Syftet i denna studie var att ta reda på hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jämställdhet samt hur de ser på vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen är fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika många år i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollärare. Tidigare forskning tyder på att genusarbetet inom förskolan är väldigt komplex och även om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån, även om det är dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten. Resultaten i studien visade på att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, även om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den närmaste tiden. Alla informanterna hade tankar och idéer kring jämställdhet och stereotypa könsroller, men bara en förskola hade genus inskrivet i arbetsplanen för mål som förskolan skall arbeta kring. I läroplanen för förskola står att förskolor skall sträva efter att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter att utveckla sina intressen utan att bromsas av stereotypa könsroller (skolverket, 2010) Men resultatet i denna studie visar att andra målområden är det som aktivt gynnas medan genusarbetet blir bortprioriterat.

I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ”ojämställdhet” är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande. Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ”huset” för att studera verksamheten jämställdhet. Resultatet som vi kom fram till är att pojkar och flickor på förskolan kan göra samma saker och att pojkar och flickor kan leka tillsammans men att skillnader mellan könen finns och behöver arbetas mer med. Resultaten lyfte vi i en diskussion tillsammans med pedagogerna på avdelningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken förståelse förskollärare har för genus och jämställdhet i förskolan. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod, där valet föll på att intervjua åtta aktiva förskollärare. Resultatet visade på att förskollärarna ansåg sig arbeta jämställt och motiverade det med ett arbetssätt där barnet som individ stod i fokus och könet hade därmed ingen betydelse. Ett annat argument som lyftes från en del av förskollärarna var att jämställdhet föll sig naturligt tack vare jämställda arbetslag. Det framkom även att arbetet ibland kunde kännas motsträvigt då samhället återspeglar de normer och värderingar som förskolan ska motverka. Slutsatserna visar på att förskollärarna har god kunskap i genus- och jämställdhetsarbetet. Förskollärarna hade dock svårt att definiera genusbegreppet vilket visade på att deras medvetenhet kring genus brister. Liknande brister kan ses i de resonemang kring individperspektiv och jämställda arbetslag som lyftes under intervjuerna. Då dessa inte kan säkerhetsställa ett genus- och jämställdhetsarbete.

Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen.  Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller.  Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön. Bakgrund I bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse. Metod Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit. Resultat Resultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön.BakgrundI bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse.MetodStudien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit.ResultatResultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011). Urvalet är gjort mekaniskt och ett bildreportage från varje säsong har valts ut för att komma så nära en representativ bild som möjligt. Barthes modell för semiotisk bildanalys går ut på att analysera bilden i två steg. Första nivån, denotativa nivån är det läsaren ser omedelbart när denna tittar på bilden, det som porträtteras. Konnotationen som då blir andra ordningen av beteckningen beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar, känslor, värderingar och kulturella bakgrund. Analysen som återfinns i uppsatsen är gjort av varje bildserie som helhet men en djupgående analys av varje enskild bild återfinns i bilagorna. Efter att med hjälp av Barthes analysmodell analyserat ELLE’s modereportage har jag kommit fram till att ELLE vid flertalet tillfällen framställer kvinnorna på bilderna utifrån tillskrivna, kvinnliga egenskaper. Dessa egenskaper utgår ifrån hur vi ordnar könens egenskaper efter dualistiska förhållanden, kvinnan tillskrivs de motsatta egenskaperna som mannen har. Egenskaper som återfinns i de analyserade bilderna är; kvinnan som passiv, en del av naturen, betraktad, objekt, kropp, känsla, djur. Detta genom att bland annat porträttera kvinnan i en skog iförd kläder som gör att hon smälter in i naturen samt visa henne som ett djur som skyggt flyr betraktaren. Att framställa henne i situationer då hon passar upp på och blir betraktad av män samt bilder där hennes kropp och dess former är i fokus.

Heteronormativiteten är den norm som är starkast i vårt svenska samhälle och omedvetenheten kring den är stor bland gemene man. Problematiken med att låta dessa normer styra i det dolda kan medföra att de som inte platsar in drabbas av utanförskap. Syftet med den här studien är att undersöka om fyra svenska homestylingprogram bekräftar eller avviker från heteronormativiteten, hur de gör det och om det är någon skillnad mellan dessa program. Undersökningen har utförts genom att använda diskursanalys enligt Michel Foucaults beskrivning av detta samt genom inspiration från Eva Bolanders dissertation (2009) om hennes analys av sexualupplysningsprogram. Vår analys redovisas under fem teman och varje program ställs upp var för sig. Analysen visar att dessa fyra program både avviker och bekräftar heteronormerna. När det gäller yrken och arbetsuppgifter och utseende visar vår analys att de fyra homestylingprogrammen bekräftar heteronormativiteten i mycket hög grad men när det gäller jargong, sexuella läggningar samt utförande av uppgifterna avviker programmen till ganska stor del eftersom de inte följer det typiskt heteronormativa kännetecknen i särskilt hög grad. En jämförelse mellan dessa fyra program visar att TV4:s program Äntligen hemma var det program som mest bekräftade heteronormerna och att de andra tre var svåra att rangordna eftersom de alla avvek från normerna men på skilda sätt.

The aim of this study is to investigate stereotypical gender roles in ten fiction-related chapter books for children and young adults from a gender perspective. The selection of fictions has been made randomly from the decades of the 1940s, 1970s, 1990s and 2010s, of which nine books are from the three later decades, three from each decade, and one from the 1940s. The book from the 1940s, Fem söker en skatt, has together with research on gender and stereotypical gender roles in children's and youth literature, worked as a guideline on stereotypical gender roles. The study shows that characters following the stereotypical gender roles are getting fewer and fewer over the years, and that it is of the utmost importance to discuss gender equality from an early age. Here, teachers have an important role to strengthen children and young adult's awareness and acceptance for all human being's own worth. / Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka stereotypa könsroller i tio skönlitterära kapitelböcker för barn och unga. Urvalet av skönlitteratur har gjorts slumpmässigt utifrån årtiondena 1940-, 1970-, 1990- samt 2010-talet varav tre böcker är från vardera av de tre senare årtiondena, och en från 1940-talet. Boken från 1940-talet, Fem söker en skatt, har tillsammans med forskning kring genus och stereotypa könsroller i barn- och ungdomslitteratur fungerat som en ledstjärna kring stereotypa könsroller. Studien visar på att karaktärer som följer stereotypa könsroller blir färre och färre med åren, samt att det är av högsta vikt att diskutera jämställdhet mellan könen redan från tidig ålder. Här har lärarna en viktig roll för att stärka barn och ungas medvetenhet och acceptans för alla människors egenvärde.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter. / Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter.