Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin. Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli – 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser. Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga. Aftenposten var också den mest neutrala tidningen både när det gällde hur gärningsmannen och statsminister Jens Stoltenberg gestaltades. Dagens Nyheter hade minst antal artiklar om attackerna, och danska Politiken valde att betona terroristvinkeln betydligt mer än de andra. Huvudfokus i tidningarnas rapportering har legat på massakern på Utøya samt följderna efter attackerna.

Terrordåd blir allt vanligare i Europa, men Sverige har under lång tid varit skonade från den typen av brottslighet. Det kom att ändras den 7 april 2017 då IS-anhängaren Rakhmat Akilov stal en lastbil med målet att döda så många som möjligt. Den här studien analyserar bildrapporteringen kopplat till terrordådet som kom till att rubba den svenska befolkningens syn på terror. Den här studien jämför rapporteringen i fyra av Sveriges största nyhetstidningar. Två dagstidningar och två kvällstidningar, varav alla har sitt huvudkontor i Stockholm där terrordådet genomfördes. Totalt har vi analyserat 170 bilder, med rubrik och bildtext, tillhörande 170 artiklar genom kvantitativa metoder. För att göra detta har vi tagit stöd av gestaltningsteorin, nyhetsvärdering, semiotik, retorisk analys och teorier för att analysera sambandet mellan bild och rubrik. Resultatet av studien visar att artiklar med etisk inramning var mest representerat när det kommer till alla fyra tidningar sammanslaget. Mellan dagstidningarna och kvällstidningarna visar det sig att det finns skillnader i hur tidningsredaktionerna har valt att rama in händelsen. Kvällstidningarna har en högre representation av opinionsartiklar jämfört med dagstidningarna i anslutning till attentatet. Studien visar även att kvällstidningarna i större utsträckning gjorde känslomässiga anknytningar för att locka läsare.

The study is a qualitative text analysis of Swedish news reporting on the Terror attack in Paris 2015 and the train bombing in Madrid in 2004. The analysis is based on articles published by Aftonbladet and Dagens Nyheter. The purpose of the study is to investigate how Swedish news reporting looked at the terrorist attacks in Paris 2015 and Madrid in 2004. By examining articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, we investigate how media logic narrator techniques apply to news reporting and whether the criteria for news evaluation are used. The study also aims to investigate whether there are any differences between news reports 2004 versus 2015. The articles are analyzed on the basis of various themes consisting of: perpetrator, victim, event, media logic and theory of news values. The results showed that 2015 news reporting was more comprehensive than news reporting 2004. 2015 reporting gave more space to the event than 2004’s news reporting did. The news reporting of Madrid's train bombing tended to focus on whether the Basque separatist movement ETA or the al-Qaida terrorist network were guilty. In connection with the terrorist attack in Paris, the perpetrators are described in more detail.

Den här uppsatsens syfte är att öka förståelsen för hur en hemsk händelse som ett terrordåd kan påverka platskänslor för en plats som genom dådet blir en plats som kan förknippas med ett mörkt kulturarv. Uppsatsen studerar detta utifrån hur nyhetsmedia skriver om uppfattningarna om platsen Drottninggatan och vad för upplevelser människor har på platsen samt hur terrordådet blir ihågkommet. För att studera syftet i uppsatsen används en medieanalys där en mer specifik innehållsanalys genomförs för att granska nyhetsmedia. De teman som identifierades för att svara på syfte och frågeställningar är platskänsla, minne och helhet. Temat platskänsla gav två underteman vilket blev upplevelser och uppfattningar. Platskänslorna för Drottninggatan framställs främst med känslor av oro och rädsla för det som kan hända, även kärlek på platsen beskrivs vid rapportering av temat minne. Temat minne gav två underteman vilket är minnesceremonier och monument. Nyhetsmedia rapporterar om hur terrordådet är ihågkommet med hjälp av minnesceremonier och rapporterar om att ett monument kommer resas för att minnas dådet och offren. Studien belyser temat helhet där resultatet visar att det inte enbart är Drottninggatan som människor upplever påverkats av terrordådet den 7 april 2017 utan även andra delar i Stockholm eller platser med mycket människor.

This paper studied if the year 2015 in France, which was characterized by a strongly politicized immigration debate as a result of the terrorist attacks and migration crises, had any consequences on attitudes towards immigrants. With this in mind this paper examined whether people on the right/conservatives, who traditionally have been less tolerant towards immigrants, have had an increase in negative attitudes towards immigrants. To examine this a logistic regression analysis was used with a focus on the main study variable being the left-right scale in addition with control variables to analyze the effect they had on attitudes towards immigrants. The results showed no statistically significant difference between people on the right/conservatives who were negative towards immigrants before the terrorist attacks/migration crises and afterwards. This also meant that symbolic politics theory that was used to test the hypothesis this paper was arguing for didn’t show evidence for people on the right/conservatives feeling that immigrants are a bigger threat towards their culture, traditions and values. To conclude, the results showed no empirical evidence that people on the right/conservatives had showed an increase in negative attitudes towards immigrants in 2016.

Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat. Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag. Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken. / Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks. I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day. After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två terrordåd har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrordåden är attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Köpenhamn i februari samma år. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Hur skildras de båda händelserna i Aftonbladet? Hur framställs offer respektive förövare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det några likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det gäller närhetsprincipen? Jag har dessutom valt att undersöka hur Aftonbladet har förhållit sig till de pressetiska reglerna. För att besvara mina frågeställningar har jag valt att utgå från de två första dagarna av rapporteringarna, samt två sammanhängande dagar en vecka efter rapporteringens första dag. Detta har motiverats med en tes om att diskussionen om yttrandefriheten ska vara tydligare en tid efter händelserna inträffat. Materialet omfattar såväl nyheter, ledare, krönikor och debattartiklar och har analyserats med en kvalitativ ansats. Samtliga 45 artiklar kommer först att analyseras med en övergripande tematisk analys. Därefter har en mer djupgående granskning genomförts, då med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där fokus har lagts på en lexikal nivå. De teoretiska ramarna för studien är journalistik och demokrati, yttrandefrihet, journalistisk etik samt teorier om hate speech. Jag har också valt att undersöka hur närhetsprincipen, domesticering och personifiering har yttrat sig i rapporteringarna. Min studie har visat att rapporteringen delar ett gemensamt fokus på de misstänkta gärningsmännen. Det är också främst i rapporteringen kring dessa som Aftonbladet har begått pressetiska snedsteg. Vad det gäller porträtteringen av offer får den svenska konstnären Lars Vilks en tydlig huvudroll i dramat då han personifierar alla offer. Här är det också tydligt att nyheterna har domesticeras. I fallet Charlie Hebdo får alla enskilda offer i princip samma utrymme, även om attacken huvudsakligen beskrivs som en attack mot det fria ordet. I fallet Charlie Hebdo genomsyras rapporteringen av en diskussion om yttrandefrihet, medan den i rapporteringen om Köpenhamnsdåden är mer implicit uttryckt. Däremot har analysen visat att det finns ett behov av att omformulera den journalistiska etiken i takt med att nyheter tenderar att bli allt mer globala.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur svenska medier uttrycker social tillit och gemenskap under en krissituation som terrordådet i Stockholm 2017 Övergripande frågeställning: Hur framställs den sociala tilliten i svenska tidningar vid en krissituation? Underfrågor: a) Hur skildras gemenskap under och efter terrordådet i tidningsmaterial? b) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den sociala tilliten? c) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den institutionella tilliten? Metod och material: Innehållsanalys av svenska tidningsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet med grundad teori som metod Resultat: En övergripande gemenskap mellan individer och institutioner uppmuntras till i medierapporteringen och baseras till stor del på hur den sociala tilliten framställs. Medierna har möjlighet att påverka detta genom att anpassa innehållet efter situationer och normer som råder. Globaliseringens mångskiftande sidor utmanar den sociala tilliten, där främst risker och hot som exempelvis splittring i samhället försvårar mediernas roll i välfärden.

The aim of this bachelor thesis was to analyse and examine which images the morning newspaper Dagens Nyheter and the tabloid paper Aftonbladet choosed to use on their front pages when reporting about the terrorist attack in Stockholm 2017. We also wanted to examine if there were any differences or similarities between morning newspapers and tabloids images on their front pages.    Before our study we did a mapping where we examined how many images, between April 8 and April 30,  the two newspapers used when portraying the incident on their front page. The mapping helped structuring our process by creating categories before deciding which images we wanted to examine more closely. We conducted a qualitative study and used semiotic image analysis, visual rhetoric analysis, metonymy, metaphor and index. We analysed twelve pictures; seven from Aftonbladet and five from Dagens Nyheter.          By examining this we established that there were both differences and similarities between the newspapers. The biggest difference was that Aftonbladet used more dynamic images while Dagens Nyheter used more approximations. Aftonbladet´s images portrayed the attack with dramatic, close-ups images where the images felt more realistic and Dagens Nyheter portrayed the attack with more objective images. A similarity that we found was that both newspapers used images of authoritarian people and implied that the society stands united against the terror. We also found that the suspected terrorist, Rakhmat Akilov, was presented as a threat from the outside that destroyed “our” western world.