions of gender in our society that have been shown to influence the treatment of women and men. It is therefore important to examine, from a gender perspective, whether and how conceptions of gender are expressed in judgments. The empirical material consisted of 30 court cases, whereof 14 cases concerned women and 16 cases concerned men. The data has been analysed through the method “critical discourse analysis”, which focuses on the implicit rather than the explicit. The method allowed us to examine the language in judgments. The main results showed that, despite of a neutral law, women and men were described different. Through the descriptions, four discourses were found. Two on each gender, which acted as opposites. Women as passive victims versus men as active agents. Women as deviant versus men as the norm. The gender discourses showed conceptions of gender that expressed a separation and a hierarchy between women and men.