En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillämpning i svensk rätt idag. Från att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste åren fått mer genomslag och en mer accepterad status.

De flesta företagsverksamheter har i slutändan som mål att prestera och generera vinster. I börsnoterade bolag är det vanligt förekommande att företag väljer att dela ut delar av sina vinster till sina aktieägare i form av utdelning. Bolag strävar ofta efter att höja sin utdelning i takt med att företaget växer och undviker att sänka utdelningen för att inte skicka signaler om svaghet eller sämre framtidsutsikter. Majoriteten av den tidigare forskningen kan dock inte bekräfta att utdelningen skulle ha ett samband med vinster och lönsamhet. Syftet med denna studie är att utveckla det befintliga forskningsfältet genom att undersöka om det finns något informationsvärde i utdelningsbeslut gällande dess relation med vinst och lönsamhet i små, svenska tillväxtbolag. Således lyder forskningsfrågan: Hur ser utdelningens samband ut med vinst, framtida vinst samt lönsamhet i små, svenska tillväxtbolag? För att besvara frågeställningen har en kvantitativ studie genomförts på 54 bolag listade på Stockholmsbörsens Small- och Mid-cap, First North, Spotlight och NGM (Nordic GrowthMarket). Genom huvudsakligen en bivariat samt multivariata regressionsanalyser enligt minsta kvadratmetoden har vi därefter kunnat presentera våra resultat. Sammanfattningsvis leder studien till slutsatsen att utdelningen inte har något samband med vinst, framtida vinst eller lönsamhet. Vi finner i studien för låg signifikansnivå och förklaringsgrad och därmed finns det inte tillräckligt med stöd för att påstå att utdelning eller utdelningsförändringar skulle vara användbara indikatorer för vinst eller framtida vinster. Vi finner inte heller tillräckligt starka bevis på att utdelningen skulle vara en indikator för lönsamhet.

Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet. Resultaten för Dupontanalysen indikerar att bytet från god svensk redovisningsstandard till IFRS har försämrat informationsinnehållet i om framtida vinst. De övriga signalerna gav däremot ett svagt stöd för IFRS. Det går inte att från denna undersökning dra några definitiva slutsatser om vilken standard som är att föredra för vinstprognostisering.

No description available.

När ett intrång skett uppsåtligen eller av oaktsamhet i en immateriell rättighet har rättighetshavaren rätt att, utöver den skäliga ersättningen, erhålla ersättning för den ytterligare skada som orsakats till följd av intrånget. För att fastställa den ytterligare ersättningen ska domstol ta hänsyn till ett antal faktorer varav en faktor är den vinst intrångsgöraren gjort till följd av intrånget. Ersättningen som rättighetshavaren är berättigad till utgör ett skadestånd. Eftersom intrångsgörarens vinst inte utgör en direkt skada för rättighetshavaren utan en vinst för intrångsgöraren ryms faktorn inte inom det traditionella sättet att betrakta skador på.  Intrångsgörarens vinst utgör en obehörig vinst för intrångsgöraren och inom den svenska rätten har den obehöriga vinsten historiskt varit utsatt för kritik. Inställningen har på senare tid mjukats upp men rättsfiguren har en blygsam ställning. När intrångsgörarens vinst infördes i de immaterialrättsliga bestämmelserna uttalades i förarbetena att intrångsgörarens vinst endast skulle fungera som en hjälpfaktor för att fastställa den uteblivna vinsten. Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer ska skadelidande endast ersättas för faktisk skada. Uttalandena har mött kritik och det har förts diskussioner om det är en tolkning som är förenlig med sanktionsdirektivets syften. I sanktionsdirektivets artikel 3.2 anges att sanktionerna ska vara effektiva, avskräckande och proportionella. På det immaterialrättsliga området föreligger även omfatt-ande bevissvårigheter och det är därför svårt att visa vilken faktisk skada som uppstått.  Syftet med denna framställning är att utreda hur intrångsgörarens vinst ska tolkas vid fastställande av immaterialrättsliga skadestånd. För att skapa en förståelse för intrångsgörarens vinst har svenska och EU-rättsliga källor nyttjats. Rättsfall som behandlar intrångsgörarens vinst mer ingående finns endast ett fåtal av och därför har doktrin och förarbeten beretts desto större utrymme i framställningen. Tyngden i det rättsdogmatiska arbetet har legat i att analysera doktrin och förarbeten utifrån olika perspektiv för att möjliggöra en bredare förståelse för vilken roll intrångsgörarens vinst har vid fastställande av immaterialrättsliga skadestånd.  Eftersom rättsläget är att betrakta som oklart har det varit nödvändigt att närmare skildra några av de grunder som orsakat det oklara rättsläget. Två av grunderna, som även givits särskilt fokus i framställningen, är den obehöriga vinstens ställning i svensk rätt och den allmänna skadeståndsrättsliga principen om ersättning endast för faktisk skada. Intrångsgörarens vinst lagstadgades till följd av att sanktionsdirektivet infördes i den svenska rätten och eftersom direktiv ska tolkas direktivkonformt har tolkningen av intrångsgörarens vinst genomgående beaktats utifrån sanktionsdirektivet.  Intrångsgörarens vinst fungerar i vissa situationer väl som endast en hjälpfaktor för att fastställa den uteblivna vinsten. Företrädesvis i situationer där intrångsgörarens vinst inte förefaller överstiga den faktiska skadan. Den allmänna principen om att endast faktisk skada ska ersättas överensstämmer i många fall inte med ett effektivt och avskräckande skadestånd vid tillfällen där intrångsgörarens vinst överstiger rättighetshavarens skada. I en sådan situation är det inte särskilt lämpligt att endast nyttja intrångsgörarens vinst som en hjälpfaktor utan faktorn behöver i en sådan situation betraktas som en självständig faktor.

<p>I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa. En slutsats är att hunden påverkar hundägaren på ett positivt sätt, eftersom den ger en personlig vinst i form av tillfredsställelse av många av människans grundläggande behov.</p>

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur effektiva privata vårdcentraler är, som har avtal med Stockholms läns landsting. Effektiviteten, som i denna studie definieras som vinst, har mätts förhållande till antal patienter, antal läkare och antal läkarbesök.</p><p>Metod: Undersökningen har en deduktiv utgångspunkt och en kvantitativ undersökning har genomförts där empiri har samlats in med hjälp av enkäter samt med en kompletterande telefonintervju. Resultaten jämförs med motsvarande nyckeltal för friskolor.</p><p>Teoretiska perspektiv: De teorier som presenteras i denna uppsats är privatisering, PPP, effektivitet och konkurrens.</p><p>Empiri: Det empiriska avsnittet består dels av sekundärdata; SLL’s ersättningssystem, information från tre vårdbolags och en friskolas årsredovisningar, dels av primärdata; enkätsvaren och resultatet från intervjun.</p><p>Slutsats: Författaren kommer fram till att privata vårdcentraler är effektivare än friskolor gällande vinst i förhållande till läkare/lärare, men att de är mindre effektiva än friskolor gällande vinst i förhållande till patient/elev.</p> / <p>Purpose: The purpose of this thesis is to survey how efficient privately run health centers are, which have an agreement with Stockholm’s county council. The efficiency, which in this thesis is defined as revenues, has been measured in relation to number of patients, number of physicians and number of physician appointments.</p><p>Methodology: The survey has a deductive approach and a quantitative survey has been implemented where empirical information has been collected with questionnaires, and through a supplementary phone interview. The results have been compared to corresponding ratios for privately run schools.</p><p>Theoretical perspectives: The theories that are presented in this thesis are privatization, PPP, efficiency and competition.</p><p>Empirical foundation: The empirical part consists of SLL’s compensation system, information from annual reports of care giving companies and a private school, the result from the questionnaires and the interview.</p><p>Conclusion: The author reaches the conclusion that private health centers are more efficient than private schools concerning revenues in relation to physicians/teachers, but that they are less efficient than private schools concerning revenues in relation to patient/student.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur effektiva privata vårdcentraler är, som har avtal med Stockholms läns landsting. Effektiviteten, som i denna studie definieras som vinst, har mätts förhållande till antal patienter, antal läkare och antal läkarbesök. Metod: Undersökningen har en deduktiv utgångspunkt och en kvantitativ undersökning har genomförts där empiri har samlats in med hjälp av enkäter samt med en kompletterande telefonintervju. Resultaten jämförs med motsvarande nyckeltal för friskolor. Teoretiska perspektiv: De teorier som presenteras i denna uppsats är privatisering, PPP, effektivitet och konkurrens. Empiri: Det empiriska avsnittet består dels av sekundärdata; SLL’s ersättningssystem, information från tre vårdbolags och en friskolas årsredovisningar, dels av primärdata; enkätsvaren och resultatet från intervjun. Slutsats: Författaren kommer fram till att privata vårdcentraler är effektivare än friskolor gällande vinst i förhållande till läkare/lärare, men att de är mindre effektiva än friskolor gällande vinst i förhållande till patient/elev. / Purpose: The purpose of this thesis is to survey how efficient privately run health centers are, which have an agreement with Stockholm’s county council. The efficiency, which in this thesis is defined as revenues, has been measured in relation to number of patients, number of physicians and number of physician appointments. Methodology: The survey has a deductive approach and a quantitative survey has been implemented where empirical information has been collected with questionnaires, and through a supplementary phone interview. The results have been compared to corresponding ratios for privately run schools. Theoretical perspectives: The theories that are presented in this thesis are privatization, PPP, efficiency and competition. Empirical foundation: The empirical part consists of SLL’s compensation system, information from annual reports of care giving companies and a private school, the result from the questionnaires and the interview. Conclusion: The author reaches the conclusion that private health centers are more efficient than private schools concerning revenues in relation to physicians/teachers, but that they are less efficient than private schools concerning revenues in relation to patient/student.

I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa. En slutsats är att hunden påverkar hundägaren på ett positivt sätt, eftersom den ger en personlig vinst i form av tillfredsställelse av många av människans grundläggande behov.

No description available.