Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread. It is assumed that the companies act on a market with satisfying competition. It is also assumed that individuals try to maximize their own good, that they can be rational and that they are able to react on stimulus. Finally this thesis focus mainly on the companies shareholders, its management and its employees. Method: The sources that have been used in this thesis are mainly the traditional sources for a swedish layer, namely words of legal acts,legal proposals and legal doctrine. Also economical and ethical doctrine have been of value for this thesis. Result: The purpose of a swedish limited liability company to maximize the wealth of its shareholders is, for a number of reasons, a reasonable starting point. However shareholder wealth maximization may lead to conciderable conflicts of interests when ownership and control are separated. Shareholder wealth maximization may also rise ethical problems. Therefore it is essential that the company takes other interests than those that are represented by the shareholders into account. By doing so a nuanced picture of the purpose of the company is provided.

2010 lämnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mål C-88/09 Graphic Procédé gällande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjänster enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervärdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick återbetala miljonbelopp till svenska tryckerier på grund av att de redovisat för hög mervärdesskatt. Skatteverket godtog återbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krävdes. Skatteverket bestämde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdändring med motsvarande belopp som tryckeriet erhållit i återbetalning. Frågan kom att prövas av HFD. HFD ansåg att kriterierna för följdändring är uppfyllda och att efterbeskattning inte är uppenbart oskäligt. HFD:s dom bygger på antagandet att tryckerikunderna har en civilrättslig fordran på tryckerierna. Syftet med uppsatsen är att utreda konsekvenserna av HFD:s bedömning avseende följdändringsbestämmelsen och oskälighetsrekvisitet i 66 kap. 27 § 4 p. a) och 66 kap. 28 § Skatteförfarandelag (2011:1224). HFD har genom sin dom i tryckerimomsmålen utvidgat möjligheten att efterbeskatta genom följdändring. Domen brister i rättssäkerhet med anledning av HFD:s opreciserade domskäl. Det föreligger ett osäkert rättsläge avseende huruvida tryckerikunden har en civilrättslig fordran på tryckeriet, varför HFD:s antagande även i detta avseende brister ur rättsäkerhetperspektiv. Det finns dock ett visst stöd för antagandet att det föreligger en fordran enligt 36 § AvtL, principerna om condictio indebiti och obehörig vinst. Oavsett om HD klargör rättsläget angående fordrans existens har HFD:s bedömning orsakat ekonomiska bördor för tryckerikunder som är oförsvarliga ur rättssäkerhetsperspektiv. / In 2010 the CoJ submitted a preliminary ruling in C-88/09 Graphic Procédé regarding whether certain printing products should be considered as goods or services in accordance with the VAT Directive. The implication of the ruling for Swedish legislation was that the tax rate for certain printing product was reduced from 25 to 6 percent. The consequence was that the tax office had to repay millions of Swedish crowns to printing houses because the VAT payments had been too high. The Tax Agency repaid the VAT without demanding that the printing houses issued a credit note to their customers. Due to their repayments, the Tax Agency reclaimed the incorrectly charged VAT from the printing houses’ customers. The issue came to be considered by the Swedish Supreme Administrative Court (the court). It considered that the criteria for reclaiming VAT was met and that the reclaiment is not evidently unreasonable. The court's judgment is based on the assumption that the customers have a claim on the printing houses. The purpose of the thesis is to investigate the consequences of the court's judgment concerning additional tax assessment and the criterion of unreasonableness. The court’s judgment has led to extended possibilities to make additional assessment.  The judgment fails in legal certainty due to its unspecified grounds. There is an uncertain legal position as to whether the customers has a claim against the printing house, which is why the court's assumption in this matter lacks of legal certainty. However, there is some support for the assumption that there is a claim under § 36 AvtL, the principles of condictio indebiti and unjust enrichment. Irrespective of whether the Supreme Court will clarify the legal situation regarding the claim, the court's judgment has caused economic burdens for customers that are inexcusable from a legal certainty perspective.

No description available.

Vid varumärkesintrång har rättighetshavaren rätt till ersättning för den skada som han eller hon lidit till följd av intrånget. I 8 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877) (VML) stadgas att den som begår varumärkesintrång ska betala dels skälig ersättning för utnyttjande av varumärket, dels ytterligare ersättning för skada som rättighetshavaren lidit. Av bestämmelsen framgår att vid beräkning av den skada som rättighetshavaren har lidit ska hänsyn tas till bland annat utebliven vinst. Inom varumärkesrättsliga mål är det vanligt förekommande att åberopa 35 kap. 5 § Rättegångsbalk (1942:740) (RB), vilken är en bevislättnadsregel. Regeln används på grund av svårigheterna för rättighetshavaren att styrka omfattningen av skadan, varför domstolen får uppskatta skadan till ett skäligt belopp. Bevislättnadsregeln har varit omtalad i juridisk varumärkesdoktrin eftersom domstolen ofta uppskattar skadan till ett blygsamt belopp. För att domstolen ska kunna uppskatta ett skäligt skadeståndsbelopp, krävs fungerande beräkningsmodeller. Ofta används före- och eftermetoden som innebär att domstolen jämför rättighetshavarens ekonomiska situation före och efter intrånget. Metoden är lämplig vid beräkning av rättighetshavarens reparativa skada, det vill säga, den skadeståndsfunktion som får rättighetshavaren att försättas i en liknande situation som innan varumärkesintrånget. Före- och eftermodellen har dock vissa nackdelar, varför uppsatsen syftar till att utreda frågan om andra beräkningsmodeller kan appliceras på varumärkesmål. Uppsatsen behandlar frågan om skadeståndsberäkning vid fastställande av utebliven vinst. Området är belagt med stor osäkerhet, eftersom det är svårt för rättighetshavare att styrka sina skadeståndsberäkningar i fråga om utebliven vinst. Objektivt är således slutsatsen att rättighetshavarens uteblivna vinst är ett fiktivt uppskattat belopp. I uppsatsens diskussion och slutsats framkommer att fler skadeståndsberäkningsmodeller kan användas för att beräkna rättighetshavarens skada. En risk för rättighetshavaren vid skadeståndsberäkningar i varumärkesintrångsmål är att domstolen ofta underkänner rättighetshavarens yrkade skadestånd, vilket resulterar i att domstolen uppskattar skadan till ett skäligt, ofta blygsamt belopp. Modeller såsom jämförelsemetoden och "varumärkesvärderingsmodellen" utreds i uppsatsen som alternativa modeller för att beräkna rättighetshavarens skada vid ett varumärkesintrång.

No description available.

I studien analyseras sambandet mellan aktieprisvolatilitet (SPV) och utdelningspolicy (utdelning och utdelningsgrad) för svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Urvalet består av 58 företag under tidsperioden 2015-2019. Multipel regressionsanalys har tillämpats på paneldata. För att styrka studiens resultat samt urskilja om kontrollvariablerna företagsstorlek (FS), vinstvolatilitet (EV), långsiktiga skulder (Debt), tillväxten (Growth) och vinst per aktie (EPS) har ett samband till aktieprisvolatiliteten. Studien bidrar till den begränsade mängd forskning om utdelningspolicy, kontrollvariabler och dess relation till aktieprisvolatilitet hos Large Cap företagen på den svenska aktiemarknaden. Studiens resultat finner ett statistiskt negativt signifikant samband för företagsstorlek i förhållande till aktieprisvolatilitet, samt ett statistiskt positivt signifikant samband mellan vinstvolatilitet och aktieprisvolatilitet. Enligt resultatet har utdelning och utdelningsgrad inget statistiskt signifikant samband till aktieprisvolatiliteten.

<p>För de originära fången ockupation och specifikation finns det varken några lagregler eller någon utförlig beskrivning i den juridiska litteraturen. Därför har jag i denna uppsats analyserat dels vilka krav som kan antas gälla för äganderättsförvärv genom ockupation respektive specifikation, dels om man genom dessa originära fång kan förvärva äganderätten till en övergiven byggnad som är lös respektive fast egendom. </p><p>För äganderättsförvärv genom ockupation kan det anses finnas två krav; dels måste egendomen vara herrelös och dels måste egendomen tas i besittning. Byggnad som är lös egendom samt byggnad som är fast egendom kan enligt min mening bli herrelösa och de kan tas i besittning. Trots detta kommer ockupanten inte att kunna bli dess ägare. Anledningen till detta är att äganderätt medför inte endast rättigheter utan också skyldigheter. Fastighetsskattens erläggande är en sådan skyldighet och den kan endast erläggas av den som hos skattemyndigheten står som ägare. Uppfylls inte skyldigheterna, kommer man inte i åtnjutande av rättigheten, det vill säga äganderätten. </p><p>För äganderättsförvärv genom specifikation krävs det att det finns en värdeskillnad mellan bearbetningen av råmaterialet och råmaterialets värde, men det finns inget krav på att bearbetaren skall ha befunnit sig i god tro. Äganderättsförvärv genom specifikation torde kunna komma ifråga oavsett vilken slags egendom det är fråga om. Detta medför att byggnad på ofri grund och byggnad som är fast egendom kan äganderättsförvärvas genom specifikation.</p>

För de originära fången ockupation och specifikation finns det varken några lagregler eller någon utförlig beskrivning i den juridiska litteraturen. Därför har jag i denna uppsats analyserat dels vilka krav som kan antas gälla för äganderättsförvärv genom ockupation respektive specifikation, dels om man genom dessa originära fång kan förvärva äganderätten till en övergiven byggnad som är lös respektive fast egendom. För äganderättsförvärv genom ockupation kan det anses finnas två krav; dels måste egendomen vara herrelös och dels måste egendomen tas i besittning. Byggnad som är lös egendom samt byggnad som är fast egendom kan enligt min mening bli herrelösa och de kan tas i besittning. Trots detta kommer ockupanten inte att kunna bli dess ägare. Anledningen till detta är att äganderätt medför inte endast rättigheter utan också skyldigheter. Fastighetsskattens erläggande är en sådan skyldighet och den kan endast erläggas av den som hos skattemyndigheten står som ägare. Uppfylls inte skyldigheterna, kommer man inte i åtnjutande av rättigheten, det vill säga äganderätten. För äganderättsförvärv genom specifikation krävs det att det finns en värdeskillnad mellan bearbetningen av råmaterialet och råmaterialets värde, men det finns inget krav på att bearbetaren skall ha befunnit sig i god tro. Äganderättsförvärv genom specifikation torde kunna komma ifråga oavsett vilken slags egendom det är fråga om. Detta medför att byggnad på ofri grund och byggnad som är fast egendom kan äganderättsförvärvas genom specifikation.

Title: The organizing and the balance between profession and profit in the Big Four accounting firms Introduction: Globalization has lead to a world with increasing similarities and a larger market where only efficient organizations survive why information is important for survival and success. Accounting firms fulfill an important role by securing information and contribute to the prosperity of society through an efficient market. But they differ both from non-PSF and among each other due to the need of managing the balance between profession and profit. The current research on accounting firms is limited and lacking. This thesis contributes to the current research by providing a new perspective to the existing research on accounting firms. Purpose: The purpose of this thesis is to understand how the Big Four accounting firms organize in order to manage the balance between profession and profit. Method: The thesis uses a qualitative research method in which data and information is collected from financial statements and websites that is compiled into multiple case studies on the Big Four accounting firms to give a detailed description of how they organize to manage the balance between profession and profit. Conclusions: The result demonstrates that there are similarities between how the Big Four accounting firms organize to manage the balance between profession and profit. The thesis moreover shows that there are connections between the factors of organizing (goal, environment, strategy and structure latter of which is divided in organizational structure, partnership, knowledge, reward system, informal and formal management processes and responsibility distribution) and the balance between profession and profit which indicates that the Big Four accounting firms considers the balance between profession and profit in the organizing for the survival and success in the market.

En undersökning av det juridiska institutet obehörig vinst och dess eventuella användning som rättsgrund i svensk rätt. Mot bakgrund av att obehörig vinst i delar av doktrinen på senare tid föreslagits såsom rättsgrundande faktum i ett antal HD-avgöranden undersöks denna praxis. Främst behandlas situationer av obehöriga nyttjanden av annans egendom samt misstagsbetalningar. Även komparativa inslag förekommer.