Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt barnböcker, som är en stor del i förskolans verksamhet, påverkar barns rollek och om barns lek blev mindre könsstereotyp, om vi bytte ut barnböckerna till mer normkritiska böcker ur ett genusperspektiv. Studien tog sin utgångspunkt i feministisk post-strukturalism och queerteorin. Med hjälp av observationer av barns rollek vid två olika förskolor undersökte vi hur barn lekte innan och efter att vi bytte ut barnböcker till verk utan könsstereotypa mönster. Vi intervjuade även förskol-lärare om barnens lek. Studien byggde på totalt 24 observationstillfällen och två intervjuer med förskollärare. Vårt resultat visade att barnböckerna kan påverka barns rollek på flera sätt och att leken blev mer tillåtande när barnböckerna hade ett mer normkritisk innehåll. Vår slutsats var att barnböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolans jämlikhetsarbete, oavsett om bok-samtal hålls i samband med högläsning eller inte.

I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ”ojämställdhet” är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande. Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ”huset” för att studera verksamheten jämställdhet. Resultatet som vi kom fram till är att pojkar och flickor på förskolan kan göra samma saker och att pojkar och flickor kan leka tillsammans men att skillnader mellan könen finns och behöver arbetas mer med. Resultaten lyfte vi i en diskussion tillsammans med pedagogerna på avdelningen.

Personal i fritidshem har en stor påverkan på verksamheten och eleverna. De planerar verksamheten och deras sätt att vara reflekteras på eleverna. Läraren medierar och gestaltar normer och värden genom hens sätt att tala och vara. En lärare ska synliggöra och diskutera med eleverna om hur könsmönster kan begränsa individens livsvillkor och livsval. Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem arbetar med stereotypa könsmönster och deras erfarenheter av det arbetet. Empirin som studien är baserad på är införskaffad genom åtta semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys, det gjorde att olika teman togs fram. Vid analysen har tre teoretiska perspektiv tillämpats; socialkonstruktivism, normkritiskt perspektiv och genusordning. De slutsatser som dras är att personal i fritidshem är medvetna om att det i deras verksamhet finns stereotypa könsmönster bland såväl elever som personal. Samt att personal i fritidshem anser att arbetet med att motverka stereotypa könsmönster har fler hinder än möjlighet. Det framgår att de normer som finns i samhället i stort påverkar fritidshemmet verksamhet. Den andra slutsatsen som dras är att arbetet med stereotypa könsmönster inte är prioriterat inom fritidshemmets verksamheter.

Uppsatsen analyserar Unni Lindell och Fredrik Skavlans bok Mystiska Milla och spökskolan (2008), med syfte att undersöka hur genus representeras i bild och text samt vilka könsnormer som förmedlas av karaktärerna i boken. Vidare diskuterar jag bokens möjligheter att användas som diskussionsmaterial gällande könsnormer och jämställdhet i årskurs F-3. För att besvara mina forskningsfrågor utgår uppsatsen från tolkningstraditionen hermeneutiken, som ligger till grund för att tolka och uppnå förståelse genom studiens kvalitativa bild- och textanalys. Analysen utgår från litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema av manliga och kvinnliga egenskaper och hennes begrepp av statisk, dynamisk, platt eller rund figur, för att uppmärksamma stereotypa och traditionella könsmönster hos valda karaktärer. De valda karaktärer som analyseras är protagonist, medhjälpare och antagonister. Studiens slutsats visar att protagonisten och medhjälparen utmanar omgivningens stereotypa och traditionella könsmönster, genom att ifrågasätta etablerade könsnormer och värderingar som framstår som vedertagna av övriga karaktärer i boken. Mystiska Milla och spökskolan (Lindell & Skavlan, 2008) skildrar både normbrytande, stereotypa och traditionella könsmönster samt lyfter den problematik som uppkommer när etablerade normer ifrågasätts, vilket gör boken till en värdefull utgångspunkt för lärare och elever i diskussioner om könsnormer och jämställdhet.