No description available.

Föreliggande studie har redogjort för universitetsstudenters uppfattningar om stalkning. Baserat på typologierna avvisad, hämndlysten och närhetssökande undersöktes om studenterna uppfattade ett stalkningsscenario som stalkning och som ett brott. Vidare undersöktes motiven till uppfattningarna samt hur allvarligt scenariot uppfattades vara. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät och inkluderade 210 individer varav 162 kvinnor och 47 män mellan 18–45 år (M = 22,5 SD = 3,9). Alla respondenter läste en av tre vinjetter och besvarade ett tillhörande frågeformulär. Resultaten indikerade att studenterna uppfattade scenariot som stalkning och som brott. Uppfattningarna skilde sig också beträffande de tre olika stalkningstypologierna. Den närhetssökande gruppen uppfattade scenariot som mer allvarligt än övriga grupper. Framtida forskning bör undersöka detta i andra populationer än studenter. / The following study explored students’ perceptions of stalking. Based on three typologies, the rejected, the resentful and the intimacy- seeking stalker, we examined if students perceived a stalking scenario as stalking and as a crime. We also investigated the motives for these perceptions and the perceived severity of the scenario. The sample included 210 undergraduate students (162 were women and 47 men (M = 22.5, SD = 3.9)). All participants read one of three vignettes and responded to a questionnaire. The results showed that students perceived the scenario as stalking and as a crime, and that the intimacy-seeking group perceived the scenario as more severe. Future research should examine this in other populations than students.

Lagen om olaga förföljelse instiftades som ett led i arbetet med att förbättra skyddet för de som utsätts för upprepade trakasserier, så kallad stalkning. Få anmälningar, otydliga brottsrekvisit samt avsaknad av en nedre gräns för brottet uppges som möjliga anledningar till relativt få åtal samt fällande domar sedan lagen kom 2011. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl lagen om olaga förföljelse fångar upp stalkning genom att studera vilka omständigheter som leder till fällande dom. Etthundra tingsrättsdomar där den tilltalade blivit åtalad för olaga förföljelse undersöktes med ett kodschema. Domar där den tilltalade blivit dömd för olaga förföljelse har jämförts med domar där den tilltalade istället blivit dömd för något av underbrotten, såsom ofredande eller olaga hot. Resultaten visade att det inte finns några skillnader avseende vilka typer av underbrott eller stalkningsbeteenden som utförts. Skillnad fanns däremot för mängden underbrott och handlingar som utgör stalkningsbeteendet och allvarlighetsgrad av stalkningsbeteende vilka samtliga var högre i den grupp som blivit dömd för olaga förföljelse. Trots dessa skillnader uppvisar den grupp som inte dömts för olaga förföljelse också ett stalkningsbeteende. Detta tyder på att lagen endast fångar upp stalkning av mer allvarlig karaktär. / The stalking law was introduced with the intent to strengthen the protection of victims of repeated harassment, i.e stalking. Statistics show that only a small number of stalking cases lead to prosecution and conviction in Sweden. Few police reports and unclear legal requirements regarding the stalking law were reported to be possible reasons. The aim of this study was to examine how well the stalking law identifies stalking behaviours. The study included 100 verdicts where the perpetrator was prosecuted according to the stalking law. These were examined by using a coding schema. Verdicts where the perpetrator was convicted for stalking were compared with verdicts where the perpetrator was convicted for stalking related offences. The results did not show any differences regarding type of offense or type of stalking behaviours. However differences were found regarding the amount of offences committed, the amount of actions that constitute stalking behaviour and the degree of severity of stalking behaviours, where the group convicted for stalking had a higher rate overall. Despite these differences the group consisting of perpetrators that were not convicted for stalking related offences still exhibited stalking behaviours. This indicates that the stalking law only identifies stalking among those who have severe stalking behaviour.

Digitaliseringen är djupt rotat i det svenska samhället och idag ser vi att majoriteten av svenskarna använder internet och sociala medier i stor utsträckning (IIS, 2017). Sociala medier-stalkning (SM-stalkning) är det relativt nya fenomenet som innebär att hämta information om andra människor via sociala plattformar som Facebook eller Instagram. Tidigare forskning har fokuserat på nära, redan etablerade relationer. Denna uppsats ämnar undersöka sociala medier-stalkning i relation till nya och potentiella relationer genom att besvara frågorna om vilken utsträckning detta beteende sker, hur det varierar mellan olika grupper och vilka faktorer som kan förklara beteendet. Med en kvantitativ utgångspunkt formulerades en webbenkät som skickades ut via Facebook. Resultatet analyserades sedan i tre fokusområden i multipla linjära regressionsmodeller samt medelvärdestabeller. Resultatet visade att sociala medier stalkning är ett vanligt beteende men att det skiljer sig i vilken utsträckning det genomförs. De gruppskillnader som hittades i studien var att kvinnor gör beteendet mer än män, studenter gör beteendet mer än heltidsarbetare och yngre SM-stalkar mer än äldre. Efter att ha konstanthållt för samtliga fokusområden (sociodemografi, personlighetsdrag och ensamhet) visade det sig att resultatet som var signifikant i våra regressionsmodeller, pekar på att de förklaringsfaktorer till varför människor SM-stalkar var; viktighet av att bli omtyckt samt användning av den information som uppkommer vid SM-stalkning. Vi argumenterar för att detta handlar om kontroll respektive konformitet inom ramarna för människors fundamentala behov av att tillhöra sociala relationer och grupper.

Föreliggande studie undersökte uppfattningar och prevalens av utsatthet för ex-partner stalkning bland universitetsstudenter. Det undersöktes om det fanns skillnader mellan unga män och kvinnor i uppfattningen om stalkning utförd av en ex-partner och hur denna uppfattning relaterar till tidigare utsatthet. En enkät, bestående av ett script och en lista av stalkning-relaterade beteenden, besvarades av 508 respondenter varav 195 var män och 313 var kvinnor mellan åldrarna 19-29 (M = 22,7 , SD = 2,3). Resultaten visade att 168 (33,1 %) respondenter blivit utsatta för ex-partner stalkning. Vidare visade resultaten att kvinnor uppfattade att det var mer troligt att stalkning skulle förekomma i jämförelse med män i samtliga fortsättningar till berättelsen i scriptet. De respondenter som blivit utsatta för ex-partner stalkning uppfattade den utsatta i scriptet som ansvarig för sin egen utsatthet i större utsträckning än de som inte blivit utsatta. Dessa resultat betonar vikten av ökad kunskap och förståelse som kan ligga till grund för förebyggande insatser samt efterföljande stöd. / The present study examined the perceptions and prevalence of ex-partner stalking among university students. It examined whether there were differences between young men and women in the perception of ex-partner stalking and how this perception is related to prior victimization. 508 respondents, of whom 195 were men and 313 were women between the ages of 19-29 (M = 22,7, SD = 2,3), answered a questionnaire, consisting of a script and a list of stalking-related behaviors. The results indicated that 168 (33.1%) respondents had prior experience with ex-partner stalking. Furthermore, the results showed that women perceived that it was more likely that stalking would occur compared to men in all continuations of the narrative in the script. The respondents who had prior experience with ex-partner stalking perceived the victim in the script as being responsible for their own victimization to a greater extent than those who did not have prior experience. These results emphasize the importance of increased knowledge and understanding, which can form the basis for preventive measures and subsequent support.

Studenters uppfattning om stalkning skiljer sig åt. Kvinnor anser att flerh ändelser är stalkning medan män tänker att händelserna inte klassificeras som stalkning. Män tänker även att det oftare är offrets egna fel att denne blir utsatt. Det finns ideala brottsoffer och icke-ideala brottsoffer, vilket har att göra med brottsoffrets karaktärstyp. Syftet med studien är att undersöka hur studenter uppfattar brottsoffrets utsatthet, beroende på om brottsoffret är idealt eller icke-idealt. Studien har använt en mixed design vilket innebär att de finns både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Undersökningen genomfördes på så sätt att respondenter fick läsa en av två berättelser och besvara en tillhörande enkät. Resultaten visar att det finns skillnader i män och kvinnors uppfattning. Kvinnor ansåg att brottsoffrens utsatthet var lika allvarligt oavsett karaktärstyp medan män ansåg att det ideala brottsoffrets utsatthet var allvarligare än det icke-ideala. Kvinnor uppfattar däremot att det icke-ideala brottsoffret hade utsatts för stalkning i högre utsträckning än det ideala, medan män bedömde motsatsen. Respondenterna ansåg att brottsoffren skulle hantera sin utsatta position genom att bland annat anmäla och kontakta sina närstående. Det övergripande resultatet i studien visar att majoriteten studenter uppfattar stalkning som allvarligt men skillnaden är hur allvarligt respondenterna anser att utsattheten är. / Students perception on stalking differ. Women consider that more casesare stalking while men consider that these cases do not classifies asstalking. Men is more often thinking that it is the victims own fault thathe or she is a victim of crime. There is ideal victims and non-idealvictims, which depending on the victims’ characteristics. The purposewith this study is to examine how students perceive the victims’vulnerability, depending on if the victim is an ideal victim or non-ideal.The study has used a mixed design which means that there will be bothquantitative results and qualitative results. The study was conductedthat the respondents read one out of two cases and then answered aquestionnaire. The results show that there are differences between menand women’s perceptions. Women consider the victims exposure to beequally severe while men consider the ideal victim’s exposure onstalking to be more severe than the non-ideal. Women however,perceive that the non-ideal victim had been exposed to stalking ingreater extent than the ideal victim while men consider the opposite.The respondents consider that the victims should handle theirvulnerable positions through reporting to the police and contact theirrelatives. The overall result of the study shows that the majority of thestudents perceive stalking as severe but the differences lays in howsevere the students perceive there is.