Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.    Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad. Detta på grund av, bland annat, den konventionella synen att segregationen är högre i större städer. Denna uppsats ämnar till att göra en kartläggning över den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter. Därutöver undersöks huruvida det finns ett samband mellan invånarantal och segregation.  Rapporten visar genom beräkningar av ett olikhetsindex för segregationen 1990 och 2010 att den etniska boendesegregationen även varit påtaglig i mindre städer. Deskriptiv statistik visar att segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika var påtagligt högre än den för svenskfödda relativt alla utlandsfödda. Däremot visar denna segregation enligt resultaten på en svagare utveckling. De deskriptiva resultaten visar att det fanns ett stort antal tätorter med både högre segregationsnivåer och snabbare utveckling än storstäderna men att majoriteten har en lägre nivå. Analytisk statistik visar ett signifikant samband mellan invånarantal och segregationsnivå, vilket emellertid främst gäller för segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika. Däremot visade den statistiska analysen inte på något samband mellan invånarantal och segregationsutveckling. Dessa resultat visar att sambandet mellan invånarantal och segregationsnivåer inte kan anses deterministiskt.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder. Syftet med studien är att se huruvida etnisk boendesegregation reproduceras mellan generationer samt att ta reda på huruvida ett antal olika faktorer påverkar graden av reproduktion.Det material som ligger till grund för studien är hämtat ur Stockholmsdatabasen, varifrån ett slumpmässigt urval av 19274 individer födda år 1974 drogs. Genom Chi2-test och logistisk regressionsanalys framkommer att ju större andel utlandsfödda i uppväxtområdet, desto större andel i boendeområdet i vuxen ålder. Anmärkningsvärt är ändå att en majoritet av de som växer upp i dessa områden flyttar till områden med lägre andel utlandsfödda i vuxen ålder. Det framkommer också att kön, föräldraskap, ekonomiska faktorer och social bakgrund har betydelse för valet av boendeområde, samt att utbildningsnivå saknar en sådan påverkan.

Denna kvalitativa studie fokuserar på den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Fittja, beläget i Botkyrka kommun. Botkyrka kommun är ett så kallat miljonprogramsområde där de flesta invånarna har utländsk bakgrund och anses vara ett område där arbetslösheten är hög och villkoren är såsom hyran, mat, kläder är billiga. De flesta väljer att bo tillsammans med sina nära anhöriga som i sin tur samlar dessa på ett och samma område, ett segregerat område. Dagligen påträffar man fördomar och negativa kommentarer om utlänningarna i de segregerade områdena utifrån media, vilket vidare försvårar integreringen för dessa människor. Resultatet av studien är baserade intervjuer med sex Fittjabor, där deras upplevelser och erfarenheter av att bo i det etniskt boendesegregerade Fittja läggs i fokus. Studiens övergripande kunskapsmål är att förstå etnisk boendesegregationen ur de boendes egna perspektiv egna upplevelser, erfarenheter och förhållningssätt till sitt bostadsområde. Syftet är att studera segregationens grunder i människors aktiva val och strategier och analysera hur sex personer som flyttat till Fittja berättar om sin flytt.

Ungdomskriminalitet är ett ofta förekommande problem i dagens samhälle. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse av de individuella och sociala förhållandena av ett kriminellt beteende bland unga män. Studien genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet insamlades genom narrativa intervjuer. Fokus lågiggerigger på fem unga mäns livsberättelser om barndomen, tonåren, kriminaliteten och framtiden. För att få en djupare förståelse av de riskfaktorer som ligger till grund för ungdomskriminalitet jämfördes det empiriska materialet med tidigare välkända riskfaktorer.   Under intervjuerna har det lyfts fram olika riskfaktorer som kan ha bidragit till att ungdomarna i studien har utvecklat ett kriminellt beteende. Riskfaktorer som framkom under intervjuerna var att ungdomarna är födda i en familj där familjemedlemmar lider av psykiska funktionsnedsättningar eller i en familj där föräldrarna saknar effektiv föräldraförmåga, påverkan av grupptryck och/eller bosatta i ett område med låg socioekonomisk status. Även olika motiv som till exempel pengar, popularitet bland jämnåriga, makt och kontroll kan har varit bidragande till ett utvecklande av ett kriminellt beteende.   Utifrån frågeställningarna kan man dock inte ange en entydig faktor till varför ungdomarna begår brott. Däremot kan ett samspel mellan olika faktorer utlösa ett kriminellt beteende hos en ung individ. Dessa faktorer kan vara uppväxtförhållanden, umgängeskretsen och resurssvaga bostadsområden. Informanterna har erhållit olika erfarenheter av livet under sin uppväxt. På så sätt fick forskarna ett brett perspektiv på olika faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av ett kriminellt beteende.

Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt land med många olika etniciteter i samhället. Denna utveckling har resulterat i att det råder uppdelning av folkgrupper. I denna studie har vi valt fokuserat på den etniska boendesegregationen som råder i många delar av landet. För att kunna genomföra studien har vi valt att begränsa oss till stadsdelen Norrby i Borås. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som främst kan förklara att komplexa samverkansprojekt blir framgångsrika respektive problematiska. Tillit och samverkan sammankopplas till studien genom detta syfte för att bilda en förståelse om hur samverkan och tillit i komplexa nätverk med många aktörer och andra individer kan gå till. För att kunna genomföra studien har vi fördjupat oss i hur Borås Stad implementerar sina intentioner och åtgärder för att minska den etniska bostadssegregationen på Norrby. Studien inkluderar en kvalitativ forskningsstudie med kvalitativa intervjuer av olika aktörer i Borås Stad. Resultatet visar att det föreligger olika faktorer som påverkar framgångarna och motgångarna i samverkansprojekt. De faktorer som påverkar framgången är att aktörerna stödjer varandra i samarbetet, visar öppenhet och ömsesidighet, är faktorer som främjar både tillit och samverkan. Ytterligare faktorer som också främjar skapandet av tillit i samverkan är att parterna hanterar sina ansvarsområden och låter de andra aktörerna, men också invånarna vara delaktiga i samverkan. De hämmande faktorerna är bland annat brist på resurser i samverkan vilket leder till att det inte går att utföra löften. Att arbeta med integration är också ett omfattande arbete vilket har lett till att ansvar och engagemang i samverkan kräver konstant ingripande. Slutligen utgörs de sista faktorerna av att det förekommer en brist på kommunikation och ömsesidighet mellan aktörerna såväl som invånarna och att vissa aktörer uppfattas bli passiva. / Today, Sweden has developed into a multicultural country along with several different ethnicities in the urban community. This development has resulted in a state of fragmentation in the community. In this study, we choose to focus on the ethnic residential segregation that occurs all over the country. In order to accomplish this study, we also choose to confine ourselves to the urban district Norrby in Borås. The purpose of this study, is to research what factors that mainly can explain why complex collaboration projects turns out to be successful or problematic. Trust and collaboration are linked to the study through this purpose in order to create an understanding of how collaboration and trust in complex networks involving a great number of participants and other individuals could appear. In order to accomplish the study, we have immersed in how City of Borås implements their intentions and interventions in order to reduce the ethnic residential segregation in Norrby. The study includes a qualitative research study, together with qualitative interviews from different participants in Borås. The results show that it exists different factors which influence both prosperity and setbacks in projects of collaboration. The factors influencing prosperity, is that participants support each other in the collaboration, shows openness and reciprocity towards each other. These are factors which improve trust and collaboration. Other factors that also improve the creation of trust in collaboration is that the parties handle their area of responsibility and allow the other participants, but also the residents to be a part of the collaboration process. The repressive factors are among other, a lack of resources in the collaboration process, which leads to promises being broken. Working with integration is also a comprehensive task, which have resulted in responsibility and commitment in collaboration requires constant intervening. Finally, the last factors consist of the fact that it occurs a lack of communication and reciprocity between the participants, as well as between the residential and some participants whom are being perceived passive. This thesis is written in Swedish.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that’s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society. Because of limited options many families have to live crowded. There is a lot of prejudice against the area due to brawls and damage that took place in the 1990s. The fact that a new custody has been built in the area has not reduced the public prejudice. The purpose of the survey is to investigate how ethnic housing segregation affects young people and how this type of segregation can be prevented. The result shows five young adults experiences and their experiences of living in the ethnically housing segregated Malmvägen. Also, the statements given by a field recreation leader regarding the perceptions of the circumstances of the area is presented. Through all the respondents statements it was confirmed that the area is ethnically segregated and that this leads to a variety of consequences. The youths of Malmvägen fall victim to the current ethnic housing segregation and this is also corroborated by a statement that the field recreation leader made; “The youths lack a sense of not having an opportunity in life”. / Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att granska den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Malmvägen som är belägen i Sollentuna. Malmvägen är ett miljonprogramsområde som består av oattraktiva höghus med gråa fasader. Majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund och det råder en hög arbetslöshet bland områdets ungdomar. Hyrorna på Malmvägen är låga och många av invånarna är låginkomsttagare. På grund av begränsade valmöjligheter bor många familjer trångt. Det förekommer mycket fördomar mot området på grund av bråk och skadegörelse från 1990-talet. Att ett häkte nyligen byggts i området har inte minskat allmänhetens fördomar. Studiens syfte är att undersöka hur etnisk boendesegregation påverkar ungdomar samt hur denna typ av segregation kan förebyggas. Resultatet visar  fem unga vuxnas erfarenheter samt upplevelser av att bo i det etniskt boendesegregerade Malmvägen. Även en fältfritidsledares utsagor gällande upplevelser av omständigheterna i området presenteras. Genom samtliga respondenters utsagor bekräftades att området är etniskt segregerat samt att detta medför en rad olika konsekvenser. Malmvägens ungdomar faller offer för den rådande etniska boendesegregationen vilket styrks av fältfritidsledarens utsaga; ”Hos ungdomarna saknas en känsla av att inte ha möjlighet i livet”.

The study is a qualitative study that aims to examine how foreign-born parents affect second-generation immigrants choice of form of housing and residential areas and what differences there are between Swedish native-born and foreign-born parents. The study also examines how ethnicity affects young adults' choice of housing and residential area and the importance of second-generation immigrants attitudes towards segregated areas in the future have. The study focuses on the residential neighbourhoods of Sätra located in Gävle and Vivalla located in Örebro. Both neighbourhoods are million program areas but in different ways. The data collection consisted of ten people, five women and five men. The method asked specific questions and then interviewees spoke about themselves and how they perceive housing segregation. The selection has been made strategically thus the people that have been interviewed are born in Sweden and have parents that are born abroad. Also all of the interviewed individuals live in segregated areas. There is a lot of prejudice in the media and the public about segregation and the vulnerability of segregated areas. The results shows five women and five men’s own experiences and thoughts about living in segregated residential areas, having foreign- born parents, how both have affected them and their views of ethnic segregation. / Undersökningen är en kvalitativ studie där intervjuer kommer göras för att jag somforskare ska kunna befinna mig i den sociala miljön som analyseras. Studien syftar tillatt granska hur utlandsfödda föräldrar påverkar andra generationens invandrares val avbostadsform och bostadsområde samt vilka skillnader det finns mellan inlandsfödda ochutlandsfödda föräldrar. Samt hur etnicitet påverkar unga vuxnas val av bostadsform ochbostadsområde och vilken betydelse andra generationens invandrares inställning tillboendesegregerade områden i framtiden har. För att utföra arbetet har en fallstudieanvänts. Anledningen till att en fallstudie har använts är för att arbetet ska utföras underen tidsbegränsad period. I studien ligger fokus på bostadsområdena Sätra och Vivalla,det dessa två områden har gemensamt är att de är segregerade på olika sätt och ärmiljonprogramsområden. Datainsamlingen bestod av tio personer, fem kvinnor och femmän. I studien tas intervjupersonernas erfarenheter, tankar och upplevelser med ochmetoden går ut på att ställa bestämd frågor och sedan har intervjupersonerna fått pratautifrån sig själva och hur de själva upplever ämnet. Urvalet är strategiskt, detintervjupersonerna har gemensamt är att de själva är födda i Sverige och harutlandsfödda föräldrar från olika länder samt bor i segregerade områden. Detförekommer mycket fördomar av media och människor utifrån på grund avsegregationen och utsattheten som råder i områdena. Resultatet visar fem kvinnor ochfem mäns egna erfarenheter, upplevelser och tankar av att bo i bostadsområdena och attha utlandsfödda föräldrar, hur det har påverkat dem och hur de ser på den etniskaboendesegregationen.