Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige. Det som framkommer i uppsatsen är att ungdomarnas föräldrar, lärare, vänner och viljan att lyckas är de faktorer som påverkar dem när det gäller eftergymnasial utbildning

Ungdomskriminalitet är ett ofta förekommande problem i dagens samhälle. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse av de individuella och sociala förhållandena av ett kriminellt beteende bland unga män. Studien genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet insamlades genom narrativa intervjuer. Fokus lågiggerigger på fem unga mäns livsberättelser om barndomen, tonåren, kriminaliteten och framtiden. För att få en djupare förståelse av de riskfaktorer som ligger till grund för ungdomskriminalitet jämfördes det empiriska materialet med tidigare välkända riskfaktorer.   Under intervjuerna har det lyfts fram olika riskfaktorer som kan ha bidragit till att ungdomarna i studien har utvecklat ett kriminellt beteende. Riskfaktorer som framkom under intervjuerna var att ungdomarna är födda i en familj där familjemedlemmar lider av psykiska funktionsnedsättningar eller i en familj där föräldrarna saknar effektiv föräldraförmåga, påverkan av grupptryck och/eller bosatta i ett område med låg socioekonomisk status. Även olika motiv som till exempel pengar, popularitet bland jämnåriga, makt och kontroll kan har varit bidragande till ett utvecklande av ett kriminellt beteende.   Utifrån frågeställningarna kan man dock inte ange en entydig faktor till varför ungdomarna begår brott. Däremot kan ett samspel mellan olika faktorer utlösa ett kriminellt beteende hos en ung individ. Dessa faktorer kan vara uppväxtförhållanden, umgängeskretsen och resurssvaga bostadsområden. Informanterna har erhållit olika erfarenheter av livet under sin uppväxt. På så sätt fick forskarna ett brett perspektiv på olika faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av ett kriminellt beteende.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band. Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra. Gemensamt för samtliga intervjuade informanter är att de hade bristfällig kontakt med båda föräldrarna under uppväxten. Den uteblivna tryggheten från föräldrarna var något de istället sökte i sin umgängeskrets. Informanternas skolgång kantades av dåliga skolprestationer där de ofta umgicks med personer som misskötte sig. / The purpose of this study is to gain a greater understanding of some underlying causes of why people commit criminal acts. The general questions of the study are; in what way does the social circle of friends affect the individual’s prerequisites for developing a criminal lifestyle? How can these underlying causes of crime be explained and understood? The questions are answered by semi-structured interviews with five individuals with previous criminal background. With the use of a thematic analysis method the interview material was structured into three themes that have been formulated based on the datasets that have been collected. The analysis is done with the use of previous research and theories of differential association and reinforcements, symbolic interactionism, labeling and social bond. The study shows that the interview participants end up in crime as a result of their growth, school situation and their circle of friends interacted in a negative way. Common to all those interviewed informants is that they had insufficient contact with both parents during childhood. The lack of assurance from the parents was something they instead searched for in their social circle of friends. The informants schooling was consisted of poor school performances, and they often socialized with friends who also misbehaved.