Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen? Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor. Tidningarna är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Materialet har bestått av 15 ledare, 18 krönikor, 94 artiklar och 20 reportage. Totalt bygger undersökningen på 147 texter som har undersökts kvantitativt med hjälp av ett kod- schema. Resultat: Undersökningen har visat att huvudfokus legat på kärnkraftskrisen i Fukushima, samtidigt som många texter gick ut på att personifiera och skapa identifikation för läsaren. Källkritiken framstod under perioden som bristande, då över hälften av det totala materialet aldrig redovisade sina källor. Vad gäller aktörer i texterna var det elitkällor och experter som till mestadels fick komma till tals, men även civila fick utrymme i rapporteringen. Värdeladdade ord förekom i nästintill samtliga texter. Tillslut visade undersökningen att 18 procent utav den totala mängden texter drog paralleller till kärnkraftverksdiskussionen i Sverige.

Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts. Artiklarna har också värderats antingen som explicitanyhetsanalyser eller som ej explicita nyhetsanalyser.Huvudresultat: Vi har kunnat se att de explicita nyhetsanalyserna blivit både fler och större.Vi har även kunnat se att politiska artiklar överlag blivit färre till antalet men i genomsnittstörre till ytan. Dessutom ser vi tendenser på en ökad personifiering av de enskilda politiskakommentatorerna.Nyckelord: Åsiktsjournalistik, nyhetsanalys, politisk nyhetsbevakning, satsyta, tyckande,krönika

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin. Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli – 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser. Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga. Aftenposten var också den mest neutrala tidningen både när det gällde hur gärningsmannen och statsminister Jens Stoltenberg gestaltades. Dagens Nyheter hade minst antal artiklar om attackerna, och danska Politiken valde att betona terroristvinkeln betydligt mer än de andra. Huvudfokus i tidningarnas rapportering har legat på massakern på Utøya samt följderna efter attackerna.

This thesis has been intended to account for a teacher's and her students' perceptions regarding the element of news coverage (NC) in the subject of social studies. The respondents consisted of one teacher and 22 students and the survey was based on a semi-structured interview with the teacher and four group interviews with the mentioned student group. The interviews are based on questions that are directed at the main goals that the teacher believes the news coverage is characterized by and the students' perceptions of the goals with NC. The analysis for the study has been based on Sandahl's (2011) second-order knowledge, which has been reformulated into social science goals to facilitate categorization. Based on the students' and the teacher's statements, a categorization could indicate whether the students had a good perception of ​​NC and whether the teacher expressed social science or more general goals for NC. The results showed that the students had a good knowledge of why NC was a significant element in the society lessons, but a predominant part of the students then expressed more general goals. The same applied to the teacher, who believed that it was possible to achieve a large number of goals with NC, but a majority of the teacher's answers were of a general nature and not subject-related social science objectives. This can show that the learning content for NC may be deficient if the goal is for more social science processes to be activated also during NC and not only when regular teaching is in progress.

The 3rd of April 2022, after Russian troops withdrew from the town of Bucha in Ukraine after a month of occupation. In the light of the retreat the world was shocked by the pictures that came from the war-torn town where dozens of dead civilians were laying on the streets with their hands tied behind their backs and bullet wounds in their heads. This study will discuss and analyse how the newspapers Dagens Nyheter (DN, Sweden) and New York Times (NYT, USA) framed the massacre in their respective outlets through a thematic analysis of 42 articles published between April 3rd and 30th, 2022, the study identified similarities and differences in how the newspapers reported on the events in Bucha. One of the major differences between the two newspapers was their focus on the victims versus the perpetrator. While NYT directed great focus on who was responsible for the killing of the civilians in Bucha, DN gave a greater focus on the victims themselves. Additionally, the study found that NYT depicted Europe as fragmented in the political spectrum, including what sanctions to apply and what the next move should be regarding Russia and the events in Bucha. In contrast, DN did not show the fragmented Europe as NYT did. Despite these differences, the two newspapers were overall quite similar in their reporting on the events in Bucha. However, the study's results highlighted the impact of the newspapers' geographical and cultural positions on their tone and framing of the news. This emphasized the importance of understanding how different western news outlets operate in relation to their respective countries' standards of journalism. In conclusion, the study revealed how newspapers can report on the same event in different ways based on their geographical and cultural positions. While the overall reporting on the events in Bucha was similar between DN and NYT, there were differences in tone and framing that shed light on the newspapers' perspectives and priorities.

Frågan om mångfald är debatterad inom journalistkåren och det finns delade meningar om dess betydelse och påverkan på det journalistiska arbetet. Uppsatsens frågeställningar handlar om journalisters syn på hur mångfald på en redaktion kan påverka nyhetsbevakningen, journalisternas erfarenheter av mångfaldsarbete på redaktioner och hur de upplever att mångfaldsarbetet fungerar.                                       Vi utgår från fyra teoretiska ramverk genomgående i studien, allt från hur vi skapade frågeställningarna till hur vi analyserar resultatet. Dessa ramverk är teorier knutna till mångfald och mångfaldsarbete, gestaltningsteorin, dagordningsteorin och intersektionalitetsteorin. Teorierna i samspel ger oss en övergripande bild över fenomenet då det ger oss en grund för att förstå vad mångfaldsarbete går ut på, faktorer som kan påverka hur och vad som syns i nyhetsbevakningen samt att hjälpa oss förstå hur maktordningar skapas.                                                                                                 Det som undersökningen fokuserar på är att belysa journalisternas erfarenheter och åsikter, något som påverkar hur de individuellt ser på vikten av mångfald på nyhetsredaktionerna. Detta såväl i korrelation med arbetsmiljön men även hur samhället speglas i nyhetsbevakningen. För att få svar på det utförde vi kvalitativa intervjuer med 7 journalister, alla med olika åldrar, journalistiska erfarenheter, kön och etniska bakgrunder. Med hjälp av vårt urval fick vi ett nyanserat resultat som innefattar olika perspektiv.   Resultatet visade att journalisterna har en enad syn på frågan om mångfalden på redaktioner, däremot så var meningarna delade när det kom till orsaker till att medielandskapet ser ut som det gör idag. Meningarna var även delade när det kom till lösningar på fenomenet eftersom många ansåg att så som det ser ut idag är ett problem. Journalisterna uttryckte att de upplevde att det behövdes mer mångfald på de olika redaktionerna och att en ökad mångfald hade varit berikande då det öppnar möjligheten att kunna rapportera utifrån fler perspektiv i samhället.