A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA.  The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history.  Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.

<p>De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB.</p><p>Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.</p>

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB. Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.

Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat. En annan orsak till den ökade redovisningen av detta beror på att sedan år 2008 är statliga och privata bolag numera enligt lag skyldiga att miljöredovisa enligt Årsredovisningslagen 6kapitlet 1§. En av de största utmaningarna för hållbar utveckling enligt Global Reporting Initiative är kravet på att göra nya och innovativa val och att tänka på ett helt nytt sätt. Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver åtgärder som vidtas skyndsamt. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir oerhört viktigt för att uppnå bra relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Redan år 1987 i en FN-rapport uppstod uttrycket ”vår gemensamma framtid”. Rapporten beskrev målet med hållbar utveckling som att ”tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.  Hållbarhetsredovisning är en bred term, som anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Företagen ska mäta, presentera och ta ansvar för deras påverkan på de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Redovisningen ska innehålla både det som är positivt och det som är negativt för att på bästa sätt ge en balanserad bild.Under de senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete pågått inom ramen för det samarbetsprojekt som, Global Reporting Initiative, påbörjade 1997 efter ett upprop av den i Boston, USA, baserade ideella organisationen Coalition for Socially Responsible Economies (CERES) som en reaktion på det stora och ökandeantalet modeller och riktlinjer för miljöredovisning (Bergström 2002). Brown et al. (2009) hänför utvecklingen av GRI till de befintliga institutionella strukturerna, de starkt påverkande intressenterna och den underutvecklade plattform för information om hållbarhetsredovisning.  För att detta ska kunna ske på ett så tydligt, öppet och jämförbart sätt som möjligt har Global Reporting Initiative skapat ett accepterat och trovärdigt ramverk.  Ramverket innefattar både generellt och branschspecifikt innehåll och kan därför användas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och ort. Detta är också den mest kända ram för frivillig rapportering av miljömässiga aspekter. Ramverket och riktlinjerna förbättras kontinuerligt genom ett organiserat samarbete mellan ett stort antal experter från hela världen och från alla intressentgrupper, där experterna möts i diskussioner för att nå samförstånd.Riktlinjerna består av principer för att definiera redovisningens innehåll och för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen. Riktlinjerna består också av standardupplysningar som omfattar resultatindikatorer och andra upplysningskrav, samt vägledning för särskilda tekniska delar i redovisningen. Zeng et al (2010) menar att GRI för närvarande anses vara det mest utvecklade mätinstrumentet för miljöredovisning.Miljöredovisningen enligt GRI syftar till företagets påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, så som ekosystem, mark, luft och vatten. En rad olika miljöindikatorer kopplade till insats och resultat redovisas, men också resultat kopplat till exempelvis påverkan från produkter och tjänster. Många bolag har idag olika miljörelaterade certifikat som visar att hållbar utveckling är viktigt.

In the following study, students' perceptions of the topic of geography are related to the subject's selective traditions. The theoretical framework of the study consists of selective traditions and different didactic typologies. Based on the theory, the study's empirical material is analyzed and discussed. Empirin consists of a group interview and a survey, where students have given personal opinions and thoughts on the subject of geography and for them current geography teaching. The choice of method was guided by the questions with the goal of meeting the purpose. The study aims to investigate how selective traditions appear in students' perceptions of the geography subject. The research overview consists of national studies and surveys where the focus is mainly on students' perceptions of the school subject geography, the content of the teaching as well as the selective traditions and didactic typologies that are and have been relevant for the school subject geography. Literature and research overview within the development of the geography subject have played a significant role during the work with this arousal. Previous research shows that geography has been characterized by different selective traditions, whit selective traditions, means in this study how the choice of teaching content is influenced by a specific educational culture / tradition, where themes such as namegeography, climate and types of nature have been considered important. The selective traditions are expressed in various didactic typologies, which according to Molin (2006) can be seen as different variations of an educational content that can be used to create overviews of the different aims, content and methods of individual school subjects. The worked and analyzed empirical evidence shows that students' perceptions of the geography subject are mainly positive. Furthermore, empirical evidence shows that topical and value-based geography teaching and interdisciplinary geography teaching are the most prominent typologies in student statements. The following fact suggests that the tradition that has a great influence on students 'perceptions at present is based on a progressivist philosophy of education, which is reflected in students' perceptions of the subject, its content and teaching.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur judendomen gestaltas i den svenska skolan genom tre olika läromedel. Av egna erfarenheter är läroböcker oftast inte uppdaterade, vilket är problematiskt. Uppfattningar om religioner är något som hela tiden förändras. Religioner som kan ha varit främmande för 25 år sedan anses idag vara vanligt. Intryck om religioner speglar det som sedan författarna väljer att ha med i sina böcker. Vi kommer därför att göra är en läromedelsanalys av tre böcker som skolor använt sig av eller använder sig fortfarande av. Undersökningar på hur lärare förhåller sig till att undervisa om judendom är något vi kommer att titta närmare på. Något som vi kommer att fokusera på när det gäller lärarens profession är om lärare gör speciella åtgärder när de undervisar om judendom. De speciella åtgärderna kan vara lektionsupplägg eller användning av läroböcker.Vi kommer att använda oss av två teorier. Den ena är typologi där vi genom olika framställningsformer tittar närmare på läromedlen, för att förklara hur judendomen gestaltas. Vi kommer även att använda oss av en teori som innefattar bildanalys för att se om bilder stödjer texters beskrivningar och hur gestaltningen av religionen ser ut. Genom dessa två teorier anser vi få en klar bild av hur judendomen gestaltas i svenska läromedel. För att få en helhetsbild av hur judendom gestaltas i läromedel så har vi valt att använda oss av läroböcker som används eller har använts i skolan. Vi vill även få ett tidsperspektiv genom att undersöka läromedel äldre än 2011 eftersom Lgr 11 kom ut 2011. Vi kommer även att använda oss av böcker skrivna efter Lgr 11. För att kunna besvara på våra frågeställningar så har vi valt att använda oss av skolböcker, intervjuer, teorier och annan litteratur som forskat inom detta ämne. Resultatet som vi tagit del av är uppdelade utifrån våra frågeställningar. En del av resultaten hjälper oss att ta reda på hur judendomen gestaltas och en annan del hjälper oss att förstå hur man analyserar läromedel. När vi analyserar läromedel gör vi det utifrån de valda teorierna. Undersökningen visar att innehållet i ett läromedel skiljer sig ifrån varandra beroende på böckerna. Även hur gamla böcker speglar innehållet i läromedlen.

<p>On the island of Gotland in the Baltic sea there have been 18 archaeological find of bronze swords and five finds of bronze miniature swords and they have been dated to the bronze age periods II-VI. They have been found as ritual hoard offerings, as treasure hoards and in graves. These finds will be put in relation to each other and the bronze age landscape they have been found in. The purpose of this is to see if there is a pattern to be seen, if a specific sword-type can be found in a grave or hoard or if there’s a pattern to be seen in there placement in the landscape relating to other bronze age sites. The question of who used the sword during the bronze age will also be asked, followed by a discussion of gender, gender roles and power on Gotland during the bronze age.</p>

On the island of Gotland in the Baltic sea there have been 18 archaeological find of bronze swords and five finds of bronze miniature swords and they have been dated to the bronze age periods II-VI. They have been found as ritual hoard offerings, as treasure hoards and in graves. These finds will be put in relation to each other and the bronze age landscape they have been found in. The purpose of this is to see if there is a pattern to be seen, if a specific sword-type can be found in a grave or hoard or if there’s a pattern to be seen in there placement in the landscape relating to other bronze age sites. The question of who used the sword during the bronze age will also be asked, followed by a discussion of gender, gender roles and power on Gotland during the bronze age.

Miljöpartiet de Gröna är ett parti som på relativt kort tid etablerat sig i svensk politik. Mellan 1982 och 2013 har de antagit nio program som var och ett definierar vilken politik de velat föra vid respektive antagningstillfälle. Den här studien avser att undersöka på vilka sätt historia brukas i dessa program samt hur bruket förändras över tid. Studien är en kvalitativ textanalys som utgår från Karlssons typologi för historiebruk. Resultatet av undersökningen visar på ett utbrett pedagogisk-politiskt bruk och ett fåtal exempel på ideologiskt- existentiellt- och moraliskt bruk. Historia brukas framförallt i inledningen av stycken men även när den egna rörelsen ska beskrivas. Programmen bär spår av sin samtid och det finns trender i hur vissa historiebruk till- och avtar där det tydligaste är en ökning av ideologiskt historiebruk i de två yngsta programmen.

<p>Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen.</p><p>Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.</p><p>Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.</p>