• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • Tagged with
  • 10
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vad är geografi? : Gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning om vad som ingår i ämnet geografi

Svensson, Johanna January 2014 (has links)
No description available.
2

Påverkar slumpen evolutionsundervisningen? : En litteraturstudie angående hur förståelse för slump och sannolikhet påverkar förståelsen för evolution.

Larsson, Angelica January 2015 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka om slump och sannolikhet kan vara det Ross och kollegor kallar för tröskelbegrepp. Detta undersöktes genom en kvalitativ analys av 11 publicerade artiklar. Dessa analyserades utifrån tre frågeställningar.  Hur resonerar elever angående slump och sannolikhet inom matematikundervisningen? Hur resonerar elever angående slump och sannolikhet inom evolutionsundervisningen? Återfinns liknande resonemang angående slump och sannolikhet inom matematik- och evolutionsundervisningen? Utifrån sammanställningen granskades resonemangen för att se om de liknade varandra. Efter detta drogs slutsatser om huruvida slump och sannolikhet skulle kunna vara så kallade tröskelbegrepp. Resonemangen verkade påminna om varandra och flera av de kriterier som Ross och kollegor har ställt upp för tröskelbegrepp är uppfyllda. Denna studie stödjer deras förslag angående att slump och sannolikhet är tröskelbegrepp.
3

Blir jag bedömd? : En kvalitativ undersökning om elevers uppfattning av bedömning i idrott och hälsa / I will be assessed? : A qualitative study on student´s perceptions of assessment in physical education

Nilsson, Elin, Lindahl, Linda January 2017 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadieelevers uppfattning om bedömning i ämnet idrott och hälsa och om den överensstämmer med deras lärares uppfattning. Studien ska också undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar kursplanen. Studien utgår från följande frågeställningar. – Hur uppfattar eleverna vad de blir bedömda på i ämnet idrott och hälsa? – Vad är elevernas uppfattning om när lärarens bedömning sker? – Hur går läraren tillväga för att klargöra betyg och bedömning för sina elever i ämnet idrott och hälsa? – Hur tolkar läraren kursplanen i idrott och hälsa? – Vilka likheter och skillnader finns det i lärarens uppfattning om bedömning respektive elevernas uppfattning om bedömning? Metod Studien använder en kvalitativ intervjumetod innehållande två lärare i idrott och hälsa och fyra fokusgrupper med 6 elever i varje från årskurs 6. Lärarna arbetar på olika skolor och två av fokusgrupperna tillhör de intervjuade lärarna. Lärarna fick under intervjun besvara frågor om hur de bedömer eleverna i idrott och hälsa samt hur de förmedlar kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa för eleverna. Eleverna fick besvara frågor om hur de uppfattar att de blir bedömda i ämnet idrott och hälsa samt hur läraren förmedlar kunskapskraven till dem. Resultat Studien visar att lärarna bedömer eleverna i stort sett varje lektion och använder sig främst av en formativ bedömning. Elevernas uppfattning är att de blir bedömda nästan hela tiden och främst under momenten dans, simning och uppvärmning samt efter varje lektion så att lärarna kan sammanställa deras prestationer i slutet av varje termin. Båda lärarna arbetar med att förmedla kunskapskrav och momentinnehåll via läroplattformar och muntligt till eleverna. Eleverna menar att kunskapskraven och syftet med lektionerna inte förmedlas tillräckligt tydligt den muntliga vägen. Båda lärarna upplever att den nuvarande kursplanen i vissa fall är något svårtolkad. Slutsats Slutsatserna av den här studien är att eleverna är medvetna om att de blir bedömda under varje lektion men de vill ha tydligare instruktioner om vad de bedöms på. Lärarna i sin tur vill ha tydligare anvisningar om undervisningsinnehållet vilket tidigare forskning också visar. / Abstract Aim The purpose of our study is to investigate middle school students understanding of assessment in physical education and whether it is consistent with their teachers opinion. The study will also examine how teachers of physical education and health interpret the curriculum. The study is based on the following question: - How do the students perceive what they will be assessed on in sport and health? – What is the student’s perception of when the teacher’s assessment takes place? – How does the teacher approach to clarify the rating and assessment of their students in physical education? – How do the teacher´s interpret the curriculum in physical education? – What similarities and differences are there in the teacher's perceptions of the assessment and students' perception of assessment? Method The study uses a qualitative interview method containing two teachers in physical education and four focus groups with 6 students in each of grades 6. The teachers working in various schools and two of the focus groups belonging to the interviewed teachers. The teachers had to answer questions about how they assess students in physical education and health, as well how they convey the knowledge in the subject sports and health of students. The students answered questions about how they perceive that they will be judged in physical education and health, and how their teacher conveys knowledge requirements until them. Result The study shows that teachers assess students in virtually every lesson and mostly uses a formative assessment. Students perceive they are being assessed almost all the time, and particularly during moments dancing, swimming and heating, and after each lesson so that teachers can compile their performance at the end of each semester. Both teachers are working to convey the skill requirements and elements content through educational platforms and verbally to students. Students believe that the knowledge and the purpose of the lessons is not communicated clearly enough the oral route. Both teachers feel that the current curriculum is sometimes slightly difficult to interpret. Conclusion The conclusions of this study is that students are aware that they are being assessed each lesson but want clearer instructions on what they actually are being assessed on. The teachers, in turn, want clearer guidelines on teaching content which previous research shows
4

"Ja, nåt roligt ska man väl ha i skolan." : En studie om elevers syn på syfte och motivation inom ämnena bild, engelska, matematik och svenska

Ekman, Anna, Andersson, Martin January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra. Matematik är främst till för att klara av sin privata ekonomi. Detta är även den framtida nyttan av ämnet. Svenska anser de vara till för att kunna kommunicera, även i ett framtidsperspektiv. Eleverna motiveras av en rad olika aspekter: läraren, nöje i ämnet, att få uttrycka sig, att lära sig för att bli bättre på något, samt av betyg. Angående betyg är det först och främst informationsaspekten av betyg som är viktig för eleverna. De säger sig dock anstränga sig mer på grund av dem.
5

Elevers uppfattning av kursen Geografi 1 i relation till ämnets centrala innehåll / Pupils perception of the course Geography in relation to the core content of the subject

Sheibani, Jasmine January 2018 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om geografiämnet, samt ställa detta mot det innehåll ämnet ska utgöras av enligt kursplanen för Geografi 1. En enkätunder- sökning genomfördes i en gymnasieklass där eleverna svarade på tre frågor gällande deras uppfatt- ning om geografiämnet. Uppsatsens resultat stämmer överens med en tidigare studie från 2006, som visar att geografiämnet tenderar att domineras av ett naturgeografiskt innehåll. Till skillnad från en annan studie genomförd 1987 uppfattade inte denna uppsats respondenter geografiämnet utgöras av namngeografi och kart- kunskap utan nämnde ofta begrepp som jordens uppbyggnad, endogena- och exogena processer samt klimatologi. Jämförelsen mellan gymnasieelevernas svar och kursplanen för Geografi 1 genomfördes för att visa eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Syftet och det centrala innehållet i kursplanen visar att ämnet utgörs av både ett kulturgeografiskt och naturgeografiskt innehåll vilket framgår av föl- jande citat i syftet för Geografi 1 “undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utveck- lar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur”. Elevernas svar stämmer till viss del överens med det innehåll geografiämnet ska utgöras av enligt kursplanen. Ma- joriteten av eleverna beskrev i sina svar särskilt naturgeografiska processer och begrepp vilka där- med dominerar, men även de andra arbetsområden som anges i kursplanens syfte och centrala inne- håll nämndes. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av Lena Molins fem didaktiska typologier som har an- vänts i jämförelsen av ämnesinnehållet mellan Lpf 94 och Gy 11. Detta då de dominerande typlogi- erna formar geografiundervisningens innehåll och inriktning. Vidare har förekomsten av Molins typlogier studerats i uppsatsens resultat för att se om samma typologier dominerar idag som när Molins studie genomfördes.
6

Vilken betydelse har rast ur ett pedagogiskt perspektiv? : Pedagogers och elevers uppfattningar om rast

Pettersson, Jonas January 2018 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka vilken betydelse rast har ur ett pedagogiskt perspektiv. Rast upptar en betydande del av elevernas skoltid men dess syfte är inte alltid klargjort. Tidigare forskning visar stora fördelar med rast, dels för att rasten är ett nödvändigt avbrott i en lektion och dels för att rasten i sig är ett lärtillfälle. Genom att använda fokusgrupper har jag tagit del av totalt 16 elevers och pedagogers uppfattningar om rasten. Resultatet visar att rasten är komplex, där vuxna både behöver vara närvarande och kunna ge eleverna distans. Skolgårdsmiljön framträder som viktig för att eleverna ska trivas och för att bidra till rörelse och aktiviteter. Sammantaget framstår rasten som grundläggande för elevens lärande. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>
7

Geografiämnet på gymnasiet : En studie om elevers uppfattningar, selektiva traditioner och didaktiska typologier / The subjecct geography in high school : A study on high school student´s perceptions, selective traditions and didactic typologies

lönnborg, louise January 2020 (has links)
In the following study, students' perceptions of the topic of geography are related to the subject's selective traditions. The theoretical framework of the study consists of selective traditions and different didactic typologies. Based on the theory, the study's empirical material is analyzed and discussed. Empirin consists of a group interview and a survey, where students have given personal opinions and thoughts on the subject of geography and for them current geography teaching. The choice of method was guided by the questions with the goal of meeting the purpose. The study aims to investigate how selective traditions appear in students' perceptions of the geography subject. The research overview consists of national studies and surveys where the focus is mainly on students' perceptions of the school subject geography, the content of the teaching as well as the selective traditions and didactic typologies that are and have been relevant for the school subject geography. Literature and research overview within the development of the geography subject have played a significant role during the work with this arousal. Previous research shows that geography has been characterized by different selective traditions, whit selective traditions, means in this study how the choice of teaching content is influenced by a specific educational culture / tradition, where themes such as namegeography, climate and types of nature have been considered important. The selective traditions are expressed in various didactic typologies, which according to Molin (2006) can be seen as different variations of an educational content that can be used to create overviews of the different aims, content and methods of individual school subjects. The worked and analyzed empirical evidence shows that students' perceptions of the geography subject are mainly positive. Furthermore, empirical evidence shows that topical and value-based geography teaching and interdisciplinary geography teaching are the most prominent typologies in student statements. The following fact suggests that the tradition that has a great influence on students 'perceptions at present is based on a progressivist philosophy of education, which is reflected in students' perceptions of the subject, its content and teaching.
8

Att ha en vän från varje världsdel. Om mångkulturalitet i skolan

Hedelius, Emelie January 2010 (has links)
Med den här uppsatsen ville jag undersöka mångkulturalitet i skolan genom två perspektiv, lärarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mångkulturalitet uppfattas samt försöka komma åt tankar och erfarenheter kring hur det är att gå eller att arbeta på en mångkulturell skola. I mina frågeställningar riktade jag in mig på hur begreppet mångkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mångkulturella skolmiljön, om och i så fall hur lärare tar det mångkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i så fall hur eleverna ansåg att det mångkulturella påverkar dem själva och arbetssätt i skolan. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever.Att lära av varandra, och att se varje människa för vem den är och inte för var den kommer ifrån, blir en självklar del i mötet på skolan, enligt lärarna och eleverna. Till fördelarna hör också att eleverna, och många av lärarna, anser att toleransen gentemot varandra är stor på skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid går åt till att förklara ord och begrepp, det svåra i att få en bra kontakt med föräldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som några invandrargrupper känner gentemot varandra.Det finns en vilja hos lärarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgå ifrån elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, även om detta uppfattas som något svårt ibland. Både lärare och elever anser trots detta att arbetssätt och nivå anpassas i stor mån efter eleverna och deras förförståelse.
9

Rum för lärande : Ett elevperspektiv på lärande inom idrott och hälsa / Space for Learning : Pupils’ perception of learning within Physical Education

Burcher, Corey, Lundén, Victor January 2021 (has links)
Syfte  Denna studie undersöker hur elever i årskurs 9 ser på lärandet i ämnet idrott och hälsa i relation till ämnets rum för lärande.   Frågeställningar Vad anser elever i årskurs 9 påverkar deras lärande i idrott och hälsa?  Vad anser elever i årskurs 9 att man ska lära sig i idrott och hälsa i förhållande till kunskapskraven? Hur anser elever i årskurs 9 att klassrummen inom idrott och hälsa påverkar deras lärande?  Metod  Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har varit datainsamlingsmetoden. Urvalet består av fem elever som går årskurs nio inom Stockholmsområdet. Data har analyserats systematiskt via en innehållsanalys. Läroplansteori och Engströms logiker har utgjort teoretiska utgångspunkten i studien.    Resultat Flera faktorer kan påverka lärandet i form av både inre och yttre faktorer. De påverkar antingen positivt eller negativt och läraren ses som den faktorn som kan påverka mest. Elever kan vissa av kunskapskraven i idrott och hälsa men kunde endast framföra de kunskapskraven som är kopplade till rörelse. Ur ett elevperspektiv ses idrott och hälsa som ett praktiskt ämne. Variationen av rum för lärande inom idrott och hälsa kan underlätta och öka lärandet enligt eleverna. / Aim The aim of this project is to examine how pupils in the ninth grade perceive learning in Physical Education and Health (PEH) and in relation to the subject’s space for learning. Research questions What do pupils in the ninth grade believe affect their learning in Physical Education and Health? What do pupils in the ninth grade believe that they are supposed to learn in Physical Education and Health in relation to the curriculum?  How do pupils in the ninth grade perceive the subjects’ space for learning affects their learning? Method This project has a qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect the data. The sample consists of five students from the Stockholm area and are in year nine. The data has been analyzed systematically through content analysis. Curriculum theory and Engström's logics are the theoretical frameworks used throughout the project.  Result  Several factors can affect learning in the form of both internal and external factors. They affect learning either positively or negatively and the teacher is seen as the factor that can affect learning the most. Pupils know some of the knowledge requirements for Physical Education and Health but could only present the knowledge requirements that are associated with movement. From the pupil’s perspective, Physical Education and Health is only seen as a subject associated with movement. The variety of spaces for learning in Physical Education and Health can facilitate and increase learning according to the pupils.
10

Vilka beskrivningar avteknikämnet framkommer hosniondeklassare i grundskolan? / What are the possible technology subjects description that could appear among ninth-graders of the compulsory school?

Ghazi Shabo, Andira, Sarok, Amal Audish Basa January 2020 (has links)
Syftet med denna studie har varit att förstå hur högstadieelever i årskurs 9 i sex svenska skolor beskriver teknikämnet samt ta reda på vad de uppger att det de har lärt sig respektive vad de saknat kring innehåll i teknikämnet efter 9 år i grundskolan. Studien bygger på en enkätundersökning ifylld med hjälp av papper och penna. Respondenter fick svara på frågorkring vad de anser att teknik är, samt vad de har lärt sig och eventuellt saknat iteknikundervisningen under grundskolans gång. 252 enkäter delades ut och 250 besvarades. DiGirnonimos (2011) ramverk har använts för att kategorisera uttalanden avseende teknikens natur som framkommer i elevernas enkätsvar. I resultatet framkommer att teknik beskrivet som artefakt och teknik som skapandeprocess samt beskrivningar relaterade till teknikens roll i samhället är de mest återkommande dimensionerna i respondenternas svar. Däremot är det inte så många elever som beskriver teknik relaterat till teknikens historia eller teknik som mänsklig verksamhet. Ett annat innehåll som framhålls av eleverna som något de har lärt sig mycket om är programmering. Teman såsom el-teknik, sätt att tänka för att lösa problem etc.(som en ingenjör), tekniska system, miljöfrågor relaterat till teknik framkommer också, dock med avsevärt mindre frekvens. Resultatet visar att eleverna generellt nämner innehållet i teknikundervisning från olika håll, Många elever kan uttrycka flera av DiGironimosdimensioner när de får frågan om vad teknik är. Men eftersom vissa områden, exempelvis denhistoriska dimensionen inte riktigt framkommer krävs fortfarande tydlighet och en mer välplanerad teknikundervisning för att täcka hela innehållet som står i kursplanen för teknikämnet. En relativt stor andel av eleverna visar osäkerhet kring vilket teknikinnehåll som de saknat i sin teknikundervisning. Det kan förstås bero på att de inte vet vad de har att vänta av undervisningen. Det som framkommer i elevernas svar är att de saknar programmering, teknikinnehåll, konstruktion, resurser, praktiskt arbete vilket också sammanfaller med vad de anser att de lärt sig. En tolkning är att dessa områden är elevernas beskrivning av vad teknikämnet omfattar och att det är detta som de också anser sig behöva mer av. / The purpose of this study has been to understand how high school students year 9 in six Swedish schools describe the subject of technology and state what they have learned and what they lacked about content in the subject of technology after 9 years in primary school. The study is based on a questionnaire completed using paper and pen. Respondents had to answer questions about what technology is, and what they have learned and possibly missed in technology teaching during primary school. 252 questionnaires were distributed and 250 were answered. DiGirnonimo's (2011) framework has been used to categorize statements regarding the nature of technology that appear in students' questionnaire responses. The results show that technology described as an artifact and technology as a creative process as well as descriptions related to the role of technology in society are the most recurring  dimensions in the respondents' answers. However, not many students describe technology related to the history of technology or technology as human activity. The results show that students seem to have learned the most about construction technology and drawing technology. Another content that is emphasized by the students as something they have learned a lot about is programming. Themes such as electrical engineering, ways of thinking to solve problems, etc. (as an engineer), technical systems, environmental issues related to technology also emerge, but with less frequency. The results show that students generally mention technology teaching from different angles. Many students can express several of DiGironimo's dimensions when asked what technology is. However, as some areas, such as the historical dimension, do not really emerge, clarity and more well-planned technical teaching are still required to cover the entire content of the syllabus for the technical subject. A relatively large proportion of the students show uncertainty about what technology content they lacked in their technology teaching. This may of course be because they do not know what to expect from the teaching. What emerges in the students' answers is that they lack programming, technical content, construction, resources, practical work, which also coincides with what they think they have learned. One interpretation is that these areas are the students'description of what the subject of technology includes and that this is what they also considerneeding more of.

Page generated in 0.0904 seconds