Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder. Syftet med studien är att se huruvida etnisk boendesegregation reproduceras mellan generationer samt att ta reda på huruvida ett antal olika faktorer påverkar graden av reproduktion.Det material som ligger till grund för studien är hämtat ur Stockholmsdatabasen, varifrån ett slumpmässigt urval av 19274 individer födda år 1974 drogs. Genom Chi2-test och logistisk regressionsanalys framkommer att ju större andel utlandsfödda i uppväxtområdet, desto större andel i boendeområdet i vuxen ålder. Anmärkningsvärt är ändå att en majoritet av de som växer upp i dessa områden flyttar till områden med lägre andel utlandsfödda i vuxen ålder. Det framkommer också att kön, föräldraskap, ekonomiska faktorer och social bakgrund har betydelse för valet av boendeområde, samt att utbildningsnivå saknar en sådan påverkan.

Övervikt är en av de ledande folkhälsoutmaningarna i världen där cirka en tredjedel av världens befolkning är övervikta eller har fetma vilket medför negativa hälsoeffekter och sjukdomar. Övervikt och fetma drabbar även barn och unga där en kraftig ökning har skett under de senaste 40 åren. Fysisk aktivitet utgör en viktig komponent för att minska fetmaepidemin, dock förekommer även en ökad andel fysiskt inaktiva barn och unga i Sverige. Skolan ses som en bra arena för folkhälsoarbete men det förekommer dock spridd forskning gällande effekterna av interventioner som syftar att öka den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var att genomföra en effektutvärdering av projektet ”Rörelsesatsning i skolan” genom en före- och eftermätning av primärutfallet som var skolelevernas fysiska aktivitet samt sekundärutfall som idrottsengagemanget, välmåendet samt klassrumsro. En kvantitativ metod genomfördes med en Single Case Experimental Design där totalt 148 elever deltog vid baslinjemätning och 125 elever vid uppföljningen, eleverna gick i årskurserna 3–6 på en skola i Västerås. Resultatet analyserades genom chi2-test samt ANOVA. Resultatet visar att interventionen gett effekt på utövandet av bollsporter/klättra/springa på rasterna samt att utöva bollsport med ledare på fritiden. Även liten effekt på ökad andel cyklande till skolan och andel som orienterade/cyklade på fritiden med ledare kunde ses.

Baarda’s outlier test is one of the best established theories in geodetic practice. The optimal test statistic of the local model test for a single outlier is known as the normalized residual. Also other model disturbances can be detected and identified with this test. It enjoys the property of being a uniformly most powerful invariant (UMPI) test, but is not a uniformly most powerful (UMP) test. In this contribution we will prove that in the class of test statistics following a common central or non-central chi2 distribution, Baarda’s solution is also uniformly most powerful, i.e. UMPchi2 for short. It turns out that UMPchi2 is identical to UMPI, such that this proof can be seen as another proof of the UMPI property of the test. We demonstrate by an example that by means of the Monte Carlo method it is even possible to construct test statistics, which are regionally more powerful than Baarda’s solution. They follow a socalled generalized chi2 distribution. Due to high computational costs we do not yet propose this as a ”new outlier detection method”, but only as a proof that it is in principle possible to outperform the statistical power of Baarda’s test. / Der Ausreißertest nach Baarda ist eine der am besten etablierten Theorien in der geodätischen Praxis. Die optimale Teststatistik des lokalen Modelltests für einen einzelnen Ausreißer wird als normierte Verbesserung bezeichnet. Auch andere Modellabweichungen können mit diesem Test aufgedeckt und identifiziert werden. Er hat die Eigenschaft, der gleichmäßig stärkste invariante (uniformly most powerful invariant, UMPI) Test zu sein, aber er ist kein gleichmäßig stärkster (uniformly most powerful, UMP) Test. In diesem Beitrag werden wir beweisen, dass in der Klasse der Teststatistiken mit einer gewöhnlichen zentralen oder nichtzentralen chi2 Verteilung die Baardaschen Lösung auch gleichmäßig stärkster Test ist, abgekürzt UMPchi2. Es stellt sich heraus, dass UMPchi2 gleichwertig mit UMPI ist, so dass dieser Beweis als ein weiterer Beweis der UMPI-Eigenschaft des Testes angesehen werden kann. Wir zeigen an einem Beispiel, dass es mittels der Monte Carlo Methode sogar möglich ist, Teststatistiken zu konstruieren, die regional stärker ist, als die Baardasche Lösung. Diese weisen eine sogenannte verallgemeinerte chi2 Verteilung auf. Wegen der hohen Rechenkosten schlagen wir das noch nicht als neue Ausreißererkennungsmethode vor, sondern nur als Beweis, dass es im Prinzip möglich ist, die Teststärke des Ausreißertests nach Baarda zu übertreffen.

This degree project aims to explore the subject of forecasting, which is an ongoing and much alive debate within economics and finance. Within the forecasting field the available research is vast and even if restricted to real estate, which is the main focus of this paper, the available material is comprehensive. A large fraction of published research concerning the subject of real estate forecasting consists of post mortem studies, with econometric models trying to replicate historical trends with the help of available micro and macro data. This branch within the field of forecasting seems to advance and progress with help of refined econometric models. This paper, on the other hand, rather examines the fundamentals behind forecasting and why forecasting can be a difficult task in general. This is shown with an examination of the accuracy of 160 unique forecasts within the field of real estate. To evaluate the accuracy and predictability from different perspectives we state three main null hypotheses: 1. Correct forecasts and the direction of the predictions are independent variables. 2. Correct forecasts and the examined consultants are independent variables. 3. Correct forecasts and the examined cities are independent variables. 4 The observed frequencies for Hypothesis 1 indicate that upward predictions seem to be easier to predict than downward predictions. This is however not supported by the statistical tests. The observed frequencies for Hypothesis 2 clearly indicate that one consultant is a superior forecaster than compared to the other consultants. The statistical tests confirm this. The observed frequencies for Hypothesis 3 indicate no signs of dependence for the variables. The statistical tests confirm this. / Detta examensarbete ämnar att utforska ämnesområdet kring prognoser och prognosmakande, vilket är en högst levande debatt inom ekonomi och finans. Inom detta område är tillgänglig forskning mycket omfattande och även om materialet begränsas till fastighetsmarknaden, som är huvudspåret i denna uppsats, är mängden information ansenlig. En stor andel av publicerad forskning som berör prognoser av fastighetsmarkanden består ofta av studier av typen "post mortem", där man med ekonometriska modeller försöker efterlikna tidigare historiska trender med hjälp av tillgänglig mikro- eller makrodata. Denna gren av forskningen tycks vinna mark och fortsätter att utvecklas med hjälp av allt mer avancerade ekonometriska modeller. Denna studie fokuserar däremot snarare på de fundamentala elementen av prognosmakande och varför detta ibland kan vara en problematisk uppgift. Detta visas med hjälp av en undersökning gällande utfallet och träffsäkerheten av 160 unika prognoser på fastighetsmarknaden. 7 För att utvärdera träffsäkerheten hos prognoserna sätts tre olika nollhypoteser upp: 1. Korrekt prognos och riktning av prognos är oberoende variabler. 2. Korrekt prognos och konsult är oberoende variabler. 3. Korrekt prognos och undersökta städer är oberoende variabler. De observerade frekvenserna för Hypotes 1 indikerar att uppåtgående prognoser är enklare att förutspå än övriga prognoser. Detta kan dock inte stödjas av de statistiska testerna. De observerade frekvenserna för Hypotes 2 indikerar tydligt att en konsult är en överlägsen prognosmakare än övriga konsulter. Detta stöds av de statistiska testerna. De observerade frekvenserna för Hypotes 3 indikerar inget samband av beroende mellan variablerna. Detta kan dock inte stödjas av de statistiska testerna.

The implementation of the IFRS framework in 2005 had a significant impact on the listed companies, as they became obligated to adhere to the new standard in preparing their consolidated financial statements. The new framework replaced annual amortization with regular impairment tests for goodwill. This shift provided management with the opportunity to influence the reporting to their advantage. The aim of this study is to examine the underlying factors that influence companies' decisions regarding goodwill impairments. Among the various factors that can affect goodwill impairments, four specific factors have been chosen for closer investigation in this study: CEO turnover, economic conditions, company size, and low profitability. In the present study, a quantitative method has been used to examine and analyze the research questions. Additionally, a deductive approach has been applied in the study. The data collected is based on annual reports from publicly traded companies listed on the OMX 30, OMXC25, OMXH25, and OSEBX 25 Oslo indexes between the years 2020-2022. The results of the study indicated that factors such as CEO turnover, economic downturn, or low profits did not have a significant impact on firms' decisions to write down goodwill. However, the results were more varied when it came to the factor of firm size. Two out of three statistical tests showed no significant relationship between firm size and goodwill impairments. However, the regression analysis suggested a possible significant relationship between the variables. / Införande av IFRS regelverk år 2005 hade en betydande påverkan på de börsnoterade företagen eftersom från denna tidpunkt blev de skyldiga att följa den nya standarden vid upprättandet av sin koncernredovisning. Det nya regelverket ersatte årliga avskrivningar med regelbundna tester för nedskrivning av goodwill. Detta innebar att företagsledningen fick möjlighet att påverka rapporteringen för sin egen fördel. Syfte med denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna som påverkar företagens val av goodwillnedskrivningar. Av de olika faktorer som kan påverka goodwillnedskrivningar har fyra faktorer valts för att undersökas närmare i detta arbete. De faktorerna som ska undersökas är: VD-byte, konjunkturläge, företagets storlek samt lågt resultat.  I föreliggande studie har en kvantitativ metod använts för att undersöka och analysera forskningsfrågorna. Dessutom har en deduktiv ansats tillämpats i studien. Data som har samlats in baseras på årsredovisningar från börsnoterade företag på listor OMX 30, OMXC25, OMXH25 samt OSEBX 25 Oslo mellan åren 2020–2022. Resultaten från studier indikerade att faktorer som VD-byte, lågkonjunktur eller lågaresultat inte hade någon signifikant påverkan på förtegens beslut att skriva ned goodwill. Däremot var resultaten mer varierade när det gällde faktorn företagets storlek. Två av tre statistiska tester visat inget signifikant samband mellan företagens storlek och goodwillnedskrivningar. Dock visade regressionsanalysen på ett möjligt signifikant samband mellan variablerna