Goodwillandelen i rörelseförvärv har under den senaste tiden blivit högre med ett genomsnitt på 51% under 2014 för alla gjorda förvärv enligt Gauffin et al., (2016, s. 1). Gauffin et al. menar vidare att dessa 51% representeras av en summa på cirka 92 miljarder kronor. Detta ger att företagen måste ta beslut angående nedskrivning av goodwill utefter de beräkningar som ges av de internationella redovisningsreglerna (IFRS) som noterade bolag inom EU måste utgå ifrån (Sundgren, et. al. 2013, s. 11). En nedskrivning av goodwill innebär en direkt kostnad för företaget, vilket medför en mindre vinst. Ämnen som studien har undersökt när det kommer till nedskrivning av goodwill är påverkan från intressenter och beslut om vinst.Problembakgrunden mynnade ut i följande problemformulering ”Är vinsten en faktor som styr intressenternas påverkan på företagens beslut vid nedskrivning av goodwill?”. Studiens syfte är att studera samband mellan en värdeminskning av goodwill och relevanta företagsekonomiska nyckeltal. Detta för att sedan analysera resultatet och göra en utvärdering kring huruvida intressenterna påverkar värdeminskningen av goodwill och företagens resultat. Detta för att sedan använda detta som en grund till praktiska rekommendationer.För att besvara problemformuleringen har en kvantitativ metod använts genom att studera redovisningsinformation från olika svenska börsnoterade företag. Datainsamlingen har skett genom databaserna Retriever Business, Börsdata samt företagens egna årsredovisningar för åren 2007 till 2015. Utifrån denna information har urval skett utifrån framtagna urvalskriterier som resulterade i 82 bolag och totalt 195 nedskrivningar under perioden. Databearbetningen har skett i programmet Minitab där det tagits fram korrelationstest, beskrivande statistik samt scatterplots med regressionslinje som visar korrelationen grafiskt.Studiens resultat ger inte statistiskt stöd för att intressenterna skulle påverka besluten angående goodwillnedskrivning och vinst. Däremot kunde tendenser urskiljas angående företagens medvetenhet angående hur goodwillnedskrivningar kan tolkas av intressenterna. Det kan konstateras att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan höga vinster och högre nedskrivningsandel av goodwill. Det fanns inte heller något statistiskt signifikant samband som bekräftade att företag vill hålla nere kostnaderna för att undvika att sänka sin vinst, däremot visade resultatet tendenser som kan tolkas som att det är på detta sätt. Utifrån resultatet ges rekommendationerna att tillvägagångssättet för beräkningarna av nedskrivning av goodwill bör tydliggöras. Detta för att företagen ska känna sig tryggare när det kommer till att göra denna värdering. Utöver detta rekommenderas att reglerna i IFRS angående återföring av goodwill bör lättas upp.

Denna undersökning syftar till att utreda om det föreligger ett samband mellan företags rådande ägarstruktur och hur mycket goodwillnedskrivningar som görs. Undersökningen syftar även till att undersöka om goodwillnedskrivningarna i sådana fall ger värderelevant information till företagens investerare. För att uppnå undersökningens syfte har vi samlat in sekundärdata från 30 europeiska företag mellan åren 2011-2020. De statistiska analyserna är utförda genom ett X²-test och en modell som mäter värderelevans. Studiens resultat visar på att det föreligger ett samband mellan företagens ägarstruktur och antal goodwillnedskrivningar.  Resultaten indikerar även att rådande ägarstruktur har en påverkan på goodwillnedskrivningars värderelevans. Slutsatsen är att företagen i undersökningen som kännetecknas av ett spritt ägande har mer frekventa nedskrivningar av goodwill som ger upphov till värderelevant information. Detta i jämförelse med företagen som karaktäriseras av semi-koncentrerat respektive koncentrerat ägande, som har färre goodwillnedskrivningar som inte gav värderelevant information till investerare.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om det föreligger ett samband mellan byte av verkställande direktör och nedskrivning av goodwill. Undersökningen sker under åren 2018, 2019 samt 2020. Nedskrivning av goodwill har tidigare ökat signifikant i samband med byte av verkställande direktör, vilket påvisar opportunistisk resultatmanipulering. Konjunktur och ekonomisk osäkerhet har också haft en påverkan på redovisningsupprättarnas opportunistiska beteende gällande goodwillnedskrivningar. Metod: Studiens frågeställning har besvarats genom en undersökning med kvantitativ metod. Korrelationstest samt regressionsanalys har gjorts för att testa hypoteser.  Resultat & slutsats: Resultat av de utförda statistiska testerna visade inget signifikant samband mellan byte av verkställande direktör och nedskrivning av goodwill.  Examensarbetets bidrag: Undersökningens resultat bidrar med att komplettera tidigare studiers slutsatser utifrån en svensk kontext under en period av ekonomisk nedgång. Tidigare forskning har fastställt opportunistiskt beteende hos nytillsatta verkställande direktörer, speciellt under ekonomisk kris. Ett sådant samband har inte funnits. Studien har därmed bidragit till en kompletterande syn på antaganden kring den nytillsatta verkställande direktören. Förslag till fortsatt forskning: Tidigare studier har funnit en skillnad mellan länder. Förslag till vidare forskning kan vara att göra en mer omfattande studie där jämförelse mellan ett land med hög regelefterlevnad och låg regelefterlevnad görs.

Sammanfattning   Bakgrund: Efter införandet av IFRS standarder i Sverige har andelen redovisad goodwill ökat allt mer bland börsbolagen. Detta har resulterat i att allt fler investerare fäster större vikt vid goodwill och där en nedskrivning förmedlar väsentlig ny information till marknaden. Ett problem är dock att en nedskrivningsprövning innehåller flertalet komplexa bedömningar såsom identifiering av kassagenererande enheter och tillämpning av diskonteringsränta. Om företagen inte har den expertis som krävs kan det leda till orimliga värderingar. Det finns både interna och externa indikationer på när goodwillvärdet försvagas och då klientföretagen har en djupare intern information försvåras revisorns möjligheter vid granskning, vilket kan anses vara en stor börda för revisorn. Att goodwill ökat i omfattning och allt större fokus riktas mot posten, leder till att även granskningen av goodwill bör öka i betydelse för revisorer. Deras roll är att inge förtroende åt klientföretagens finansiella rapporter och motsvara samhällets normer och etiska synsätt. Därmed tilltar intresset att veta hur revisorer praktiskt går tillväga då de granskar en goodwillpost upprättad enligt IFRS regler. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva revisorns arbetsgång vid en granskning av goodwill upprättad enligt IFRS samt diskutera hur revisorns arbete påverkas av omständigheter i dess närhet. Målet är att studien ska kunna bidra till att intressenter av finansiella rapporter kan få en bättre förståelse för hur revisorn granskar goodwillposter. Metod: För att uppfylla studiens syfte valde vi att tillämpa en kvalitativ metod för att få en så djup förståelse för revisorers tillvägagångssätt som möjligt. Vi började med att undersöka vilka revisorer som granskat börsbolag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. På detta sätt kunde vi avgöra vilka revisorer och revisionsbyråer som har stor erfarenhet av väsentliga goodwillposter. Sedan har intervjuer genomförts där revisorerna fått återge sitt tillvägagångssätt vid granskning av goodwill och dennes personliga uppfattningar kring ämnet. Slutsats: Theory of Practice har fungerat i syfte att hjälpa oss analysera den individuella revisorns praktiska tillvägagångssätt på ett djupare plan. Goodwillgranskning kan anses vara en problematisk situation där revisorn ständigt behöver utveckla sin kunskap för att kunna upprätthålla den viktiga roll revisorn har i företagsvärlden och samhället i stort. Studien visar att revisorerna högst motsägelsefullt tenderar att uppfatta goodwill som en komplex redovisningspost, samtidigt anser de att den inte är särskilt svår att hantera. Studien visade även att trots splittrade personliga åsikter om IFRS regler så agerar revisorerna på ett relativt enhetligt sätt då en goodwillpost granskas. Revisorns agerande påverkas av sina kollegors förväntningar men även klientföretagets förtroende. Den främsta förklaringen till dessa slutsatser är att revisionsbyråerna skapat kontroll över revisorernas tillvägagångssätt genom en uppbyggd organisationsstruktur med flera kunskapsintensiva stödfunktioner. Genom att bidra revisorerna med dessa resurser kan byråerna styra utvecklingen av ett gemensamt synsätt på hur ett problem ska lösas. Revisorerna ser stödfunktionerna som en kunskapskälla vilket inger en känsla av trygghet. Denna effektiva strategi leder till att kunskap sprids och underlättar revisorns granskningsarbete. Nyckelord: goodwill, IFRS, nedskrivning, revision, revisor, granskning, Theory of practice. / Abstract   Background: Following the introduction of IFRS standards in Sweden, the amount of goodwill has soared among listed companies. This makes investors pay more attention to goodwill and impairment gives substantial new information to the market. One problem is that impairment test contains several intricate assessments, such as the identification of cash generating units and the application of discount rate. If the companies don’t have the required expertise, it may lead to unreasonable valuations. There are both internal and external indications of goodwill impairment, where clients have access to more internal information than the auditor. This can be considered as a great burden for the auditor to overcome. Since goodwill, as an asset, has become more important this implies that review of goodwill should increase in importance for auditors. Their role is to increase trust in financial reporting and meet societal norms and ethics. Thereby, there is an increasing interest to understand how auditors review goodwill according to IFRS. Purpose: The purpose of this study is to describe the auditor´s review procedures related to goodwill according to IFRS and to discuss how the auditor´s work is influenced by the circumstances in its vicinity. The objective of the study is to contribute with an increased understanding among stakeholders about the auditor´s review of goodwill. Method: In order to fulfill the purpose of this study, we chose a qualitative method to get as deep understanding of an auditors' approach as possible. We began by examining the auditors who audited the listed companies with large goodwill relative to shareholders’ equity. In this way, we could determine which auditors and audit firms that have best experience of goodwill items. After narrowing down the list we ask auditors to reproduce their approach and personal views of goodwill auditing through interviews. Conclusion: Theory of Practice has worked in order to help us analyze the individual auditor's practical approach on a deeper level. Goodwill review can be considered a problematic situation where the auditor continuously improve their knowledge in order to maintain the important task of the auditor have in the corporate world and society in general. Contradictory the study shows that auditors tend to recognize goodwill as a complex accounting item, but at the same time they do not consider that it is particularly difficult to manage. The study also shows that despite the fragmented personal views on IFRS rules the auditors acting in a relatively uniform manner as goodwill are reviewed. Auditor's behavior is influenced by their colleagues' expectations as well as the client company’s confidence in them. But the main explanation for these findings is that audit firms create control over the auditors approach through organization structure with a number of knowledge-intensive support functions. By contributing resources to the auditors, the audit firms are able to develop a common approach to how a problem should be solved. The auditors find the support functions as a knowledge source which inspires a sense of security. This determinacy leading to that knowledge distributes and facilitates the auditor's review. Keyword: goodwill, IFRS, impairment, accounting, audit, auditor, Theory of Practice

No description available.

Frågeställning: Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna? Ökar eller minskar lönsamheten av goodwillnedskrivningar? Syfte: Syftet med vår studie är att med hjälp av analyser undersöka sambanden mellan goodwill och företagens lönsamhet samt få en ökad insikt i hur goodwillen och dess nedskrivning hanteras i de valda branscherna. Detta anser vi intressant då IFRS 3 har i syfte att ge internationella riktlinjer hur goodwillen ska redovisas, men på grund av subjektiva bedömningar uppstår skillnader som påverkar företagens lönsamhet. Studiens utfall kan vara av intresse för intressenter inom branscherna. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. En statistisk analys genomförts där vi testat signifikanta samband mellan variabler. Materialet till detta är sammanställt från nio företags årsredovisningar, under en tio års period. Resultatet studerades genom sammanställningar i diagram och med regressionsanalyser. Slutsats: Studien visade att i byggnationsbranschen har räntabiliteten minskat samtidigt som goodwillen har ökat. I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat samtidigt som goodwillen minskat. Detta sedan införandet av IFRS 3. Studien visade att det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de studerade branscherna. Inget signifikant värde uppnås på nedskrivningarnas påverkan på lönsamheten vilket gör att vi inte kan uttala oss om det finns ett samband mellan dessa. / Research questions:  What is the percentage change in goodwill and profitability since the introduction of IFRS 3 in the two sectors? Is there a relationship between the proportion of goodwill and profitability in both sectors? Increases or decreases the profitability of the goodwill impairment?  Purpose: The purpose of our study is that with help of analyzes examining the relationship between goodwill and business profitability and gain a greater understanding of how the goodwill and its impairment are being handled in the selected sectors. We consider this interesting since IFRS 3 has the purpose of providing international guidelines how goodwill should be reported, but because of subjective assessments arises differences that affect corporate profitability. The study's results may be of interest to stakeholders in the sectors. Method: This study was conducted by a quantitative method. A statistical analysis has been carried out where we test the significant relationships between different variables. The material for this essay is compiled from nine companies’ annual reports, between 2005 and 2014. The results were studied by summaries of graphs and regression analysis. Conclusion: The study shows that in the construction industry has the profitability fallen while the share of goodwill has increased. The telecommunications industry has increased the return on equity while the share of goodwill has decreased. The study showed that there is a correlation between profitability and goodwill in the industries studied. No significant value was achieved in impairments impact on profitability, which means that we can not express an opinion whether there is a connection between them.

Goodwill är en diskuterad och komplex post i balansräkningen som utsätts för subjektiva bedömningar vid värdering och nedskrivningsprövning. I denna uppsats analyserasbörsnoterade bolags texter kring goodwill i deras årsredovisningar för att undersöka om det finns några skillnader mellan bolag i hur de kommunicerar kring goodwill. Dessutom undersöks om bolagens kommunikation kring goodwill förändras när de genomför en nedskrivning av goodwill. Studiens resultat baseras på innehållsanalyser av 14 bolagsårsredovisningar över tre efterföljande år. Resultatet från innehållsanalyserna visar att mängden text i årsredovisningarna som behandlar goodwill skiljer sig mellan bolagen och att den främsta skillnaden som observerades kunde hänföras till text som berör bolagsspecifikinformation om goodwill. Vidare visar resultatet att mängden text som berör nedskrivning av goodwill ökar när bolagen genomför en nedskrivning av goodwill. / Goodwill is a discussed and complex asset in the balance sheet which is exposed to subjective judgements on valuation and impairment testing. This study analyzes publicly listed companies’ texts about goodwill in their annual reports to examine if there are any differences between how companies communicates about goodwill. Furthermore, the study examines if the companies’ communication about goodwill changes when a goodwill impairment is reported. The results of the study are based on the content analysis of 14 companies’ annual reports from three following years. The results from the content analysis shows that the amount of text in the annual reports regarding goodwill differs between companies and that the prime difference which was observed could refer to company specific information about goodwill. Further on the result shows that the amount of text that about goodwill impairment increases when the company reports an impairment of goodwill. This paper is written in Swedish.

Förvärvad goodwill är en immateriell tillgång som uppstår vid ett rörelseförvärv, i redovisningen hos det förvärvande företaget. Detta om köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Denna tillgång får redovisas i balansräkningen, enligt både K3 och IFRS. Historiskt sett har det varit en stor variation mellan länder angående redovisningen, och även kring hur goodwill hanteras. Det återstår fortfarande skillnader mellan nationella och internationella regelverk, angående goodwillpostens värdeminskning. Större svenska onoterade företag kan välja att redovisa enligt antingen K3 eller IFRS, och dessa regelverk har olika värdeminskningsmetoder för tillgången; avskrivning kontra nedskrivning. I detta arbete undersöks hur dessa metoder skiljer sig åt. Värdeminskningens påverkan på företagets rapporter undersöks också. Dessa rapporter, i sin tur, utgör en del av investerarnas beslutsunderlag. Arbetet undersöker även de eventuella signaler som företaget sänder ut i samband med redovisningen kring goodwillposten. Egenkonstruerade typfall har skapats för att påvisa regelverkens skillnader. Dessa typfall har applicerats på ett fiktivt företag, vars omsättning och kostnader hålls konstanta, för att tydliggöra värdeminskningsmetodernas påverkan. Det fiktiva företaget, och konsekvenserna av metoderna, har observerats under fem år. Utifrån företagets finansiella rapporter kan aktuella nyckeltal beräknas. Med hjälp av signalteori, de båda regelverken, de konstruerade typfallen samt framräknade nyckeltal kan en analys genomföras för att bedöma vilka signaler hanteringen av goodwill sänder ut till investerarna. Resultatet av denna studie visar att regelverkens olika metoder, för hanteringen av goodwillpostens värdeminskning, skiljer sig kraftigt åt. K3:s metod kan uppfattas som en enklare strategi, medan IFRS:s metod är betydligt mer komplicerad och kräver mer från företaget i form av tid, kapital och resurser. Vidare illustrerar studien påverkningarna som värdeminskningsmetoderna medför, både på de finansiella rapporterna och på företagets nyckeltal. Det här, i sin tur, leder till att investerarna, givet det regelverk som företaget följer, får tillgång till skiftande mängd information som även kan vara av varierande kvalitet.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat. Studiengenomförs med ett positivistiskt angreppssätt och genom en hypotetisk-deduktivmetodologi undersöks de för studien fyra uppställda hypoteserna. Empirisktmaterial utgörs av årsredovisningar för perioden 2001-2006. Studiens analysvisar tydliga statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. De resultat som erhålls genom statistisk analysstyrker den teori som finns för området angående kreativ redovisning. / Uppsatsnivå: C