Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknad Datum 2012-05-25 Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van Berlekom Utbildning Ekonomprogrammet – redovisning och ekonomistyrning Kurs 2FE40E – Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng   Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs. Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden? Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3. Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin.  Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats. Vårt urval omfattar bolag listade på Stockholmsbörsens Large Cap som uppfyller vissa kriterier. Data som ligger till grund för undersökningen består av information från årsredovisningar och är hämtad från Handelsbankens Capital Markets databas. Genom en multipel regressionsanalys undersöks sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Resultat och slutsats: Utifrån regressionsmodellen går det inte att finna något negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Därmed dras slutsatsen att goodwillnedskrivningar inte används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige och att syftet med IFRS 3 att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet inte uppfyllts.

Svensk titel: IFRS påverkan på goodwillredovisningen. Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwill Författare: Filiph Andersson och Marcus Hydén Utgivningsår: 201505 Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning   Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgångar linjärt över en bestämd livslängd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgång med lika stora andelar varje år tog i och med planenligheten ingen hänsyn till den verkliga värdeförändringen hos den underliggande goodwilltillgången. Detta resulterade i att företag ibland även om där inte förelåg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av värdet på goodwilltillgången. Problem uppstod även när goodwilltillgångarna uppvisade större avskrivningsbehov än de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgångarna skrevs av i mindre omfattning än nödvändigt. Att tillämpa planenliga avskrivningar leder därför till att redovisningens grad av rättvisandebild riskerar att ifrågasättas. 2005 lanserades IFRS regelverket (International Financial Reporting Standards) i Sverige och gällde då samtliga börsnoterade företag. Ett av huvudsyftena med införandet var att försöka öka graden av rättvisande bild gällande goodwillhanteringen. Detta skulle uppnås genom att företag istället för att tillämpa planenliga avskrivningar nu skulle genomföra årliga nedskrivningsprövningar av samtliga goodwilltillgångar. Målet med att tillämpa nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar var att till en högre grad redovisa goodwilltillgångars beräknade verkliga värden och på så sätt öka graden av rättvisande bild i företagens redovisning.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats sedan införandet av IFRS regelverket. Syftet är även att få kunskap rörande problematiken som införandet av detta regelverk medfört. Frågeställningen vi ställer oss i arbetet är: Hur har införandet av IFRS regelverket förändrat redovisningen av goodwill?   Metod: Vår empiriska undersökning innefattar tio företag noterade på OMX Stockholm Large cap som alla redovisar goodwill över perioden 2002-2013. Vår uppsats är en blandning mellan ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Vi har samlat in data från företagens årsredovisningar samtidigt som vi utarbetat tre antaganden utifrån fem befintliga teorier.  Datan vi samlat in används för att analysera och dra slutsatser gällande de antaganden vi arbetat fram. Teorierna som ligger till grund för antagandena är: Principal-agent teorin, Earning management teorin, Positiv redovisningsteori, Income smoothing och Big Bath.   Resultat: Våra empiriska resultat visar på att den procentuella nedskrivningskostnaden av goodwill rörande valda företag minskar kraftigt över undersökningsperioden. Vi ser även att andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar ökar över undersökningsperioden, detta är ett direkt resultat av den reducerade nedskrivningstakten. De största förändringarna ser vi runt åren då IFRS regelverket infördes. Dessa resultat styrks av teorierna Principal-agent teorin, Earning management teorin och Positiv redovisningsteori. Våra beräkningar finner inget stöd för teorierna gällande Income smoothing och Big Bath. Vårt resultat pekar på att företag, efter införandet av IFRS eventuellt tenderar till att använda det nya regelverket som ett verktyg för att minimera sina kostnadsposter gällande goodwill och på så sätt manipulera räkenskaperna. Motivet till detta är att företagsledningar vill presentera så bra resultat som möjligt. Detta har möjliggjorts i och med införandet av IFRS regelverket vars syfte var att öka graden av rättvisande bild genom att tillämpa beräknade verkliga värden. Då beräkningarna av det verkliga värdet till en hög grad bygger på subjektiva bedömningar ifrån företagsledningarna är vår slutsats att det nya regelverket missbrukas av företagsledningar i deras jakt på så stora vinster som möjligt. Med dessa resultat kan vi även ifrågasätta om införandet av IFRS haft den avsedda effekt gällande rättvisande bild som var tänkt eller om det snarare varit kontraproduktivt. Dessvärre kan vi inte med säkerhet dra några definitiva slutsatser då våra resultat och den utveckling vi ser eventuellt skulle kunna vara påverkade av andra faktorer som ligger utanför den här uppsatsens ramar.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå. Härigenom förkastas inte hypoteserna eftersom att helheten för modellerna inte är signifikanta går det inte att dra några slutsatser gällande hur de valda faktorerna har sin påverkan kring nedskrivning av goodwill.

Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen. Den finansiella oron som råder idag, med ursprungi den amerikanska ekonomin, har präglat marknaden sedan augusti 2007. Flertalet prognoservisar dock på att vi kommer att hamna i en lågkonjunktur inom en snar framtid vilket kankomma att leda till stora nedskrivningar av goodwillposterna.Syfte/Avgränsning: På grund av att företagen ännu inte tillämpat IFRS i en lågkonjunkturville vi studera hur företagen nu ställer sig till de indikationer som visar på en kommandelågkonjunktur. Detta gjordes genom att vi studerade tre olika företag; SKF, Green Cargo ochAstraZeneca genom att granska aktuell finansiell information och föra intervjuer medpersoner på respektive företag som har god kunskap om IFRS och som på ett eller annat sättär involverade i nedskrivningsprövningar av goodwill.Metod: Vi har ett hermeneutiskt synsätt med en kvalitativ undersökning som utförs genomintervjuer. Utgångspunkten är en abduktiv ansats då vi utgår ifrån redan befintliga teoriergällande nedskrivningsprövningar och goodwill, som senare testas och egna hypoteser bildas.Studien utgörs av primärdata i form av intervjuer såväl som sekundärdata genomdatainsamling via artiklar och Internet.Slutsatser: I dagsläget har inte de studerade företagen nämnvärt påverkats av de indikationerpå en lågkonjunktur som bland annat framkommit genom artiklar och rapporter från Nordeaoch Konjunkturinstitutet. Däremot innebär värdering till verkligt värde alltid en viss osäkerhetdå det främst baseras på ledningens framtida budget och prognoser. Hamnar vi i enlågkonjunktur kommer troligen en nedskrivning av goodwill att ske inom de flesta företag. / Uppsatsnivå: C

<p>Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet.</p><p> </p><p>IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden.</p><p> </p><p>Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen. Med bakgrund av debatter och forskningslitteratur kan därför sådana påverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill vara intressanta att studera. Utifrån Agency theory och Stakeholder theory har vi som författare angripit detta område och försökt förklara om nedskrivning av goodwill kan förklaras via ett urval av styrelse – och kapitalvariabler.</p><p> </p><p>Genom en deduktiv forskningsansats har vi genomfört en kvantitativ studie där samtliga bolag på Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap har ingått. 6 stycken utvalda påverknings-variabler har testats på 104 bolag. Syftet är att undersöka vilka variabler som påverkar nedskrivning av goodwill. Våra hypoteser där dessa variabler ingår, har formulerats för att dels undersöka (a) om nedskrivning sker eller inte och (b) i vilken storleksordning som nedskrivningar sker.</p><p> </p><p>Studiens påverkningsvariabler har analyserats utifrån två olika regressionsmodeller, binär logistisk regression och linjär multipelregression. Binär logistisk regression har använts för att kunna visa om de identifierade variablerna kan påverka om en nedskrivning av goodwill sker eller ej. En linjär multipelregression har använts för att kunna påvisa om påverkningsvariablerna påverkar storleken på nedskrivning av goodwill.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar enligt binär logistisk regression att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek förefaller att ha betydelse om nedskrivning av goodwill sker. Linjär multipelregression visar att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek har en signifikant påverkan samt att skuldsättningsgrad gränsar till att vara signifikant i förhållande till nedskrivning av goodwill.</p><p> </p><p>Några av de viktigaste slutsatserna är att de påverkningsvariabler som förefaller att förklara vad som påverkar nedskrivningsstorlek av goodwill är avkastning på eget kapital och styrelsestorlek. Samma påverkningsvariabler påverkar om nedskrivning av goodwill sker eller inte, dock med lägre signifikansnivå.</p><p> </p><p>En annan slutsats är att de valda teoretiskt identifierade påverkningsvariablerna har en starkare påverkan kring hur stor nedskrivning av goodwill blir än om en nedskrivning av goodwill skall ske.</p>

<p>The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.</p>

<p><strong>Inledning</strong><strong>: </strong>Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.</p><p>Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong><strong>: </strong>Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vi samlade in data från respektive bolags hemsida och sammanställde dessa rådata i statistiska diagram. Dessa diagram blev sedan en grund för vår analys.</p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsatser: </strong>Resultatet för undersökningen visade på att vi inte kunde se någon större ökning i nedskrivningar av koncernmässig goodwill som direkt kunde förknippas med den finansiella krisen. En möjlig orsak kan vara att effekterna av krisen ej visat sig fullt ut ännu, en annan kan vara att det finns andra orsaker till att bolagsledningen väljer att inte göra nedskrivning av koncernmässig goodwill.</p><p> </p><p><strong>Förslag på vidare forskning: </strong>Att undersöka samma urval när konjunkturen börjar vända uppåt igen eller att genom en kvalitativ undersökning studera de exakta orsakerna bakom bolagens agerande i frågan om nedskrivning av koncernmässig goodwill. En annan intressant aspekt är att undersöka revisorernas roll i detta informationsflöde.</p>

No description available.

The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden. Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden.   Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009.   Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vi samlade in data från respektive bolags hemsida och sammanställde dessa rådata i statistiska diagram. Dessa diagram blev sedan en grund för vår analys.   Resultat &amp; Slutsatser: Resultatet för undersökningen visade på att vi inte kunde se någon större ökning i nedskrivningar av koncernmässig goodwill som direkt kunde förknippas med den finansiella krisen. En möjlig orsak kan vara att effekterna av krisen ej visat sig fullt ut ännu, en annan kan vara att det finns andra orsaker till att bolagsledningen väljer att inte göra nedskrivning av koncernmässig goodwill.   Förslag på vidare forskning: Att undersöka samma urval när konjunkturen börjar vända uppåt igen eller att genom en kvalitativ undersökning studera de exakta orsakerna bakom bolagens agerande i frågan om nedskrivning av koncernmässig goodwill. En annan intressant aspekt är att undersöka revisorernas roll i detta informationsflöde.