• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 2
  • Tagged with
  • 16
  • 14
  • 12
  • 10
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

IFRS påverkan på den statliga koncernredovisningen / The influence of IFRS on the accounting of the governmental corporate finance

Keeleste, Charlotte, Johansson, Anna January 2007 (has links)
<p>Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.</p><p>Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.</p><p>Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.</p><p>Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.</p><p>Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen. Konsolidering betyder att alla ingående resultat och balanser läggs samman och alla interna transaktioner mellan företagen elimineras.</p><p>Kapitalandelsmetoden innebär bland annat att värdet av statens andelar av dotter- och intresseföretagens eget kapital redovisas som tillgång i balansräkningen och andelarna av företagens resultat redovisas i resultaträkningen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en kvalitativ studie av sex statligt ägda dotterbolag granska hur användningen av kapitalandelsmetoden för redovisning av dotterföretag i den statliga koncernredovisningen har påverkats av övergången till IFRS. Vi vill identifiera vilka finansiella dokument som påverkats av övergången till IFRS samt se om justeringen har påverkat värdet i svenska staten.</p><p>Vi presenterar IFRS, syftet med statens ägande, de olika redovisningsmetoderna som används av intresse- och dotterföretag samt hur deras rapportering in till statens redovisning går till i vår referenshantering. Empirin innehåller en kort företagsinformation av de sex dotterföretagen och vi redovisar och analyserar hur de finansiella dokumenten har påverkats av IFRS samt visa vilka standarder som har påverkat de respektive företagen.</p><p>I vår slutsats kommer vi fram till att de nya redovisningsprinciperna har påverkat redovisningen av statens ägande i både resultat- och balansräkningen. Implementeringen och de tillhörande justeringarna till IFRS påverkar dotterföretagens redovisning i flertalet poster, bland annat genom en ändring i värderingsprinciperna. Till följd av detta justerades nettoförmögenheten med en ökning på 30,3 miljarder kronor år 2005, men ändringen innebar även minskningar. Den totala nettoeffekten av införandet uppskattades slutligen till en ökning på 18,1 miljarder kronor. Därigenom har även statens nettoförmögenhet påverkats med motsvarande belopp. Vi gjorde en beräkning att denna värdeökning motsvarar cirka 2 procent av de 864,9 miljarder kronor som tillgångarna i statens balansräkning uppgick till år 2004.</p>
2

IFRS påverkan på den statliga koncernredovisningen / The influence of IFRS on the accounting of the governmental corporate finance

Keeleste, Charlotte, Johansson, Anna January 2007 (has links)
Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004. Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen. Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen. Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag. Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen. Konsolidering betyder att alla ingående resultat och balanser läggs samman och alla interna transaktioner mellan företagen elimineras. Kapitalandelsmetoden innebär bland annat att värdet av statens andelar av dotter- och intresseföretagens eget kapital redovisas som tillgång i balansräkningen och andelarna av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en kvalitativ studie av sex statligt ägda dotterbolag granska hur användningen av kapitalandelsmetoden för redovisning av dotterföretag i den statliga koncernredovisningen har påverkats av övergången till IFRS. Vi vill identifiera vilka finansiella dokument som påverkats av övergången till IFRS samt se om justeringen har påverkat värdet i svenska staten. Vi presenterar IFRS, syftet med statens ägande, de olika redovisningsmetoderna som används av intresse- och dotterföretag samt hur deras rapportering in till statens redovisning går till i vår referenshantering. Empirin innehåller en kort företagsinformation av de sex dotterföretagen och vi redovisar och analyserar hur de finansiella dokumenten har påverkats av IFRS samt visa vilka standarder som har påverkat de respektive företagen. I vår slutsats kommer vi fram till att de nya redovisningsprinciperna har påverkat redovisningen av statens ägande i både resultat- och balansräkningen. Implementeringen och de tillhörande justeringarna till IFRS påverkar dotterföretagens redovisning i flertalet poster, bland annat genom en ändring i värderingsprinciperna. Till följd av detta justerades nettoförmögenheten med en ökning på 30,3 miljarder kronor år 2005, men ändringen innebar även minskningar. Den totala nettoeffekten av införandet uppskattades slutligen till en ökning på 18,1 miljarder kronor. Därigenom har även statens nettoförmögenhet påverkats med motsvarande belopp. Vi gjorde en beräkning att denna värdeökning motsvarar cirka 2 procent av de 864,9 miljarder kronor som tillgångarna i statens balansräkning uppgick till år 2004.
3

Värdering av förvaltningsfastigheter : en jämförelse mellan Sverige och Storbritannien

Sjölind, Lotta, Aletto, Anastasiya January 2013 (has links)
Harmonisering av redovisningsprinciper mellan länder inom EU har försökt uppnås under lång tid och från och med 2005 har det blivit obligatoriskt för noterade företag inom EU att tillämpa IFRS och IAS vid årsbokslut. En av IAS standarder är IAS 40 – Förvaltningsfastigheter där företag som innehar förvaltningsfastigheter kan välja att värdera sina fastigheter antingen enligt anskaffningsvärdemetoden eller verkligtvärdemetoden. Dock väljer de flesta företag att följa IFRS rekommendation, att värdera till verkligt värde. När företag väljer att värdera enligt verkligtvärdemetoden kan värdering ske antingen internt inom företaget eller externt med hjälp av externa värderingsmän. Syftet med vår studie är att undersöka hur svenska och brittiska företag värderar sina förvaltningsfastigheter (internt/externt) och om det råder harmonisering mellan länderna och varför de valt att värdera som de gör. Vår studie innefattar 15 svenska företag och 48 brittiska företag som är noterade på respektive börs och redovisar förvaltningsfastigheter i sin årsredovisning. Vi har valt att använda oss utav en metodkombination av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att kunna uppfylla vårt syfte. Undersökningen visade att de svenska och brittiska företagen föredrar olika värderingsmetoder när de värderar förvaltningsfastigheter. I Storbritannien var det tydligt att den externa metoden föredras medan i Sverige var både metoderna populära. Detta pekar på att det inte råder harmonisering vid värdering av förvaltningsfastigheterna i Storbritannien och Sverige efter införandet av IAS 40.
4

IAS 40 och värderelevans för fastighetsbolag på Stockholmsbörsen

Johansson, Oscar, Kaplaner, Emre January 2022 (has links)
I denna studie är syftet att undersöka hur införandet av IAS 40 i IFRS påverkade värderelevansen för svenska fastighetsbolag som är noterade på OMX Stockholm. Vidare bidrar vi till nuvarande forskning inom värderelevans om hur införandet av nya redovisningsstandarder påverkar värderelevansen för redovisningsinformation som investerare använder sig av. Våra resultat visar att efter införandet av IAS 40 ökade värderelevansen generellt och för förvaltningsfastigheter. Resultatet visar även att värderelevansen för företagens resultat minskade efter införandet av IAS 40. Vår slutsats är att IAS 40 har uppfyllt sitt syfte och att den har bidragit till att stärka värderelevansen hos fastighetsbolagens årsredovisningar. Vi konstaterar att redovisningen därmed blivit mer rättvisande och användbar för investerarna på bekostnad av försiktighetsprincipen och viss bekostnad pålitligheten, då värderingen grundar sig i subjektiva antaganden.
5

Sveriges kompletterande normgivning kring periodiseringsfrågan : En rättsfallsstudie av fem prejudicerande domslut

Lindén, Malin, Zöger, Malin January 2014 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan. Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall. Den kompletterande normgivningen ger förutsättningar för företagen att göra egna bedömningar för att på så vis kunna ge en rättvisande bild via redovisningen. Denna normgivning kan även leda till att företag styr resultat för minimera skattebetalningar då det råder ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt lagen ska redovisning ske i enlighet med god redovisningssed. Av studiens resultat framgår det att denna lag ska tolkas extensivt och att det handlar om att inte bryta mot god redovisningssed.
6

Kritisk granskning av RR 17 / Critical review of RR 17

Carlsson, Johan, Peterson, Hans January 2003 (has links)
<p>Bakgrund: Företag är beroende av en mängd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgångar som redovisas är korrekt värderade Detta gäller inte minst fastighetsbolag vars tillgångsmassa till största del består av fastigheter vilka ligger till grund för värderingen av bolaget. RR 17 innebär att företagen inför varje rapporttillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. </p><p>Tillvägagångssätt: Här redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört våra intervjuer. Vi avslutar kapitlet med kritik mot det sätt vi valt att utföra granskningen på.</p><p>Resultat: Vi anser att det är bra när ett värde har hög relevans men att det inte får ökas på bekostnad av lägre objektivitet. Vår egen åsikt som externa bedömare är att tillförlitligheten inte har ökat. Införandet av RR 17 har inte medfört att bolagen har fått ökade kostnader. Vi tycker att det råder brist på precision i underlaget för nedskrivning.</p>
7

US GAAP redovisning : en vägledning för omräkning av svenska redovisningsprinciper / US GAAP Accounting : a Guidance for Conversion of Swedish Accounting Principles

Petersson, Jonas, Sandström, Erik January 2000 (has links)
<p>Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en vägledning för hur svenska företag i samband med en notering i USA ska omräkna en svensk årsredovisning till amerikanska redovisningsprinciper. Detta ska göras genom att behandla skillnader i svensk och amerikansk redovisningspraxis samt genom att studera hur svenska företag noterade i USA går tillväga vid denna redovisning. </p><p>Genomförande: Vägledningen bygger på en behandling av skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper, en studie över hur fem svenska företag noterade i USA administrativt och organisatoriskt går tillväga vid omräkningsprocessen, samt en praktisk omräkning i ett fingerat bokslut. Studien av företagen grundar sig på intervjuer med ansvariga för omräkningen på respektive företag.</p>
8

K2-reglerna : Avvikelser från allmänna redovisningsprinciper samt effekter på tolkning av årsredovisningar / The K2-regulations : Deviations from the general accounting principles and effects on the interpretation of financial statements

Luvö, Maria, Nordkvist, Helena January 2009 (has links)
<p>År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K–projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter. Vissa av de regler vi granskat ansågs överensstämma med de allmänna redovisningsprinciperna, medan andra sågs avvika eller svåra att med säkerhet bedöma.Vad gäller effekterna på tolkning av en årsredovisning skiljde sig resultatet även här mellan de olika punkter som diskuterats. Vissa regler ansågs kunna påverka tolkningen negativt och andra i en positiv bemärkelse. Flertalet av de nya reglerna konstaterades dock troligtvis inte påverka till så stor grad.</p>
9

Förändringsarbete : En studie om tvingande och frivilliga förändringar

Carlsson, Emma, Murman, Therése January 2009 (has links)
<p>The Swedish membership in the European Union has led to a closer connection to all other member nations. Big opportunities have arisen for Swedish organizations since the boarders have opened up and one large internal market has emerged.</p><p> </p><p>However, this dynamic environment is more demanding and put higher pressure on the organizations flexibility and ability to adapt to common laws and requirements.</p><p> </p><p>The winning organizations in this globalizations are the once which organizational structure are built in a way to handle the constant changes in the market and are capable to adapt to the ongoing changing needs and requirements.</p><p> </p><p>From the problem formulation of the study, <strong>How has the work been carried out at swedish listed organizations in order to adopt to the EU requirements for the members to set up their accounting according to the international accounting principles?, </strong>the purpose is to from a organizational perspective and with Swedish empirical studies, try and contribute to increased insights in the subject of forced changes and generate theories focusing on Swedish organizations. A sub purpose is to discuss and reflect on the differences between forced and voluntary changes.</p><p> </p><p>A qualitative method has been used, and representatives from eight different listed companies, active in different line of businesses have participated. The results show that the implementation process has been smoother than first expected. Furthermore, the research shows that companies do not make a distinction between forced or voluntary changes.</p><p> </p><p>In addition to this we present a model that identifies areas that organizations ought to focus on in order to improve the efficiency and effectiveness of their change process and the reason we argue that organizations should set up the change process differently depending on the type of change they are facing.</p>
10

US GAAP redovisning : en vägledning för omräkning av svenska redovisningsprinciper / US GAAP Accounting : a Guidance for Conversion of Swedish Accounting Principles

Petersson, Jonas, Sandström, Erik January 2000 (has links)
Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en vägledning för hur svenska företag i samband med en notering i USA ska omräkna en svensk årsredovisning till amerikanska redovisningsprinciper. Detta ska göras genom att behandla skillnader i svensk och amerikansk redovisningspraxis samt genom att studera hur svenska företag noterade i USA går tillväga vid denna redovisning. Genomförande: Vägledningen bygger på en behandling av skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper, en studie över hur fem svenska företag noterade i USA administrativt och organisatoriskt går tillväga vid omräkningsprocessen, samt en praktisk omräkning i ett fingerat bokslut. Studien av företagen grundar sig på intervjuer med ansvariga för omräkningen på respektive företag.

Page generated in 0.1804 seconds