Uppsatsen analyserar Unni Lindell och Fredrik Skavlans bok Mystiska Milla och spökskolan (2008), med syfte att undersöka hur genus representeras i bild och text samt vilka könsnormer som förmedlas av karaktärerna i boken. Vidare diskuterar jag bokens möjligheter att användas som diskussionsmaterial gällande könsnormer och jämställdhet i årskurs F-3. För att besvara mina forskningsfrågor utgår uppsatsen från tolkningstraditionen hermeneutiken, som ligger till grund för att tolka och uppnå förståelse genom studiens kvalitativa bild- och textanalys. Analysen utgår från litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema av manliga och kvinnliga egenskaper och hennes begrepp av statisk, dynamisk, platt eller rund figur, för att uppmärksamma stereotypa och traditionella könsmönster hos valda karaktärer. De valda karaktärer som analyseras är protagonist, medhjälpare och antagonister. Studiens slutsats visar att protagonisten och medhjälparen utmanar omgivningens stereotypa och traditionella könsmönster, genom att ifrågasätta etablerade könsnormer och värderingar som framstår som vedertagna av övriga karaktärer i boken. Mystiska Milla och spökskolan (Lindell & Skavlan, 2008) skildrar både normbrytande, stereotypa och traditionella könsmönster samt lyfter den problematik som uppkommer när etablerade normer ifrågasätts, vilket gör boken till en värdefull utgångspunkt för lärare och elever i diskussioner om könsnormer och jämställdhet.