Svenskars syn på samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17–80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon. Respondenterna har bland annat fått tagit ställning till hur mycket som är acceptabelt att dricka vid 11 skilda specifika tillfällen. Dessa 11 påståenden har efter en faktorsanalys samt reabilitetstest slagitssamman till ett attityd-index vars syfte är att mäta attityden till situationsbunden alkoholkonsumtion. De oberoende variablerna som tros påverka attityden till alkoholkonsumtion är kön, ålder, civilstatus, barn samt egen konsumtion. Dessa variabler har utifrån tidigare forskning kring dem genererat i fem hypotser som med hjälp av Pearsons Chi 2-testsamt Logistiskregressionsanalys testats. Resulatet visar att om individen är man eller kvinna, vilket ålderspann denne infinner sig i, huruvida den är gift eller ej är faktorer som påverkar attityden till alkoholkonsumtion.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av en global däcktillverkare som ämnar öka sin försäljning i Sverige genom att implementera expressleverans och syftar till att undersöka huruvida en kortare leveranstid kan påverka framtida däckförsäljning. För att underlätta planeringen av genomförandet av expressleverans används klusteranalys. I denna uppsats har fokus lagts på att jämföra olika hierarkiska klustringsmetoder och utvärdera vilken metod som ger de mest optimala klustren givet datamaterialet. För att undersöka om det existerar efterfrågan av expressleverans genomförs en egen enkätundersökning riktat mot företagets kunder. Utöver detta undersöks även i vilken utsträckning efterfrågan av expressleverans varierar efter kundsegment och storlek på kunden vilket testas med hjälp av logistisk regressionsanalys. I uppsatsen kommer vi fram till att Wards metod genererar de mest optimala klustren givet datamaterialet och att en förkortad leveranstid ger en effekt på ökningen av den framtida däckförsäljningen i vissa regioner.

<p>Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.</p>

<p>Denna uppsats är ett resultat av ett uppsatssamarbete med Försäkringskassan i Uppsala. Försäkringskassan i Uppsala län bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger på personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats är att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i två av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive Tvåpart. Avsikten är att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stånd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig åt mellan de två samverkansformerna. För detta ändamål har logistisk regressionsanalys till-ämpats på individdata. Resultatet tyder på att ålder har störst betydelse för huruvida rehabili-teringsåtgärder inleds eller inte. Inga statistiskt säkerställda skillnader i urvalet mellan Tvåpart och Fyrpart återfinns. Med hjälp av en deskriptiv analys har även en uppföljning av avslutade ärenden i Tvåpart gjorts för att, utifrån de två samverkansformernas urvalskriterier, se vilka variabler som spelat en roll för utfallet efter avslutad rehabilitering för de medverkande individerna. Här tyder resultatet på att framför allt längden på sjukfallet spelar en roll för huruvida individen återgår i arbete eller inte.</p>

Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.

Denna uppsats är ett resultat av ett uppsatssamarbete med Försäkringskassan i Uppsala. Försäkringskassan i Uppsala län bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger på personer med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats är att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i två av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive Tvåpart. Avsikten är att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stånd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig åt mellan de två samverkansformerna. För detta ändamål har logistisk regressionsanalys till-ämpats på individdata. Resultatet tyder på att ålder har störst betydelse för huruvida rehabili-teringsåtgärder inleds eller inte. Inga statistiskt säkerställda skillnader i urvalet mellan Tvåpart och Fyrpart återfinns. Med hjälp av en deskriptiv analys har även en uppföljning av avslutade ärenden i Tvåpart gjorts för att, utifrån de två samverkansformernas urvalskriterier, se vilka variabler som spelat en roll för utfallet efter avslutad rehabilitering för de medverkande individerna. Här tyder resultatet på att framför allt längden på sjukfallet spelar en roll för huruvida individen återgår i arbete eller inte.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hurmajoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper.Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individoch är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder. Syftet med studien är att se huruvida etnisk boendesegregation reproduceras mellan generationer samt att ta reda på huruvida ett antal olika faktorer påverkar graden av reproduktion.Det material som ligger till grund för studien är hämtat ur Stockholmsdatabasen, varifrån ett slumpmässigt urval av 19274 individer födda år 1974 drogs. Genom Chi2-test och logistisk regressionsanalys framkommer att ju större andel utlandsfödda i uppväxtområdet, desto större andel i boendeområdet i vuxen ålder. Anmärkningsvärt är ändå att en majoritet av de som växer upp i dessa områden flyttar till områden med lägre andel utlandsfödda i vuxen ålder. Det framkommer också att kön, föräldraskap, ekonomiska faktorer och social bakgrund har betydelse för valet av boendeområde, samt att utbildningsnivå saknar en sådan påverkan.

Denna kvantitativa studie undersöker hur ett nyrenoverat bostadsområde som byggts under rekordåren har påverkats med utgångspunkt att identifiera om gentrifiering föreligger. Utgående från statistik om folkbokförda individer i intervall om fem år genomförs deskriptiv analys samt logistisk regressionsanalys. På så sätt ses det närmare på förändringar hos demografiska faktorer som har tydlig koppling till gentrifiering, som disponibel inkomst och utbildningsnivå. Det ses även till andra faktorer för att belysa de segregeringstendenser som gentrifiering ofta innebär – faktorerna arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, utländsk bakgrund och medborgarskap. Studien visar tydligt på att gentrifiering föreligger, om än att tecken på segregering i vidare bemärkelse inte kan påvisas på ett sammanhängande sätt. Studien utgör således ett material som hjälper till att beskriva hur det kan utveckla sig generellt då rekordårens bostäder renoveras. Miljonprogrammens fastighetsbestånd står näst på tur. Är målsättningen att undvika gentrifiering i samband med dessa renoveringar föreslår resultatet från denna studie att se över hur renoveringar kan genomföras för att undvika förflyttning av låginkomsttagare.

This paper studied if the year 2015 in France, which was characterized by a strongly politicized immigration debate as a result of the terrorist attacks and migration crises, had any consequences on attitudes towards immigrants. With this in mind this paper examined whether people on the right/conservatives, who traditionally have been less tolerant towards immigrants, have had an increase in negative attitudes towards immigrants. To examine this a logistic regression analysis was used with a focus on the main study variable being the left-right scale in addition with control variables to analyze the effect they had on attitudes towards immigrants. The results showed no statistically significant difference between people on the right/conservatives who were negative towards immigrants before the terrorist attacks/migration crises and afterwards. This also meant that symbolic politics theory that was used to test the hypothesis this paper was arguing for didn’t show evidence for people on the right/conservatives feeling that immigrants are a bigger threat towards their culture, traditions and values. To conclude, the results showed no empirical evidence that people on the right/conservatives had showed an increase in negative attitudes towards immigrants in 2016.