2015 kom 181 890 människor till Sverige. En första inkörsport för människor som kommer till Sverige är att lära sig svenska språket på SFI. Vissa har mycket erfarenhet från att studera och har goda förutsättningar för att klara utbildningen medan många kommer från kulturer där läs- och skrivkunskaper är få förunnat. Praktiska färdigheter och sociala möten betyder mer. Samtidigt förväntas de studera svenska på vårt sätt. Praktisk kompetens ersätts av böcker, ord och koncept som för de är nya och okända. För många ger det här en känsla av att inte räcka till. Vissa fastnar i utbildningen i flera år medan andra hamnar i segregation och utanförskap. Utifrån den problematik skapade Kajsa Davidsson, från Konstfack, år 2013 konceptet Matprat tillsammans med lärare och deltagare på SFI. Matprat syftar till att vara ett sätt att lära sig svenska och samtidigt laga mat. Projektet tar avstamp i konceptet Matprat, och har därutöver sett kopplingen till arbetslivet som viktig. Med detta som bakgrund har jag utvecklat ett program som jag tror svarar på det behov den typen av verksamhet har. Viljan med projektet har varit att skapa en plats som är till för möten, där det byggda får vara fond för det liv verksamheten ger byggnaden. Verksamheten vill vara ett första steg in i svenska samhället. En bas. Sockel. / In 2015 over 180 000 people immigrated to Sweden. A first point of entry for people coming to Sweden is to learn the Swedish language at SFI. Some have a lot of experience from studying and have good qualifications to fulfill the education, while many come from cultures where literacy is rare. Practical skills and social meetings means more. At the same time they are expected to study Swedish in our way. Practical skills are replaced by books, words and concepts that for these people are unknown. For many, this gives a feeling of being inadequate. Some get stuck in education for years, while others end up in segregation and isolation. Based on these problems Kajsa Davidsson, from the College of Arts, created the concept "Matprat" together with teachers and students at SFI. Matprat intended to be a way to learn Swedish while cooking. This project starts in the concept Matprat, and has also seen the connection to working life as important. With this as background, I have developed a program that I think corresponds to the need this kind of business has. The aim of the project was to create a place for meetings, where the building works as a background for the activity. The operation would be a first step into Swedish society. A base.

Kulturhuset Kronan är ett medborgardrivet kulturhus i Sundbyberg utanför Stockholm. Projektet drivs av demokratiska värden och målet har varit att skapa en öppen mötesplats för personer i närområdet. Rumsorganiseringen och den geografiska placeringen på tomten har båda syftat till att skapa öppenhet och trygghet. Dessutom skapas liv och rörelse som genererar nya möten vilket bidrar till att stärka demokratiska normer och värderingar. Byggnaden presenteras i främst i ritningar, diagram och modellbilder men också i text. På gårdsplanen är aktivitetsbaserad och där samsas en lekplats, skatepark och träningsyta för parkourutövare. Här finns även en avdelande gradäng som kan fungera för uthomhusbio mm under sommaren. Huset är i fyra plan och relaterar till en kärna, ett öppet trapphus som medger vertikalitet och rörelse. Genom detta knyts våningsplanen och aktiviteterna samman samt uppmuntrar till möten. / The Crown Community Centre is an open building placed in Sundbyberg, Sweden. It's driven by citizens to ensure a democratic leadership because anyone can engage and together with others decide what sort of activities the house will offer. The aim has been to create an open meeting point for the community where everybody is welcome and can learn together. Every floorplan aims to this along with the placement in the city. The four floors are connected through an open staircase to promote meetings between activities and to allow verticality. The yard is based on activity such as a playground for children, a parkour training ground and a skatepark. A seating gallery organizes the yard and allows outdoor movies, among other things, to be shown in the summertime.  The Crown Community Centre project is presented mostly in drawings, models and diagram but also in short texts in swedish in order to further explain the projects most important aspects.

Detta projekt är en sammanslagning av tre gymnasieskolor: ett nytt byggymnasium, Grillskas restauranggymnasium och Löfströms gymnasium med individuell inriktning. De båda befintliga skolorna får bättre lokaler: Grillska flyttar från bottenlokalerna i det Östra kontorshuset och får därmed ett bättre läge för sin restaurangverksamhet och Löfströms byter ett perofert läge vid Rissneleden mot ett centralt i Sundbybergs centrum. En utgångspunkt i projektet har varit att låta de olika skolornas verksamheter vara synliga och närvarande för alla som vistas i byggnaden, vilket bidrar till en intressant miljö och kan verka motiverande för de elever som ännu inte är behöriga till gymnasiet. Vidare underlättar det en flexibel skolgång och gör det möjligt för de som byter program att behålla sin gamla bekantskapskrets. Praktiska program som bygg- och restaurang är utbildningar som leder till jobb men som ofta har lågt söktryck, varför en annan bärande idé har varit att arkitekturen ska ge möjlighet för eleverna att visa upp vad de gör även utåt, mot staden. / This project is a union of three schools: a new high school with building focus, Grillska high school with restaurant education and Löfströms high school with individual education. The two existing schools get a better location: Grillska moves from the ground floot in the eastern office house on the site and Löfströms moves from a location in the periphery at Rissneleden to a more central i Sundbyberg.  A main idea i the project has been to let the different activities in the school be visible to all those who are in the building, which contibrutes to an interesting environment and can be motivating for the students who have not yet the grades to get into real high school. It also facilitates a flexible schooling and makes it easier for those who changes program to keep their old friends. Practical programs often lead to a job but are usually not popular, which is the reason why another main goal in the project has been for the architecture to enable the students to show their work not only inside the school but also to the city.

Jag läste uppgiften som ett nutida ABF-hus dit man kan komma för att lära sig allt från odling, metallslöjd och yoga till omvårdnad, drama och konst. Jag tycker också att platsen har ett intressant strategiskt läge nära Sundbybergs station med mycket goda kommunikationer och precis i den punkt där bostäder möter, shoppinggator och industriområdet Solna business park. Här finns alltså alla möjligheter för nya spännande möten och utbyten. För att ta tillvara denna möjlighet så har jag skapat ett torgrum med kopplingar till de olika vägarna som kommer mest naturligt från de olika områdena. Detta för att jag framför allt tycker att det saknas platser av lugn och avslappning i området. Ett parkliknande torg skulle då kunna fylla denna lucka då platsen är väldigt tyst och lugn, har delvis mycket goda solförhållanden och programmet för CFIL innehåller inomhus- och utomhusodling. En win-win alltså. Programmet innehåller också ett café men man skulle lika gärna kunna ta med sig egen lunch att äta på platsen. / This project is about a centre for informal learning, CFIL in Sundbybergs kommun. I read the task as a contemporary ABF-house where people can come to learn everything from cultivation, metalwork and yoga to nursing, drama and art. I also think that the place has an interesting strategic position close to Sundbyberg station with very good transport links and just at the point where the housing meets, shopping streets and the industrial area Solna Business Park. So, those are all possibilities for exciting new encounters and exchanges. To take advantage of this opportunity, I have created a torgrum with links to the different paths that come most naturally from the different areas. This is because I find that there is a lack of places of peace and relaxation in the area. A park-like square would then be able to fill this gap since the property is very quiet and calm has partly very good sun conditions and the program for CFIL includes indoor and outdoor cultivation. A win-win, that is. The program also includes a cafe but you might as well bring your own lunch to eat on the spot.

Examensarbetets tema är Centrum för informellt lärande och handlar om ett kulturhus som jag har valt att kalla för Kulturvalen. Projektets fokuset ligger på inegration mellan nyanlända och boende i området. Här kan man välja aktiviteter eller skapa egna, i mötena mellan aktiviteterna sker det spontana och informella lärandet. Sundbyberg har en jämn blandning av bostäder och kontorslokaler men däremot ingen självklar plats för integration tillsammans med utövande av kulturverksamhet. Bebyggelsen är indelad i ett rutnät och består till stor del av lamellhus, med gavlarna mot tågspåret som på så sätt delar stadsrummet i två olika områden. Hela området präglas av en höjdskillnad som sträcker sig norrut och tecknar tydligt upp en suterräng längst Tallgatan som löper parallellt längst tomten. Idag domineras tomten av Kronans tegelbyggnad som skugglägger gården bakom, därfört blev det viktigt att arbeta med ljusinsläpp ovanifrån samt att jobba med platsens lutning. Dessa två parametrar har varit huvudfokus under gestaltningen och har genererat en halvcirkel av det gamla parkeringshusets fotavtryck. Ytan utanför har blivit en tillhörande gård som fungerar som entré från närliggande gator. Även fast aktiviteterna sker på specifika platser så råder en öppenhet och transparens i Kulturvalen och det är i mötena mellan aktiviteterna som programmets olika funktioner vävs in i varandra och där mycket av det informella utbytet av erfarenheter kan ske. Siktlinjer genom byggnaden blev viktigt för att möjliggöra denna integration mellan olika situationer. / The thesis theme is the Centre for informal learning and is about a culture that I have chosen to call the Cultural elections. The project's focus is on inegration between newcomers and residents in the area. Here you can choose activities or create your own, in the meetings between the activities take place spontaneous and informal learning. Sundbyberg has an even mix of residential and office premises, but no obvious place for integration with the pursuit of cultural activities. The settlement is divided into a grid, and consists largely of the slab, with the ends toward tågspåret thus share the urban space in two different areas. The whole area is characterized by a difference in height which extends north and signs clearly a suterräng at Pine Street which runs parallel at the site. Today the site is dominated by the krona brick building that shadow adds yard behind, därfört it was important to work with natural light from above, and to work with the site's closure. These two parameters have been the main focus during the design and has generated a semicircle of the old house's parking footprint. The area outside has become an associated farm that serves as the entrance from the nearby streets. Although the activities take place at specific locations so there is openness and transparency in the Culture choices and it's in the meetings between the activities of the program's various functions are woven into each other and where much of the informal exchange of experiences can be. Lines of sight through the building became important to enable this integration between different situations.

El Sistema - Centrum för informellt lärande är en pedagogisk miljö som syftar till språkutveckling och integrering av människor som kommer nyanlända till Sverige. Sverige har ett stort mottagande av människor på flykt från krig och konflikter vilket ställer stora krav på att skapa en trygg och välkomnande stad. Musik är något som återfinns på alla platser i världen, något allmänmänskligt. Det finns studier som visar att samtidig musikalisk och språklig inlärning ökar inlärningstakten, därför är den huvudsakliga aktivitet människor möts över i byggnaden just musik. Byggnaden består av ett yttre skal med en kärna av ljudisolerade rum som lämpar sig bra för musikundervisning. De ljudisolerade rummen är konstruerade som lådor med en fönstersida som riktar sig mot byggnadens entréhall. Entréhallen har full takhöjd och musikrummens liv spelar upp sig som levande tavlor mot entrehallen. På andra sidan av byggnaden från entréhallen sett delas byggnaden upp i tre våningar med kommunikationsytor och andra funktioner likt mötesrum och toaletter. Byggnaden följer genomgående en färgskala som är inspirerad av hus i Venezuela. Färgskalan bidrar till byggnadens uttryck på ett levande och lekfullt sätt. / El Sistema - Centre for informal learning is an educational environment aimed at language development and integration of to Sweden newly arrived immigrants. Sweden has a large reception of people fleeing from wars and conflicts, which places great demands on creating a safe and welcoming city. Music is something that you can find all around the world, something universal. There are studies that show that simultaneous musical and linguistic learning increases the learning rate, therefore is the main activity in the building music. The building consists of an outer shell with a core of soundproof rooms that are well suited for music education. The soundproofed rooms are designed as boxes with a window side directed toward the building's entrance hall. The entrance hall has full ceiling height and the life of the music room is displayed like living paintings towards the entrance hall. On the other side of the building from the entrance hall the building is divided in three floors with communication areas and other features like meeting rooms and toilets. The whole building has a color scheme that is inspired by houses in Venezuela. The color scheme contributes to the building's expression in a lively and playful way.

På en stor tomt med toppläge i en av Sveriges attraktivaste kommuner känns det självklart att utnyttja situationen till att skapa något mer än bara en skola. Öppet Hus är en byggnad som är tillgänglig för allmänheten, större delen av dygnet. Med inspiration från Köttbyn i Köpenhamn har jag gjort en egen tolkning anpassad för Sundbyberg och dess besökare. Köttbyn i Köpenhamn är ett gott exempel på hur man kan blanda olika typer av verksamheter för att optimera användningen av en byggnad. Arbetsplats för olika yrkesgrupper dagtid, och kvällstid en nöjesplats för vuxna. Byggnaden ligger i souterräng och binder samman Prästgårdsgatan med Sturegatan. Konstruktionen består huvudsakligen av stål, betong och glas. Totalt finns det sju våningsplan med lokaler för två gymnasieskolor och kvällsutbildningar, ett bibliotek, en bygghall och en byggård. En restaurang, bar, lounge och nattklubb samt ett auditorium för upp till 200 personer. / On a large plot with top location in one of Sweden 's most attractive municipalities it seems obvious to exploit the situation to create something more than just a school. Open House is a building that is accessible to the public, most of the day . Inspired by Köttbyn in Copenhagen , I have made ​​my own interpretation adapted for Sundbyberg and its visitors. Köttbyn in Copenhagen is a good example of how to mix different types of activities in order to optimize the use of a building. Workplace for various occupations daytime and evening a fun place for adults . The building is located on a split level and unifes Prästgårdsgatan with Sturegatan. The construction consists substantially of steel, concrete and glass . In total there are seven floors of space for two high schools and evening course studies , a library , and a construction hall. A restaurant, bar, lounge and nightclub , and an auditorium for up to 200 people.

Den senaste tiden har inneburit stora förändringar på den svenska betalmarknaden. Kontanterna används allt mindre samtidigt som konkurrensen från nya alternativ tilltar. Med anledning av dessa förändringar har Riksbanken börjat undersöka möjligheten att införa en e-krona. Det finns dock frågetecken hur detta projekt ska mottas på den svenska betalmarknaden. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka socio-tekniska förutsättningar som påverkar e-kronans acceptans på svenska betalmarknaden. Uppsatsens data är inhämtad från intervjuer med sju olika experter. Intervjumaterialet analyseras sedan med en modifierad version av Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och tidigare forskning. Uppsatsens slutsatser är att det finns en låg respektive negativ påverkan från konstrukten performance expectancy samt effort expectancy. Detta beror på svårigheten att uppfylla de krav som kommer ställas av användare. Social influence har en positiv påverkan eftersom det finns goda förutsättningar att få politiskt stöd för e-kronan. Facilitating conditions har en något oklar påverkan där det beror mycket på hur man väljer att integrera lösningen. Perceived risk har en obetydlig påverkan då skillnaden i risk inte kommer uppfattas av en majoritet av användare.

Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.

Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat. Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag. Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken. / Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks. I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day. After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.